Andra värden

Dals-Eds kommun har stora delar bevarandevärda natur- och kulturmiljöer. Ett konkurrensmedel som knappast kan överskattas är tillgången till frisk luft, rent vatten och en fri natur med skönhet, ett rikt växt- och djurliv samt minnen från gångna tider. Dessa förhållanden, som påverkar utvecklingen av näringsliv och boende, bör förankras och ges en tydlig plats i den kommunala planeringen.

Naturmiljön inbegriper berggrunden, jordlager och dess ytformer, yt- och grundvatten, skilda naturmiljöer både på land och i vatten samt växter och djur. Naturmiljön inkluderar även landskapsbilden och kulturlandskapet.* Kulturmiljön definieras som den av människor påverkade miljön, det vill säga som i varierande grad präglats av olika mänskliga verksamheter och aktiviteter. “En kulturmiljö kan preciseras och avgränsas till att omfatta en enskild anläggning eller lämning, ett mindre eller större landskapsavsnitt, en bygd eller en region. Det kan röra sig om intensivt utnyttjade stads- eller industriområden såväl som extensivt påverkade skogs- eller fjällandskap. Kulturmiljön omfattar inte bara landskapets fysiska innehåll utan även immateriella företeelser som ortnamn eller sägner som är knutna till en plats eller ett område. Kulturmiljön är en del av kulturarvet.“**

Flera olika kulturhistoriska platserna i Ed visar flera tidsskeden Dals-Eds kulturhistoria och utgör viktiga karaktärer för att förstå orten och en grund att bygga vidare kring.

• Eds kyrka - vid Lilla Le är en av landskapets första kyrkor som sannolikt är från 1200-talet. Det upphöjda läget vid Lilla Le gör den väl synlig och karaktäristisk för Eds silhuett.

• Järnvägsstationen - på 1870-talet drogs Dalslands järnväg fram genom kommunen och 1879 anlades en station i Ed. Det kom att bli startskottet för samhällets framväxt som turistort.

• ”Karl XII-stugan”- en central byggnad i Ed är som enligt traditionen tjänat som övernattningsställe åt krigarkonungen, men som byggdes ca 50 år efter dennes död. (Att Karl XII passerat och övernattat i området är dock fastställt.)

• Gärdserudsstugan - en av Dalslands äldsta bevarade byggnader, från 1741, som är belägen 10 km öster om Ed vid vägen 164.

Förutom byggnader kan även andra platser utgöra kulturhistoriskt viktiga platser som t ex Parsetjärns skans, väster om Ed. Den byggdes under Andra världskriget och ingick I ett försvarssystem av berg och betong för att hindra Nazitysklands invasion.

I de flesta av Sveriges miljökvalitetsmål finns anknytning till kulturmiljöaspekter. De mest synliga är “God bebyggd miljö“; “Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas."

Sedan 2014 finns fyra kulturmiljömål som ska vara vägledande vid kulturmiljöarbetet på kommunal nivå:

• Ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer som bevaras, används och utvecklas,

• Människors delaktighet i kulturmiljöarbetet och möjlighet att förstå och ta ansvar för kulturmiljön,

• Ett inkluderande samhälle med kulturmiljön som gemensam källa till kunskap, bildning och upplevelser,

• En helhetssyn på förvaltningen av landskapet som innebär att kulturmiljön tas till vara i samhällsutvecklingen.

*Länsstyrelsens definition

** Riksantikvariet

Enligt miljöbalken ska mark- och vattenområden, eller den fysiska miljön i övrigt, som har betydelse från allmän synpunkt på grund av dess naturvärde samt ekologiskt särskilt känsliga områden så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada naturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter ska särskilt tillgodoses.

