GUDexisterarDel8Denultimatafrågan

... men den kan förstås symboliseras på flera olika sätt ... till exempel som en triangel eller som en cirkel ... oavsett så menar jag att det hela inryms innanför kantlinjerna.

Sen är det självklart att varje människa har sin egen personliga subjektiva ”sanning”, sin egen bild av Verkligheten i sin helhet och i en mängd detaljer. Det finns inte två människor i världen som har precis samma ”sanning” … även om vissa enäggstvillingar som vuxit upp nära tillsammans säkert kan ligga väldigt nära varandra i sina sannings- eller verklighetsuppfattningar.

I och med dessa förklaringar så är väl åtminstone frågan ”glasklar” för alla.

Finns det då någon övergripande sammanhållande ”högsta princip” för världsalltet?

Svaret är mycket kortare och enklare: Ja!

Det är svaret i sin kortaste form …men även det behöver säkert förklaras en del!

För att göra min förklaring begriplig behöver jag tydliggöra definitionen av begreppet ”liv”.

En vanlig definition här på jorden är att liv är en egenskap som alla ”organismer” har … men det finns ingen helt entydig definition på begreppet liv.

Min definition av liv är mycket mer omfattande.

Så fort vi har med rörelse att göra så har vi också liv. Vi har ”liv och rörelse” i de minsta byggstenar vi känner till – atomerna, och vi har ”liv och rörelse” i de största enheterna vi känner till – galaxerna.

Med den definitionen är även dessa ”enheter” eller ”individer” olika former av ”liv”.

Då är det också lätt och logiskt att konstatera att varje ”livsenhet” i sin tur består av mindre ”livsenheter”. Fysiskt består till exempel människor av organ … som i sin tur består av celler … som i sin tur består av atomer. Det går att vetenskapligt identifiera dessa typer av ”livsenheter”! Om man vill kan man betrakta dessa olika ”livsenheter” som olika former av ”levande väsen”. Det är bara en definitionsfråga, eller hur? En atom skulle kunna sägas vara ett väldigt litet individuellt ”levande väsen” och vårt solsystem skulle kunna sägas vara ett väldigt stort individuellt ”levande väsen” … och båda ingår på olika nivåer i större individuella ”levande väsen”.

Med denna definition och med detta resonemang så är det lätt och logiskt och rätt att hävda att även ”Världsalltet” … är en ”livsenhet” eller ett ”levande väsen” … det största … och dessutom faktiskt det enda som inte ingår i något större ”levande väsen” … och det enda som inte har någon ”like” eller ”motsvarighet”.

Det känns rimligt och förnuftigt att tänka sig att det finns bestämda livslagar (övergripande kosmiska naturlagar) i världsalltet … lagar under vilket allt liv lyder. Människorna här på vår lilla jord har identifierat en del lagar som vi kallar för ”naturlagar” … och andra för matematiska lagar … men det är väl också sannolikt att vi på vårt lilla klot ännu inte har upptäckt eller identifierat ALLA livs- eller naturlagar som existerar i Världsalltet i sin helhet.

Den kompletta uppsättningen livs- eller naturlagar som finns i det största levande väsendet, ”Världsalltet”-”Verkligheten i sin helhet”-”Summan av allt liv”, kan man om man vill välja att benämna den ”högsta principen” – det har jag gjort.

Jag kan inte tänka mig annat än att det existerar en övergripande sammanhållande logisk ”högsta princip” för Världsalltet!

Om man väljer att se Världsalltet som ett levande väsen som också har principer och lagar så kan man ju om man vill och utan att vara religiös, betrakta detta som ”gudomligt” …och till och med som ”Gud”.

Tillåter man sig att göra detta så har ”Gud” blivit relativt väldefinierad och dessutom existensen belagd.

Religionerna har faktiskt inte patent på Gud … även om det oftast är i dessa som ”väsendet Gud” tillbeds. Religionerna har ingalunda definierat Gud på ett entydigt eller trovärdigt sätt.

Jag kan inte se eller förstå att man inom religionerna har en vettig, realistisk eller sannolik syn på Gud … och definitivt inga bevis för en gudsexistens av den karaktär de själva beskriver.

Religionernas försök till ”definitioner” är ett resultat av ålderdomliga legender och myter, av fantasi och fanatism, av önsketänkanden och behov av maktmedel och behov av en människoanpassad symbol. Det var det bästa man kunde åstadkomma under antiken och avsikterna var nog många gånger goda. Det fanns säkert en vilja att förbättra etik, moral och humanitet i befintliga samhällen och när ”utvecklade tänkare”-”andliga begåvningar”-”karismatiska ledare” kom med budskap i denna anda så byggde man vidare på dessa och religioner uppstod. Idag vet vi att det gudomliga världsalltet är så mycket mer och större än vad man trodde då. Vi har helt andra förutsättningar och möjligheter att definiera ett gudsbegrepp som är så mycket mer logiskt, sannolikt och förnuftigt … och detta utan att det strider mot de goda budskapen i religionerna som till exempel ”gyllne regeln” och ”kärleksbudskapet”. Tvärt om tycker jag dessa blir starkare och mycket mer tilltalande.

Det så kallade Teodicéproblemet – ”ondskans problem” – som till exempel kristendomen alltid brottats med och inte har någon rimlig eller vettig lösning på det får enkelt sin lösning med den förklaringsmodell jag tror på.

