SWEDISH - Konstantin P. Kavafis
*****************
Denna webbsidaskapades av detbraintumorguy, i Aten,GREKLAND.
(1) 15-06-2015 mig och konungen Leonidas av Sparta, Grekland som är främst avakropolmuseet, i Aten, Grekland.
(2) 22-11-2015 framme av akropolen, i Aten, Grekland.
(3) 26-11-2015 i Aten GREKLAND, i Syntagmafyrkant framme parlamentbyggnaden. -in - mellan vattenspringbrunnen och julgranen.
(4) 30-05-2016 härliga Grekland & de grekiska öarna från utrymme på en härlig klardag. Tacka dig NASA.
behaga besöket min huvudsakliga webbsida för mer information om mig
16-08-2016 : websiten är under konstruktion.
***************************************************************
***************************************************************
***************************************************************
Tacka dig mycket…,
****************
Mer hör folket dem, det bättre, och vi försöker inte att göra pengar av dem eller något.
--------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------
----------
BEHAGA DIN UPPMÄRKSAMHET! …,
PÅ SLUTET (BOTTEN AV DENNA WEBPAGE)
DU KAN SE ÖVERSÄTTNINGARNA AV DE ORIGINAL- DIKTERNA OCH TILL DEN FRIANEDLADDNINGEN BOKEN! … 134 sidor! , i svensk
****************
==============
==============
Ithaka
"När du beträder hemfärden till Ithaka,
så önska dig att lång blir denna resa
och full av äventyr och full av lärdomar.
Kylkloperna och laistrygonerna,
den rasande Poseidon - frukta inte dem,
dylikt ska du på resan aldrig finna,
om du är upphöjd i din tanke och en ädel
röelse griper dig i kropp och ande.
Kykloperna och laistrygonerna
och vred Poseidon ska du inte möta,
om inte själv du hyser dem i själen,
om inte själen ställer dem framför dig."
" Så önska dig att lång bli denna resa.
Att många blir de sköna sommarmorgnar,
när du med glädje och med välbehag
i hamnar som du aldrig skådat löper in;
dröj vid fenirikernas handelsplatser
och köp av deras eftersökta varor-
pärlemor och koraller, ebenholts och bärnsten
och alla sorters ljuvliga parfymer,
så mycket ljuvliga parfymer som du kan;
och res till många städer i Egypten
att lära och att åter lära av dess vismän."
"Håll alltid kvar i dina tankar Ithaka.
Hemkomsten dit är målet och bestämmelsen.
Men skynda därför inte på med resan.
Bättre att den drar ut på tiden länge
och att som gammal man du lägger till vid ön,
rik av det myckna du förvärvat på din färd
utan att vänta rikedom av Ithaka."
"Ithaka skänkte dig den sköna resan.
Du skulle aldrig seglat bort om den ej fanns."
...
Och finner du det fattigt, så bedrog dig aldrig
Ithaka.
Vis som du blivit, med så mycket världs-
erfarenhet,
fattar du redan vad det innebär, ett Ithaka."
==========
I VÄNTAN PÅ BARBARERNA
Vad väntar vi församlade på torget?
På att barbarerna ska tåga in i dag.
Varför en sådan håglöshet bland senatorerna?
Sitter de i senaten utan att bereda lagar?
För att barbarerna ska tåga in i dag.
Vad skulle senatorerna nu stifta lagar för?
Barbarerna ska stifta lagar när de kommer.
Varför har kejsaren stigit upp så tidigt
och satt sig vid den största porten i var stad
skrudad på tronen, bärande sin krona?
För att barbarerna ska tåga in i dag.
Och kejsarn väntar på att ta emot
anföraren. Ja han har gjort i ordning
ett pergament att räcka honom. Där
blir han förlänad många namn och titlar.
Varför våra konsuler och pretorerna gått ut
i dag i de broderade, de röda togorna;
och varför bär de armband med så många ametister
samt fingerringar med så härligt lysande smaragder;
och varför tog de denna dag sin fina promenadkäpp
med praktinläggningar av silver och av guld?