Inventeringar beträffande våtmarker, ängs- och hagmarker, lövskogar, biotoper m.m. har gett ökade kunskaper om vilka områden, som kan anses vara ekologiskt särskilt känsliga. I naturvårdsprogrammet finns 3 124 ha mark i Länsstyrelsens program för bevarande av odlingslandskapet och 160 ha mark i Länsstyrelsens ängs- och hagmarksinventering. De områden, som i inventeringar har ansetts vara värdefulla, kan också anses vara ekologiskt särskilt känsliga. Ekologiskt särskilt känsliga vatten har ansetts vara Stora och Lilla Le med tillrinningsområden, Sandsjön, Örekilsälven och Töftedalsån. Även mindre vattendrag och bäckraviner är ekologiskt känsliga. Skyddande träd- och buskridåer utmed vattendrag och sjöar är exempel på viktiga element som gynnar värdefull fisk- och annan fauna i de känsliga strandzonerna. Lokaler för hotade växt- och djurarter liksom rika växt- och djurlokaler är andra exempel på ekologiskt värdefulla områden.

Hela kommunen är utsatt för ett surt nedfall och kan i den meningen anses vara ekologiskt störd. Särskilt påtagligt är detta i områden med låg buffringsförmåga och beträffande näringsfattiga sjöar. I vissa delar av kommunen förekommer även problem med övergödning av sjöar och vattendrag. Inom begränsade områden kan störningar från lokala utsläpp förekomma. Dessa är dock mycket begränsade och kan knappast medföra att områdena ska anses vara ekologiskt störda i miljöbalkens mening.

Enligt miljöbalken ska stora mark- och vattenområden, som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön, så långt möjligt skyddas mot åtgärder, som påtagligt kan påverka områdenas karaktär. Avsikten är att normal jordbruksdrift eller skogsskötsel ska kunna bedrivas utan annan inskränkning än de hänsyn som ska tas i näringarna och som kan motiveras med hänsyn till bevarandeintressen. Även bebyggelse för bostäder och verksamheter utan stor påverkan på omgivningen ska kunna tillkomma. Kommunens karaktär gör att nästan hela kommunytan utom längs större vägar och kraftledningar, tätbebyggelseområden samt längs järnvägen i huvudsak är opåverkad av bebyggelse och anläggningar. Det har inte ansetts meningsfullt att redovisa de stora opåverkade områdena. I avsnitt 4.1.4 anges inriktningen att bevara karaktären hos stora opåverkade områden

Tysta områden, områden som inte är påtagligt påverkade av ljudstörningar, kommer med stor sannolikhet att bli en bristvara i framtiden. Man brukar allt oftare tala om att vi har ett behov av att få uppleva miljöer som är fria från ”samhällsbrus”. Områden av detta slag kan redan idag betraktas som unika. Kommunens karaktär gör att nästan hela kommunytan utom längs större vägar och kraftledningar, tätbebyggelseområden samt längs järnvägen i huvudsak är opåverkad av bebyggelse och anläggningar. Detta gör att större delen av kommunen kan sägas utgöra tysta områden. Ett störande moment väster om Stora Le är dock flygkorridoren för flyg mellan Gardemoen och Landvetter samt vindkraftparken i Töftedal. I Riktlinjer för byggnation anges inriktningen att bevara de tysta områdena.

I kommunen finns ett flertal Natura 2000-områden: Bokullen, Borgelemossarna, Furustad, Långelidstjärnet, Noraneälven, Stora Le (23 delområden, skyddade enligt fågeldirektivet), Tingvallamossen och Tresticklan-Boksjön.

Naturreservat är naturområden som skyddats av myndigheter eller markägare. Områdena kan vara värdefulla för bl.a. friluftslivet och växtlivet eller ur geologiska perspektiv. Syftet är att få ett långsiktigt skydd.

I Dals-Ed finns 14 naturreservat: Bengtsviken, Kölviken, Bokullen, Borgelemossarna, Skansen, Furustad, Grå kulle, Heråmaden, Håbols Ängs lövskog, Klövskog, Stora Les branter, Sunds branter, Tingvallamossen och Äng.