Att använda begreppet ”Gud” för ”Världsalltet”-”Verkligheten i sin helhet”-”Summan av allt liv” - det är av rent praktiska själ. Begreppet ”Gud” är de facto kolossalt etablerat som namn på det ”bakomliggande obegripliga mysteriet” … men jag vill vara särskilt noga med att betona att ”min Gud” är inte ”treenig” såsom Kristendomens och ”min Gud” är inte heller övernaturlig (utan naturlig men förstås obegriplig). Vidare fanns ”min Gud” inte före Världsalltet och finns inte heller utanför Världsalltet … utan är istället ... evig och identisk med allt liv i Världsalltet. Det innebär bland annat att allt jag kommer i kontakt med i mitt liv här på jorden är gudomligt … representerar ytterst Gud. Det innebär också att jag själv är gudomlig. Vi är alla ”gudabarn”-”stjärnstoff” … eller vad vi nu vill välja att kalla oss.

Med denna förklaring och Gudsdefinition blir det också lätt att förstå att Gud är allvetande och allsmäktig. Allt vetande som finns är ju samlat i Världsalltet och all makt som finns är också samlad i Världsalltet.

Vi ska också vara medvetna om att det finns kontaktmöjligheter mellan allt i världsalltet (jämför med kontaktmöjligheterna i till exempel hjärnan och i internet). Allt hänger i något avseende ihop och hör samman … inte minst vi människor här på vår jord.

Självklart menar jag inte att människor har medveten kontakt med allt och alla … men det existerar kontaktvägar. Allt vi möter med vår organism i varje ögonblick är ”kontaktpunkter” – fysiska eller psykiska.

Tillvaron handlar om att komma i harmoni med ”Gud” – enligt denna gudsdefinition! För oss som enskilda människor här och nu handlar det om att komma i harmoni med den omgivning vi har runt omkring oss – men även den vi har inom oss … vår egen fysiska och psykiska kropp.

Allt handlar om att närma sig det som är ”Gud”. En andlig förankring inom sig själv är himla värdefull … och då syftar jag inte på religion utan på att någorlunda förstå det världsallt som jag är en del av. Om man kan det så har man bättre förutsättningar att utvecklas som levande väsen och må bra och finna sinnesro. Det blir tillfredställande när man kan förankra sig i något som är större än sig själv. Massor med människor på vår jord är i detta avseende på väg och många har kommit långt. Den överdrivna och upphaussade materialismen idag är ett hinder. Olika former av meditation eller motsvarande är däremot användbara metoder-verktyg.

Allt liv, på alla nivåer, strävar efter någon form av mer välbefinnande och harmoni och mindre lidande och disharmoni… och välbefinnande emanerar i något avseende ytterst från allkärlek … därför är drivkraften i Världsalltet just allkärlek. Detta är en viktig livslag i den kosmiska evolutionen och en indikation på, rent av ett bevis för, utveckling emot ”ett paradis på jorden” … livsförhållanden på jorden som karaktäriseras av

G-A-R-M-F.

Om vi går till oss själva som människor … visst önskar och strävar vi väl alla – mer eller mindre medvetet - efter mer välbefinnande och mindre lidande. Det är ofta en kamp och vi lyckas inte alltid så bra. Lösningen är ändå att vi på vår nivå kommer i så bra harmoni som möjligt med livslagarna … eller ”den högsta principen” … framför allt då i de delar som berör oss här och nu.

Vi tränar oss i liv efter liv. (För att förstå bör du kanske ha läst mina betraktelser - Del 4 ”Reinkarnation – Evigt liv” och Del 5 ”Karma”.) Att som individ tillämpa så mycket som möjligt av G-A-R-M-F det befrämjar välbefinnandet och minskar lidandet i Världsalltet … och inte minst för dig själv i ditt liv här och nu … det enda du kanske tror att du har.

Sammanfattning

Om man bestämmer sig för att benämna-betrakta

”Världsalltet” – ”Verkligheten i sin helhet” – ”Summan av allt liv”

som ”Gud”

och tror på att detta dessutom följer en viss ”högsta princip”

då känns det logiskt, vettigt och förnuftigt att tro på existensen av Gud

… jag ser ju och upplever gudomens yttringar varje dag i allt jag kommer i kontakt med.

Det känns så viktigt att verkligen betona att det här handlar om en annan gudsbild än den som finns i de gamla religionerna. Det känns lika viktigt att betona att här handlar det inte om tro och religiositet utan det handlar om vetande och logik … med vald definition.

Verkligheten är ju väldigt påtaglig … och jag kan uppleva den såväl behaglig som obehaglig … och jag kan uppleva den som väldigt orättvis. Så är definitivt Verkligheten upplevs sådan ur ett ett-livsperspektiv.

Alla de tankar, ord och gärningar jag producerar ”drabbar” på olika sätt de livsenheter som jag på något sätt kommer i kontakt med … och alla livsenheter som kommer i kontakt med mig, de drabbar också mig på en massa olika sätt … förorsakar mig mer eller mindre välbefinnande eller mer eller mindre lidande. Detta är ständigt pågående processer … delar av den kosmiska evolutionen. Som ett litet exempel skulle man kunna citera Kaj Polack: ”Besvärliga människor är till för att träna sig på”

Det känns logiskt och rimligt att mina tankar och gärningar även drabbar mina egna kroppsliga organ och mitt ”system” med alla sina celler … hela ”kroppskemin” och ”-fysiologin”… på olika nivåer.

Även om ”individen jag” också är en del av gudomen så hindrar det ju inte att ”individen jag” har upplevelser av ”Verkligheten i sin helhet” i övrigt.

Genom meditation eller bön eller andra sätt att stilla sig och begrunda Gud och tankemässigt kommunicera med Gud så är jag övertygad att man kan närma sig individuell sinnesfrid och G-A-R-M-F … och välbefinnande.