Meningserbjudande om metaforiskt språk i ämnes svenska som andraspråk i gymnasieskolan - Sonia Blomquist

I denna avhandling undersöks hur undervisning i svenska som andraspråk på gymnasiet behandlar metaforer. Resultatet visar att det, trots ordförrådets centrala plats i sva-undervisningen, finns få meningserbjudanden kring metaforiskt språk.

Metaforiskt språk är en del av språkets ordförråd men trots att ordförrådet nämns 16 gånger i ämnesplanen för svenska som andraspråk i gymnasiet finns ingen formulering om metaforiskt språk i styrdokumenten. Även om metaforiskt språk inte nämns explicit i styrdokumenten skulle det kunna ges en given plats i sva-undervisningen med tanke på att att styrdokumenten betonar vikten av ett välutvecklat ordförråd.

I undervisningen sker arbete med metaforer främst vid litteraturanalys och när det handlar om att öva på retorik och argumentation inför nationella provet. Trots att det är passande kommer det sällan upp i jämförelse mellan svenskan och andra språk eleven kan.

Läroboksanalysen visar att meningserbjudande om metaforiskt språk ges väldigt lite utrymme i majoriteten av de undersökta böckerna. Det finns även stora skillnader mellan hur de olika seriernas läroböcker presenterar och definierar metaforiskt språk. Med undantag av Språkporten SVA 1 2 3 (Åström, 2018) och Svenska som andraspråk 1 (Åkerberg & Norefalk, 2021) tas metaforiskt språk främst upp i samband med Skönlitteratur och argumentation. Språkporten SVA 1 2 3 tar upp metaforer i alla kapitel utom ett.

Reading and learning from civics textbooks - Pantea Rinnemaa

I denna avhandling undersöks de möjligheter och svårigheter andraspråkselever i årskurs 9 möter vid läsning av läromedelstexter i samhällskunskap.

För att förstå de utmaningar andraspråkselever möter vid läsning av läromedelstexter i samhällsvetenskap behöver samspelet mellan elevers literacyförmågor, ämnesliteracyförmågor, förkunskaper och ämneskunskaper beaktas. Många elever uttrycker behov av stöttning för att identifiera och aktivera relevanta förkunskaper som är nödvändiga för djupare förståelse av texterna.

Resultaten visar också att eleverna ser samhällskunskapstexter som användbara både för att lära sig nya nya kunskaper och för att förbättra sina språkkunskaper.

Elevernas utmaningar är att förstå svåra och abstrakta ord. De använder sig av digitala verktyg men tycker inte de får tillräckligt tydliga förklaringar och har svårt att avgöra vilken av de synonym som ges som bäst förklarar ordet i den aktuella kontexten. Eleverna betonar lärarens viktiga roll i att göra innehållet begripligt för dem.

Resultaten belyser även skillnader mellan elevernas och lärarnas uppfattningar om vilka språkliga och innehållsmässiga särdrag som orsakar störst svårigheter. Lärarna ser det abstrakta och ämnesspecifika språket i samhällskunskapstexter, oavsett ämne, som orsak till problem hos andraspråkselever. Eleverna nämner det ämnesspecifika språket tillsammans med andra textegenskaper, såsom avsaknad av tydlig disposition och otydliga bilder, som typiska för samhällskunskapstexter.

De upplevda svårigheterna minskar när eleverna läser texter de finner intressanta och engagerande. Möjlighet för ökat engagemang skapas när eleverna relaterar den nya informationen i texten med sina egna förkunskaper; då blir de mindre fixerade vid enstaka svåra ord i texten. Elever efterfrågar längre texter med fler ledtrådar då det ger dem möjlighet att aktivera sina förkunslaper och därmed skapa en djupare förståelse av ämnesinnehållet.

Att få möjlighet att använda tidigare kunskaper och erfarenheter är avgörande för att eleverna ska dra egna slutsatser och därigenom föra resonemang utifrån textinnehållet.