För att barbarerna ska tåga in i dag;
Av sådant bländas nämligen barbarerna.
Varför har ej pretorerna infunnit sig som vanligt att hålla
sina tal, att hävda sina teser?
För att barbarerna ska tåga in i dag;
ordflöden och deklamationer tråkar ut dem.
Varför har plötsligt denna ängslan och förvirring fått insteg?
(Vad folks ansikten blev allvarsamma!)
Varför blir gatorna i hast och torgen tomma och alla går
tillbaka hem i djupa tankar?
För att det mörkar utan att barbarerna har tågat in.
Och några kom från gränsen och de säger
Att barbarer finns där inte längre spår.
Vad ska det nu bli av oss när barbarerna blev borta?
De människorna, de var i alla fall en lösning.
1904
(översättning till svenska: Hjalmar Gullberg, P.A.Norstedt & Sönners Förlag: 1965)
==========
MURAR
Utan förbarmande och utan hänsyn, utan nåd
ha de byggt uppomkring mig jättehöga murar.
Där sitter jag och vet i min förtvivlan inte råd.
Mitt blinda öde gnager mig i hjärta och njurar.
Jag hade ju så mycket att beställa utanför.
O varför tog jag inte mig i akt för våldsåtgärden.
Jag hörde inte larmet ens som arbetsstyrkan gör.
Utan att märka något blev jag skild från yttervärlden.
1897
(översättning till svenska: Hjalmar Gullberg, P.A.Norstedt & Sönners Förlag: 1965)
==========
STADEN
Du sade: ”Jag vill resa till en annan jord, ett annat hav.
Nog finns det väl en annan stad som bättre är än denna.
Här är vart försök jag gör i förväg dömt att bli fördelat,
och mitt hjärta ligger –som ett lik – i graven nedergrävt.
Hur länge skall min själ förtvina så?
Vart än jag vänder ögonen, vart än jag blickar,
jag skönjer här blott mörka spillror av mitt liv,
där jag tillbragt har ödslat och förstört så många år.”
Ej skall du finna några nya länder, inga andra hav.
Staden, de skall följa dig. På samma gator skall
du vandra. Åldras ska du ock i samma huskvarter,
i samma våningar ditt hår skall gråna och bli vitt.
Till denna stad du kommer alltid. Resa annorstädes –
det finns ej fartyg eller väg för dig.
Så som du här i denna lilla vrå har ödslat bort
ditt liv, har du på hela jorden givit det till spillo.
I svensk tolkning av Börje Knös (Fib:s Lyrikklub Stockholm nr 89: 1963)
Börje Knös: Några ord om Konstantin Kavafis och han diktning (inledning)
==========
Du säger till dig själv: Jag reser snart
till något annat land, ett annat hav,
till en stad långt skönare än denna
någonsin kan ha varit eller hoppas bli –
här stramas snaran åt vid varje steg;
ett hjärta begravt i en kropp, obegagnat;
hur länge, hur länge måste jag stanna här
inspärrad bland dessa den alldagliga tankens
trista utmarker? Varhelst jag ser nu
stiger svarta ruiner av mitt liv i sikte.
Så många år har jag vistats här,
slösande och förödande, och ingenting vunnit.
Det finns intet nytt land, min vän, intet
nytt hav; ty staden kommer att följa dig,
Du kommer att vandra på samma gator i oändlighet,
smyga genom samma själsliga förstäder från ungdomen till ålderdomen,
vitna i samma hus till sist –
staden är en bur.
Inga andra platser, ständigt denna
din jordiska landkänning, och det finns intet skepp
som för dig bort från dig själv. Ack, förstår du ej
att alldeles som du förslösat ditt liv på denna
enda jordlott, har du förslösat dess värde
överallt nu – över hela jorden?
