Teknisk anläggning

Elanvändningen i Sverige ökar vilket till stor del beror på befolkningstillväxten, som fram till 2040 förväntas öka med ca 18 %. En ökad elanvändning beror även på övergången från fossila bränslen till el. I transportsektorn förväntas elanvändning öka med fler elbilar och elbussar eller, vid produktion av gas, till vätgasdrivna fordon (Power-to-Gas, P2G). Även hos privatpersoner kommer elanvändningen troligtvis att öka då fler elektroniska produkter finns i hemmen. Svenska kraftnät antar att de olika drivkrafterna för ökad elanvändning i stor utsträckning kommer att balanseras av energieffektiviseringen.

I den framtida energiproduktionen behövs en utveckling av fossilfria energikällor som sol-, vind-, vatten- och bioenergi.

Biobränsle i form av ved har alltid varit en viktig energikälla i vår bygd. Bränsle från skogen kommer att vara en fortsatt viktig värmekälla i privata hushåll och som bas i fjärrvärme-, och panncentraler. En intressant utveckling av biobränsle är att utvinna biogas ur t.ex. grödor, gödsel, avloppsslam och hushållsavfall. Biogasen kan sedan användas för att producera el, eller förädlas vidare till fordonsbränsle.

Genom projektet ”Fossilfri Gränsregion 2030” har Dals-Ed, tillsammans med övriga kommuner i Fyrbodal samt Östfold och Follo i Norge, åtagit sig att bli fossilfri avseende transporter senast 2030. I arbetet ingår bland annat att successivt byta till fossilfria fordon, öka antalet laddstationer och ställa om till fossilfria arbetsmaskiner. Det finns också konkreta planer för utbyggnad av biogasproduktion för fordonsbränsle i Dalsland.

Delar av Dals-Eds kommun har goda förutsättningar för vindkraft. Under 2018 producerades 121 695 MWh el i kommunen, vilket uteslutande härrör från de 21 vindkraftverken på Töftedalsfjället. Utifrån SCB:s kommunala energibalanser uppgick den årliga elanvändningen inom kommunens gränser till ca 51 000 MWh under 2018. Detta innebär att vindkraften inom kommunen på årsbasis levererar mer än dubbelt så mycket elenergi än vad som nyttjas inom kommunens gränser.

Solenergi, och i synnerhet att producera egen el med hjälp av solceller är på stark frammarsch såväl hos privatpersoner som hos företag och offentlig verksamhet. Den vanligaste principen är att koppla in sig på elnätet via befintligt abonnemang. Den största vinsten fås genom att använda merparten av den egenproducerade elen i den egna verksamheten eller bostaden. Överskottet av den egenproducerade el kan säljas ut till nätet. På så sätt kan man under vissa perioder minska mängden inköpt el från elnätet och andra perioder sälja överskottsel till nätet. Solcellerna på Fågelvägens förskola är ett exempel på denna inkopplingsprincip. Där produceras det på årsbasis 24 MWh el från solcellerna, varav 6 MWh säljs till nätet och resterande 18 MWh nyttjas av förskolan. I den kommunala verksamheten finns fler befintliga byggnader och verksamheter som lämpar sig väl för att producera egen el med hjälp av solceller och därmed minska mängden inköpt el. En inventering och prioritering av kommunens fastigheter som passar för solelproduktion genomfördes under 2018 och ligger till grund för kommunens utbyggnad av solceller.

Dals-Eds kommuns invånare har antingen vatten och avlopp (VA) från allmän (kommunal) anläggning eller från enskilda anläggningar. Kommunen är skyldig att ordna VA till de fastigheter som ligger inom det geografiska område som kallas verksamhetsområde för VA. Utanför verksamhetsområdet är det de enskilda fastighetsägarnas ansvar att ordna VA-försörjningen, via egna anläggningar på den egna fastigheten eller gemensamt med grannar och närboende.

Dals-Eds kommun har två reningsverk och två vattenverk, utöver detta har Dals-Eds kommun fem pumpstationer, ett vattentorn och en högreservoar.