När blir flerspråkighet en resurs? En aktionsforskningsstudie om pedagogiskt transspråkande i ämnesundervisning - Cristina Nordman

I detta aktionsforskningsprojekt undersöks möjligheter och begränsningar med pedagogiskt transspråkande i geografi och svenska som andraspråk. Samtliga elever i årskurs 6 och 7 som deltog hade inte svenska som sitt förstaspråk men majoriteten var uppvuxna i Sverige. Förändringsprocessen i relation till lärarnas lärande och elevernas uppfattningar om den förändrade praktiken och upplevelser av sin kunskapsutveckling står i fokus. 

Resultaten visar att flerspråkighet, med ett tillåtande och uppmuntrande förhållningssätt till elevers språkliga repertoarer och undervisning som organiseras så den används, kan bli en värdefull resurs. 

Ett annat viktigt resultat är att det krävs en fungerande yttre organisation för att lärare ska kunna arbeta transspråkande. Skolledning måste vara involverad och ge lärare förutsättningar att exempelvis planera och reflektera gemensamt. De behöver också göra klassammansättningar som möjliggör flerspråkiga klassrum genom att se till att det finns fler än en elev i en klass som pratar ett visst språk.

Språklig mångfald och makt. De nationella minoritetsspråken finska, meänkieli och samiska i norrbottnisk grundskolekontext - Theres Brännmark

I denna avhandling undersöks hur språklig mångfald kommer till uttryck i norrbottnisk grundskolekontext, där de nationella minoritetsspråken finska, meänkieli och samiska står i fokus.

Brännmark har analyserat den övergripande delen av grundskolans läroplan, intervjuat svensklärare, observerat skolan fysiska visuella miljö samt analyserat lärarstudenters och elevers reflektioner kring sina tecknade språkporträtt.

Resultaten belyser både möjligheter och hinder för att främja minoritetsspråken. Läroplanen skapar möjligheter att synliggöra de nationella minoritetsspråken men normaliserar inte flerspråkighet. De nationella minoritetsspråken har inte heller en naturlig plats i undervisningen utan behandlas som isolerade moment. Lärare ser möjligheter för språkinkludering men efterlyser formella beslut och resurser för implementering. På en F-9 skola synliggörs de olika nationella minoritetsspråken i entréer men svenska dominerar i de gemensamma utrymmena. För elever med mer erfarenhet av användning av minoritetsspråk begränsas det till familj och släkt; de upplever att de har otillräckliga kunskaper och känner behov av att återerövra språket.

Obalansen kan hindra språkanvändning, identitet, utveckling och inkludering.

Slutsatsen är att det finns en enspråkig norm som befäster maktstrukturer och osynliggör kunskaper och erfarenheter av finska, meänkieli och samiska. Minoritetsspråken behöver inkluderas för att gynna både minoritetsspråken och majoritetsspråket. 

Stöttning för utveckling av språk och kunskap i studiehandledning i svensk skola - Sofia Lindén

Studiehandledning, med grund i Skollagen, är ett sätt att sträva efter likvärdig utbildning för alla elever utifrån deras enskilda behov. Flera myndighetsrapporter påvisar dock stora brister vad gäller stödinsatser. Det gäller exempelvis organisatoriska och strukturella faktorer, såsom bristande tillgång till studienhandledning, bristande samverkan mellan studiehandledare och lärare, bristande ekonomiska resurser och skolpersonals bristfälliga kännedom om studiehandledares uppdrag. Samtidigt visar rapporter på att en hög andel nyanlända elever, och andra elever som behöver stödet, har låga studieresultat.

I avhandlingen framkommer att studiehandledare har en komplex roll som ställer höga krav på studiehandledares ämneskunskaper och förmåga att anpassa innehåll och stöttning efter elevens behov. Studiehandledare kompletterar ofta materialet från ordinarie undervisning med egenritade bilder, videoklipp och texter på andra språk. Även allmänna skolkunskaper behandlas i ett kontrastivt perspektiv mellan svensk skola och andra skolsystem. 