Dikten ”Staden”, här i Hjalmar Gullbergs översättning, den ende som, mig veterligt, presenterar Kavafis’ dikter på en någorlunda njutbar svenska. Recencenten i Svenska Dagbladet är inte så imponerad av de nya, nu utkomna översättningarna. Gottfried Grunewald nämns som den store introduktören, och visst är hans översättning av Kavafis’ samlade verk en gärning som förtjänar all respekt, men hans språk är tyvärr lite stelt och ganska fjärran från originalens musikalitet. Jo, jag lärde mig så pass mycket grekiska en gång att jag kunde läsa originalen, som Grunewald generöst låtit vara med i den bok, som står bland klenoderna i min bokhylla. Bilden på kavafis är hämtad från dess omslag.
===========
Konstantinos Kavafis på svenska
Konstantinos Kavafis
Översättning Michael Economou och Vasilis Papageorgiou
Texterna publicerades i Axess, april 2005.
The portrait of the poet is by Lo Snöfall, first published in Den osannolika gryningen, 1993.
FRAM TILL JERUSALEM
1893
Nu har de kommit fram till Jerusalem.
Passionerna, snikenheten och ambitionen,
och till och med den ridderliga stoltheten
fördrevs genast ut ur deras själar.
Nu har de kommit fram till Jerusalem.
I sin extas och sin fromhet
glömde de tvisterna med grekerna,
de glömde hatet mot turkarna.
Nu har de kommit fram till Jerusalem.
Och de tappra och oövervinnliga korsfararna,
de i alla sina tåg och anfall framstormande,
är rädda och nervösa och kan inte
gå vidare; de darrar som små barn
och gråter som små barn, alla gråter
när de ser Jerusalems murar.
NYHETEN I TIDNINGEN
Maj 1918
Det stod också något om utpressning.
Och återigen betonade tidningen
allt sitt förakt för den fördärvade,
den skamligaste, den korrupta moralen.
Föraktet… Och medan han grät inom sig,
kom han ihåg en kväll förra året
som de tillbringade tillsammans, i ett rum
på ett ställe som var halvhotell, halvbordell. Och sedan
sågs de aldrig mer – inte ens på gatan.
Föraktet… Och han kom ihåg de ljuva
läpparna och den vita, den underbara,
den gudomliga kropp som han inte kysste tillräckligt.
Han läste nyheten med vemod på spårvagnen.
Klockan elva på natten hittades liket
på kajen. Det var inte bra
om det var ett mord. Tidningen
uttryckte sitt medlidande, men den,
den moraliska, visade allt sitt förakt
för offrets så fördärvade liv.
ANTIOCHOS KYZIKENOS
Mars 1920
Syriens folk accepterar honom:
så länge det inte träder fram någon annan som är starkare.
Men vilket ”Syrien”? Nästan halva är borta;
och alla dessa små kungariken, och Johannes Hyrkanos,
och städerna som utropar sin självständighet.
När staten bildades, säger historikerna,
sträckte den sig från Egeiska havet ända fram till Indien.
Från Egeiska havet ända fram till Indien! Tålamod!
Låt oss beskåda dessa marionetter,
djuren han tog med sig till oss.
TIGRANOKERTA
Maj 1929
Jag är tacksam, det medger jag,
mot min landsmaninna och släkting
(min troliga fars syster är hon),
den gamla äktenskapsmäklerskan Kerko, som bjöd hit mig
till den helt nya staden Tigranokerta.
Teatern är platsen där jag kan träffa människor;
jag passerar mycket bra som skådespelare. Det är inte
Alexandria här, det är inte Aten.
Jag spelade Sofokles Aimon slarvigt
och lika slarvigt spelade jag Euripides Hippolytos.
Och åskådarna sade att de i sin stad
inte skådat en mer sympatisk skådespelare – eller yngling.
En rik och underbart slösaktig stadsbo
lade genast märke till mig.
Det här ska den erfarna Kerko ta hand om
(hon, den usla, har redan fått halva medlararvodet).
O, vilken utsökt plats, Tigranokerta! –
det vill säga, så länge den klarar sig; ty romarna
kommer säkert att förstöra den till slut.
Han drömmer bara, kung Tigranes.
