Björn Davegårdh är så här pessimistisk just nu

Snart upphör stimulanserna

De svenska bolagens rapporter är bra och kan nog lysa upp börsen ytterligare ett par veckor. Men sedan undrar jag om det inte kan bli ett litet vakuum i avvaktan på nästa rapporttillfällen. Gamla oroshärdarna brukar återuppstå under påsken. Det ser värre ut i Grekland än vad experterna trott. Irlands obligationer är på väg mot så kallad skräpstatus. I USA ska demokrater och republikaner försöka komma överens om en budget där nästa års presidentval står på spel. USA:s kreditvärdighet är på väg ned enligt kreditvärderingsinstitutet S & P. Gomorron kan man kanske säga.

Nya pengar

Mer akut är frågan om USA klarar sig utan ett QE3. Enkelt uttryckt betyder Quantitative Easing att ett land ger ut nya pengar och köper tillgångar som andra inte vill äga. USA tog i november 2010 beslutet att trycka 600 miljarder nya dollar under åtta månader – en kraftig ekonomisk stimulans. Förhoppningen var att QE2 skulle öka den inhemska konsumtionen och ge bättre fart i ekonomin. I viss utsträckning har det nog fungerat. Men kommer det även ett QE3 eller blir beslutet att nu får ekonomin klarar sig på egen hand? Vad händer då?

Bakslag

Om USA fortsätter att trycka mer pengar kommer dollarn sannolikt fortsätta att falla. Men risken för bakslag i ekonomin är uppenbar om det inte tillkommer mer pengar i systemet. Om det inte blir något QE3 som fortsättning på stimulansvägen kommer nog New York-börsen att gå mer sidledes än uppåt. Bilden blir än mer komplicerad när man tittar på inflationsutvecklingen. Sedan QE2 gjorde entré i november är råvarupriserna upp 18 procent. Företagen är på väg att höja sina priser runt om i världen. Räntorna kommer att stiga.

Inflationspengar

Europa och USA har i stort sett samma problem att brottas med. I Europa höjer man räntorna och sparar. USA har gjort tvärtom och stimulerat allt vad tygeln håller. Jag befarar att baktanken är att betala av den jättelika amerikanska statsskulden med inflationspengar. Det skulle påverka världsekonomin mycket negativt.

Den som har en klar bild över vad som ska hända framöver är bara att gratulera. Själv famlar jag lite i mörker, men tröstar mig med att saker brukar lösa sig. Kanske är det mindre risk att äga aktier än obligationer när inflationen tar fart. Företagens rapporter är bra. Aktier är inte påtagligt högt värderade och direktavkastningen är högre än bankräntan. Men det känns ändå bra att ha fem procent guldaktier i portföljen som försäkring om USA går på grund.

... och Produktdirektör Olof Svensson på Acta är

samtidigt så här optimistisk

Marknadskommentar: Optimism efter skalvet

Under våren har nyhetsbilden i media dominerats av katastrofer och oroligheter. Men trots den oro som detta för med sig ser de flesta investerare positivt på utvecklingen i världsekonomin framöver.

MARKNADEN I KORTHET:

• • Högt oljepris men har inte stoppat ekonomisk tillväxt

  • Japan byggs upp igen och Nikkei index är åter på väg upp

  • Förutsättningar för tillväxt i Sverige, Norge och USA

Det är inte direkt några nya moln som tornat upp sig på finanshimlen den sista tiden – de största och mörkaste molnen har vi levt med ett tag. Det är bland annat oroligheterna i Mellanöstern och oron kring vad detta kommer att få för konsekvenser för oljepriset. Andra orosmoln är de havererade kärnkraftverken efter jordbävningen i Japan och den fortsatta skuldproblematiken i Sydeuropa.

Men trots dessa orosmoln finns det många ljuspunkter i världsekonomin. Den svenska och den norska ekonomin är fortsatt starka och USA framstår allt mer som ett attraktivt investeringsland.

Dyr olja

Oljepriset har stigit kraftigt - knappt 30 procent de senaste tre månaderna - till följd av oroligheterna i norra Afrika och Mellanöstern. Det finns en oro för att priset kommer att fortsätta stiga och att det höga priset kommer att påverka utvecklingen i världsekonomin.