Andra viktiga resultat är att studehandledare erbjuder elever känslomässig stöttning och att fler språk än det som benämns som elevens modersmål används under studiehandledningen.

Språkkunskaper och kunskapsspråk. Ämneslitteracitet i ämnesprov, undervisning och elevtexter inom svenska som andraspråk och fysik - Camilla Håkansson

Avhandlingen består av tre delstudier som utgår från följande tre frågeställningar:

1. Vilka litteracitetsförväntningar uttrycks i de nationella proven för årskurs 9 i svenska som andraspråk och fysik?

2. Vilket erbjudande om ämneslitteracitet uttrycks i undervisningen?

3. Hur omsätter eleverna ämneskunskaper från undervisningen i sina texter?

I delstudie 1 framkommer att både ämnesproven i svenska som andraspråk och fysik utmärks av höga litteracitetsförväntningar. I proven i svenska som andraspråk förväntas eleven läsa en relativt stor mängd text i flera olika genrer samt skriva texter där flera olika textaktiviteter efterfrågas. I proven i fysik behöver eleven läsa och förstå provuppgifter, läsa och tolka svar samt skriva svar till provuppgifterna. Fysikprovet innehöll 27% ämnesrelaterade ord medan provet i svenska som andraspråk endast innehöll 9% ämnesrelaterade ord.

I delstudie 2 framkommer det att undervisning i svenska som andraspråk främst fokuserar på allmän litteracitet medan undervisning i fysik bidrar med ämnesinnehåll till elevtexterna.  Ämnesrelaterade begrepp betonas, och till viss grad förklaras vetenskapliga resonemang. Det krävs att koppling mellan ämnesinnehåll och språkliga aspekter tydliggörs för eleverna 

I delstudie 3 analyseras elevernas argumenterande texter. De flesta elevtexter har en fungerande övergripande struktur men flera elevtexter visar svårigheter med att de inte har fungerande stycken och att de inte hålls samman innehållsmässigt. Slutsatsen som kan dras är att eleverna behöver undervisning om ämnesspecifikt språk i samband med ämneskunskaper.

Genom att fysiklärare lyfter språkliga aspekter i sin undervisning och svenska som andraspråkslärare integrerar fysikkunskaper i sin undervisning görs språkundervisningen explicit. Enligt denna avhandling avspeglar sig effekten av explicit språkundervisning i elevtexter.

Språkkunskaper är en del av ämneskunskaperna, och om en elev ska visa sina ämneskunskaper inom ett visst ämne behöver den tillgång till hur man uttrycker sig språkligt inom det ämnet. Koppling mellan ämnesinnehåll och språkkunskaper kan stärkas genom att skifta mellan att lyfta fram språkliga aspekter och ämneskunskaper i undervisningen.

Att läsa Kamratposten - Textrörlighet och ordförståelse i ett andraspråksperspektiv - Sofia Engman

I denna forskningsartikel undersöks hur nio mellanstadieelever uttrycker förståelse för ett reportage i Kamratposten. 

Resultatet visar att det finns stor spridning i uppvisande av textrörlighet och ordförståelse bland elever som läser svenska som andraspråk, och att de elever som behöver göra kvalificerade gissningar om ords betydelse misslyckas med det.

"En effektiv utveckling av ordförrådet, som är nödvändig för skolframgång, behöver gå från grundläggande till mer kognitivt utvecklade associationer för hur ord hör ihop (Namei, 2002). Det är därför värt att notera att de elever som i mitt resultat visar lägst grad av textrörlighet och lägst grad av precision i ordförståelse, därtill inte gör framgångsrika kvalificerade gissningar. Trots att de inte är nybörjare i svenska tar de övervägande stöd i grunder som kan relateras till tidiga stadier i språkutveckling och de använder sällan mer framgångsrika strategier som exempelvis att läsa högre upp i textnivån eller upprepa ordet i sitt sammanhang (Hu & Nassaji, 2014).” (s. 60) 

Det finns således ett behov av textnära samtal i skolan.

