Att med god förståelse läsa texter både analogt och digital är en demokratisk rättighet. Dessa förmågor kommer inte av sig själva och är nödvändiga i det samhälle våra barn och ungdomar lever och ska verka i. Mycket är under det senaste året sagt och skrivet om att läsa digitalt och analogt och vad som är bättre eller mindre bra. De digitala verktygen får ibland klä skott för de minskade läsförståelseresultaten generellt i landet. Men hur förhåller det sig egentligen?
För att nyansera hur man kan tolka en ganska spretig debatt - Läs en artikel av Lisa Molin från lärtorget i Göteborg .
Att vara läsare idag innebär att få förutsättningar att utveckla strategier både för avkodning och läsförståelse. I en balanserad läsundervisning sätts fokus på båda delarna men det kan variera hur stor plats de olika delarna behöver ta i olika årskurser. Vad gäller den traditionella analoga läsningen används ofta de reciproka läsförståelsestrategierna (till höger) vid både berättande och faktatext samt Thieves (nedan) för att ta sig an en faktatext.
T – Titel
H – Huvudrubriker
I – Inledningen
E – De första meningarna
V – Visuellt material
E – Slutet
S – So what - vad vet du nu om texten
När vi läser digitalt behövs avkodning och ovan lässtrategier men det ställs även andra krav på vår läsning och elever behöver ges förutsättningar för att utveckla än fler förmågor. Elever behöver:
behärska sin enhet tekniskt
utveckla mulitmodal literacitet - kunna tolka bilder, filmklipp, vloggar, inlägg i sociala medier, AI genererade texter och bilder mm
Utveckla lässtrategier som att dra ner på lästempot och kunna hålla uppmärksamhet när texter är länkade till varandra och inte har en synlig början och ett slut som en linjär text och dessutom bortse från distraktioner.
kunna hantera de digitala verktyg som används samt vid behov olika tillgänglighetsfunktioner. Eleven behöver även kunna hantera söktjänster av olika slag.
kunna hantera information och utveckla en med åldern stigande källkritisk förmåga, något som behövs än mer med tanke på utveckling av AI-verktyg.
Hur kan en planering se ut där vi får med både ämneskunskap, ämnesspråket och det digitala språket?
Inspiration och exemplen kommer från Christine Jansson, IKT-pedagog på Ekerö Kommun.