Reningsverken är placerade i Ed och i Håbol. Reningsverken har en kapacitet som bedöms täcka utbyggnadsbehovet under överskådlig tid.

Utanför VA-verksamhetsområdena kan problem ibland uppkomma med att ha enskilda avloppsanläggningar och dricksvattenbrunnar, främst av hälsoskyddsskäl. Behov kan då finnas av att antingen utöka VA-verksamhetsområdena eller att ordna med gemensamhetsanläggningar (GA). Vid prövning och tillsyn av enskilda avlopp uppmuntrar DMEK att toalettavloppet leds till slutna tankar (med liten spolvattenmängd) och att detta rena slam efter hygienisering sprids på åkermark. DMEF´s fyra kommuner driver just nu ett LOVA-projekt för att anlägga de första sådana hygieniseringsanläggningarna.

Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner från hårdgjorda ytor, exempelvis vägar och tak. Dagvatten för med sig föroreningar ut i vattendrag och kan påverka växt- och djurlivet. Ett annat problem med dagvatten är översvämningar som kan uppstå vid kraftig nederbörd.

Digitaliseringen är ett verktyg som stödjer samtliga av de fyra utvecklingsområdena. En stor del av processerna i samhället består av informationsflöden genom digitala system och med en ökad digitalisering så strävar kommunen att göra vardagen enklare för både företagare, unga och äldre kommuninvånare.

Kommunen ser det självklara i att använda digitalisering som ett sätt att stärka medborgardialogen. Digitaliseringens möjligheter till inflytande och delaktighet ska tas tillvara i infrastrukturbygge och alla former av samverkan.

Genom digitalisering är det möjligt att ta del av tjänster såsom hälso- och sjukvård eller utbildning oavsett var man bor samtidigt som man dessutom kan minimera utsläpp från transporter.

Att för medborgaren ha tillgång till fiber och mobila tjänster blir allt viktigare i takt med att kommunen tillsammans med andra myndigheter digitaliserar delar av sina verksamhet för att bl.a. öka tillgängligheten och servicen till medborgarna.

Bra internetuppkoppling är en förutsättning för ett konkurrenskraftigt företagande och ett attraktivt boende. Tidigare var det kopparnätet som möjliggjorde uppkoppling till internet, men detta monteras nu ned p.g.a. underhållskostnad och att det inte klarar att möta behoven avseende kapacitet, stabilitet och driftsäkerhet när allt fler efterfrågar nya och avancerade digitala tjänster. Fiber- och mobilnät är därför redan idag de vanligaste infrastrukturerna för uppkoppling.

Dals-Eds bredbandsutbyggnad drivs av enskilda fiberföreningar med stöd från kommunen. 2019 har 74 % av hushållen i tätort och småort tillgång till fiber och utanför tätort och småort är det 73 % som har tillgång till fiber (Källa: PTS, Bredbandskartan). Enligt regeringens bredbandsstrategi bör hela Sverige ha tillgång till snabbt bredband (1 Gbit/s) år 2025.

Mobiltäckningen i kommunen är på vissa platser otillräcklig.

I kommunens antagna avfallsplan (KF 2018-10-24 § 85) prioriteras åtgärder för att minska avfallet, öka utsorteringen av farligt avfall och öka återvinningen.

Dals Eds kommuns avfallsanläggning Onsön tar emot hushållens grovavfall (avgiftsfritt) och företagens grovavfall mot avgift. Mindre mängd farligt avfall får enbart hushållen lämna, företagen får själva ombesörja denna hantering. Rätt sorterat kan avfall bli en resurs som bidrar till att de nationella miljömålen uppnås, t.ex. genom förbränning till fjärrvärme, kompostering och återvinning av material. Sammantaget är det dock viktigt att avfallsmängderna minskar.

FTI (Förpacknings- och tidningsinsamlingen) ansvarar för insamling av förpackningar och tidningar på de återvinningsstationer som finns i kommunen.