Att främja läsutveckling i svenska som andraspråk - undervisning och tidiga insatser - Helén Egerhag

Elever som läser svenska som andrasprk möts av utmaningar i såväl ordavkodning som ordförråd och läsförståelse.                                                                                                                                                                                                 

"Studie I visade att det starkaste sambandet fanns mellan ordavkodning och läsförståelse för elever som läser på svenska som andraspråk, framför allt i årskurs 1 och 2. Att eleven tidigt tillägnar sig en säker förmåga att avkoda ord är viktigt för att ordförrådet ska utvecklas genom läsning. Ett ökat ordförråd är i sin tur en bidragande faktor till att eleven läser mer och därmed blir säkrare på att avkoda ord. Växelverkan mellan tidig förmåga att avkoda ord och ett ökat ordförråd har stöd i tidigare forskning (Keuleers et al., 2015; Nation, 2009; Stanovich, 1986)." (s. 77-78)

"Avhandlingen visar att undervisning och tidiga insatser med fokus på fonologisk medvetenhet, bokstavskännedom, koppling mellan fonem och grafem och ordavkodning kan fungera främjande för elever som läser på svenska som andraspråk när de ges inom ramen för en RTI-modell. Avhandlingen ger också indikationer på att träning i fonologisk medvetenhet och koppling mellan fonem och grafem i ett språk som eleven behärskar verkar kunna påverka resultatet i ett annat språk. Elever som läser på svenska som andraspråk kan behöva mer tid att utveckla läsförmåga än elever som läser på svenska som förstaspråk. De kan dessutom behöva undervisning utifrån ett andraspråksperspektiv för att utveckla säker ordavkodning" (s. 82)

Flerspråkiga elevers läsförståelse på svenska - Om lässtrategier och läsutveckling på mellanstadiet - Anna Lindholm

I denna studie poängteras vikten av strukturerad och medveten undervisning för att elever ska förstå innehållet i ämnestexter.

"I utvecklingen av strategisk läskompetens behöver elever ha en repertoar av strategier samt en medvetenhet om hur, när och varför dessa kan användas. Förutom att känna till strategier måste elever även kunna använda och kombinera dem på olika sätt, vilket till stor del handlar om metakognition. För att de ska kunna använda sin kognitiva förmåga på bästa sätt är det också väsentligt att användningen av lässtrategier automatiseras. Detta sker genom att elever får läsa många olika typer av texter och att de regelbundet får träna på att använda strategier.

Som illustrerats i avhandlingen bör undervisningen av flerspråkiga elever koppla till elevernas liv, bekräfta deras identiteter, vidga deras språk och stötta meningsskapande enligt Cummins LEF (Cummins 2016, 2017). En viktig del av flerspråkiga elevers kunskaper som de har med sig till skolan är deras språkliga repertoar. I elevers utveckling av både identiteter och förståelse kan alla språkliga resurser med fördel användas som tillgångar (se avsnitt 5.2.3 om transspråkande). Cummins (2017:265f.) beskriver att pedagoger behöver se på sin undervisning med flerspråkiga glasögon. I stället för att utgå från vilka brister eleverna har, är det nödvändigt att lärare ser elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter som resurser för lärandet.” (s. 105)

Språket bär kunskapen

Att alla lärare i skolan arbetar med det svenska skolspråket samtidigt som de arbetar med sitt eget ämne har länge varit påkallat. Vi följer hur Karin Rehman, lärare i svenska som andraspråk, handleder Teresia Brzokoupil i ett språkutvecklande arbetssätt. Teresia är högstadielärare i naturvetenskapliga ämnen på Trädgårdsstadsskolan i Botkyrka. Karin presenterar det så kallade cirkeldiagrammet som en modell. Modellen har flera steg och Teresia praktiserar steg efter steg med sin klass efter varje coachning. Det visar sig inte vara helt lätt, men Teresia kämpar på och en medvetenhet om betydelsen av språket växer fram; hur förklarar man egentligen olika begrepp och ord på bästa sätt?