I Dals-Eds kommun finns en nationalpark, Tresticklan. Med en yta på 30 kvadratkilometer utgör området den största obebyggda och väglösa skogstrakten i södra Sverige.

Ett tiotal öar i Stora Le skyddas som djur- och växtskyddsområde.

En nyckelbiotop är ett område i skogen som i och med sina höga naturvärden har en mycket stor betydelse för skogens växter och djur. I en nyckelbiotop kan det finnas hotade eller sällsynta arter som behöver området för sin överlevnad. Nyckelbiotoper och objekt med naturvärden presenteras på Skogsstyrelsens karttjänst Skogens pärlor. Där finner du också beskrivningarna av olika biotoptyper. (källa Skogsstyrelsen)

Tänk på att kartan i planen ger en ögonblicksbild. Aktuella uppgifter om miljövärden i skogen, t.ex. nyckelbiotoper och skyddade skogsområden finns på www.skogsstyrelsen.se/skogensparlor. Dessa register fylls kontinuerligt på med nya områden.

Naturvårdsavtal är ett nyttjanderättsavtal som kan tecknas mellan dig som markägare och staten genom Skogsstyrelsen eller länsstyrelserna. Även kommuner kan teckna naturvårdsavtal. Syftet med ett naturvårdsavtal är att utveckla och bevara de höga naturvärden som finns. (källa Skogsstyrelsen)

Strandskydd är ett generellt skydd som gäller i hela landet och som vanligtvis skyddar ett 100 meter stort strand- och vattenområde längs strandlinjen (vid normalt medelvattenstånd). Inom strandskyddat område får nya byggnader inte byggas och man får heller inte ändra byggnaders användning om det hindrar allmänheten från att vara i området. Syftet med strandskydd är att långsiktigt trygga allmänhetens tillgång till strandområden samt att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet. Länsstyrelsen kan utöka strandskyddet upp till 300 meter om det krävs. För Boksjön, Kornsjöarna, Grann, Grundsjön, Sandsjön, Stora Le, Torrsjön och Vångsjön gäller utökat strandskydd till 200 meter. Delar av Örekilsälven, Töftedalsån, Grubberödsälven, Noraneälven, Hallerudsälven och Gäserudsälven har strandskydd på 100 meter

Strandskydd kan upphävas genom detaljplan och dispens kan ges för specifika åtgärder om det finns särskilda skäl. De särskilda skälen:

1. Området har redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften,

2. Området är väl avskilt från området närmast strandlinjen genom en väg, järnväg, bebyggelse, verksamhet eller annan exploatering,

3. Området behövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför området,

4. Området behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen inte kan genomföras utanför området,

5. Området behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området, eller

6. Området behöver tas i anspråk för att tillgodose ett annat mycket angeläget intresse.
   

En ansökan om strandskyddsdispens lämnas till kommunen eller länsstyrelsen, enligt 7 kap 18 a och 18 b §§ MB. Dalslands miljö- och energinämnd utövar tillsynen för strandskyddet.

Skyddsområde och skyddsföreskrifter för vattentäkter har fastställts av Länsstyrelsen. Skyddsområdet är uppdelat i primär, tertiär och sekundär skyddzon.

Naturvårdsverket, Fiskeriverket och Riksantikvarieämbetet sammanställde tillsammans med länsstyrelserna Sveriges mest värdefulla sötvattensmiljöer ur natur-, fisk-/fiske- och kulturmiljövårdssynpunkt 2006 baserat på kriterierna från den nationella strategin för skydd av vattenanknutna natur- och kulturmijöer. Syftet med värdefulla vatten var att ha underlag för arbetet med skydd och restaurering enligt miljökvalitets- målets delmål 1 och 2 som köpte fram till 2010. Efter 2010 och fram till idag har värdefulla vatten fungerat som nationellt prioriteringsunderlag för skydd av värdefulla sjöar och vattendrag.