Konsumtionen av olja utgör dock en mycket mindre andel av global BNP idag än förr, och en del ekonomer menar att tillväxten i världsekonomin därför inte påverkas lika mycket av stigande oljepriser än vad som tidigare varit fallet. Som det politiska och ekonomiska läget ser ut nu är sannolikheten därför relativt liten att tillväxten i världsekonomin kommer att gå ned på grund av utvecklingen på oljemarknaden. Detta förutsätter dock att oljepriset inte fortsätter att stiga lika kraftigt som förut.

Japan bygger upp

Mediebevakningen av utvecklingen i Mellanöstern varvas med nyheter från det jordbävningsdrabbade Japan. Fortfarande kommer det närmast dagligen rapporter om nya skalv eller skador på kärnkraftverken.

Trots fortsatta risker har vi kunnat följa hur japanerna har påbörjat återuppbyggandet av landet. Det finns fortfarande en oro kring hur det japanska samhället ska klara sig ur katastrofen, men det finns anledning att vara hoppfull när man ser till de ekonomiska konsekvenserna. Vid jordbävningen i Kobe 1995 gick återuppbyggandet betydligt snabbare än vad man först hade befarat. De tre månader som följde efter skalvet i Kobe hade Japan en BNP-tillväxt på 3 procent och det tog endast femton månader innan industriproduktionen var tillbaka på nästan samma nivåer som före jordbävningen.

Det japanska börsindexet Nikkei sjönk kraftigt efter jordbävningen och tsunamin den 11 mars i år, och detsamma gjorde det efter jordbävningen i Kobe. Som mest gick index då ned omkring 25 procent, men i slutet av 1995 var Nikkei-indexet tillbaka på samma nivå som före skalvet.

Nyligen presenterade världsbanken sin första analys av de ekonomiska konsekvenserna av skalvet den 11 mars. Sammanlagt uppskattar man kostnaderna till mellan 120 och 240 miljarder dollar, vilket är mellan 2,5 och 4 procent av Japans BNP. Det råder dock stor osäkerhet kring denna analys eftersom man fortfarande inte har fullständig överblick över katastrofens konsekvenser.

USA i täten

Västvärldens starkaste ekonomi är just nu den amerikanska. I USA hittar vi de bästa ekonomiska tillväxttalen och de bästa intjäningstalen i väst. Bolagen på indexet S&P 500 hade i fjol den kraftigaste resultattillväxten sedan 1988.

Företagens finanser är mycket starka och framtidstron är ljus, både hos företagen i industrisektorn och hos företagen i tjänstesektorn. Det så kallade ISM-indexet, som mäter framtidstron hos företag, är nu nära de högsta nivåerna på 25 år.

Amerikanska bolag har byggt upp enorma finansiella reserver efter krisen. Eftersom den amerikanska räntan fortfarande är extremt låg jagar företagen nu alternativ för att öka avkastningen för investerarna, exempelvis genom uppköp av andra företag eller verksamheter, utdelning till aktieägarna och återköp av egna aktier.

Även de amerikanska konsumenterna har en allt mer positiv syn på framtiden. Konsumtionen är på väg upp och den höga arbetslösheten, som tidigare varit ett stort orosmoln, är på väg ned. I mars månad steg sysselsättningen med 216 000 personer, vilket är högre än förväntat och den tredje bästa månaden sedan finanskrisen.

Denna starka utveckling talar för att amerikanska aktier kan komma att visa bra resultat framöver. Den senaste tiden har dock mycket av avkastningen ”ätits upp” av valutaeffekten av en svag dollar. Det är svårt att sia om valutakursförändringar men fler och fler prognoser talar för en starkare dollar mot slutet av året, vilket skulle påverka investeringar i exempelvis amerikanska aktiefonder positivt.

Uppgång trots oro

Trots oroligheter i Mellanöstern, kraftigt stigande oljepriser och en av de kraftigaste jordbävningarna i Japan sedan andra världskriget är de flesta av världens aktieindex på en högre nivå nu än i början av året. Detta talar för att investerarna tror på en ökad tillväxt i världsekonomin.

Andra positiva tecken är goda makroekonomiska nyckeltal och höga nivåer för inköpschefsindex i många länder – en viktig indikator för industriproduktion och tillväxt framöver. Starkast utveckling ser vi i USA, även om den starka kronkursen hittills har påverkat avkastningen för oss svenskar. Dock förväntar sig många analytiker en återhämtning för dollarn under året, vilket skulle göra investeringar i USA ännu mer intressant.

Va katten ska man tro???