Men vad rör det mig. Högst
ett par månader stannar jag här – och sedan är jag borta.
Och då är jag fullständigt likgiltig om romarna tillintetgör
Tigranokerta och Kerko.
Kommentarer
av Vasilis Papageorgiou
Konstantinos Kavafis (1863 – 1933) var den store och egenartade alexandrinske modernisten som i sina historiska och homosexuella dikter skrev om det avvikande, det perifera, det triviala, det undangömda med ett sakligt och koncist språk. Ironin, som spelar en avgörande roll i Kavafis diktning, får tillsammans med de faktiska eller fiktiva pragmatiska omständigheterna dikten att genomandas av en i sin självklarhet nästan uppgiven livserfarenhet.
Han beskriver betydliga eller obetydliga händelser på ett sätt som dels utvidgar vår uppfattning av historien eller samhället, dels leder oss, direkt eller indirekt, till skarpa filosofiska eller moraliska slutsatser. Dikten ”Fram till Jerusalem”, till exempel, har enligt Kavafis främste filologiske utgivare Giorgos P. Savvidis en ”dold ironisk dimension, för den som minns att den 15 juli [1099], direkt efter stadens fall, följde massakern på Jerusalems hela muslimska och judiska befolkning, utförd av Västlandets ’små barn’”. (Dikten finns i två versioner. Här är den andra översatt.)
Värt att veta i den historiska bakgrunden till dikterna är vidare att Antiochus IX Kyzikenos blev kung i Syrien 117 f.Kr. Johannes Hyrkanos var en samtida hasmoneisk prästfurste, kung i Judéen, som ständigt utvidgade sitt kungarike. Diodorus Siculus, Kavafis historiska källa till ”Antiochos Kyzikenos”, skriver att kungen var duktig på att hantera marionetter och att han var en risktagande jägare av vilda djur, ett faktum som Kavafis i dikten inte lämnar därhän utan att ta till vara den ironiska poängen. Tigranokerta var en antik armenisk stad vid Tigris.
Dikterna tillhör inte Kavafis egen kända kanon. De publicerades efter hans död och översätts här [i Axess] för första gången till svenska.
==========
Cuando salgas en el viaje...
Selanna
Published on Jul 8, 2010
ÍTACA
Cuando salgas en el viaje, hacia Ítaca
desea que el camino sea largo,
pleno de aventuras, pleno de conocimientos.
A los Lestrigones y a los Cíclopes,
al irritado Poseidón no temas,
tales cosas en tu ruta nunca hallarás,
si elevado se mantiene tu pensamiento, si una selecta
emoción tu espíritu y tu cuerpo embarga.
A los Lestrigones y a los Cíclopes,
y al feroz Poseidón no encontrarás,
si dentro de tu alma no los llevas,
si tu alma no los yergue delante de ti.
Desea que el camino sea largo.
Que sean muchas las mañanas estivales
en que con cuánta dicha, con cuánta alegría
entres a puertos nunca vistos:
detente en mercados fenicios,
y adquiere las bellas mercancías,
ámbares y ébanos, marfiles y corales,
y perfumes voluptuosos de toda clase,
cuanto más abundantes puedas perfumes voluptuosos;
anda a muchas ciudades Egipcias
a aprender y aprender de los sabios.
Siempre en tu pensamiento ten a Ítaca.
Llegar hasta allí es tu destino.
Pero no apures tu viaje en absoluto.
Mejor que muchos años dure:
y viejo ya ancles en la isla,
rico con cuanto ganaste en el camino,
sin esperar que riquezas te dé Ítaca.
Ítaca te dio el bello viaje.
Sin ella no hubieras salido al camino.
Otras cosas no tiene ya que darte.
Y si pobre la encuentras, Ítaca no te ha engañado.
Sabio así como llegaste a ser, con experiencia tanta,
ya habrás comprendido las Ítacas qué es lo que significan.
Constantinos Cavafis
duración 05:14 minutos
(por favor usando el clic derecho de su ratón, y elvínculo abierto en la ventana privada siguiente,)
