Spåra Källan

Planering och förberedelser

Välj en populärvetenskaplig artikel som rapporterar om resultaten från en vetenskaplig studie. Denna kan med fördel behandla ett ämne som knyter an till studenternas utbildningsområde, eller på annat sätt vara relevant för deras utbildning och/eller kommande yrkesliv. Artikeln kan tillgängliggöras i samband med lektionen eller distribueras i förväg via exv. lärplattform. Se till att den vetenskapliga studie som det rapporteras om är tillgänglig för studenterna som en artikel via biblioteket eller som öppen resurs.

Man kan med fördel välja en nyhetsartikel/populärvetenskaplig artikel där källhänvisningen saknas, är bristfällig eller till och med felaktig. Detta kan användas som en ingång till att diskutera vikten av att skriva korrekta källhänvisningar. Ett egenupplevt problem med att lokalisera källan kan alltså vara ett pedagogiskt knep för att få studenterna att faktiskt förstå att referenshantering inte bara är en formsak. En ifrågasatt vetenskaplig artikel kan också stimulera till en nyanserad diskussion om auktoritet – hur kan vi lita på forskning om det visar sig att forskarna har fel, eller i alla fall inte är överens?

Beskrivning

Övningen beräknas ta en lektionstimme (45 minuter).

1. Dela in studenterna i grupper. Fyra till sex personer per grupp brukar vara lagom.

2. Tillgängliggör artikeln med populärvetenskapligt innehåll. Alla studenter får samma text.

3. Studenterna läser texten - se till att den inte är alltför lång!

4. Studenterna diskuterar artikeln i sina grupper, exv. utifrån följande frågor:

o Vem är författaren och vad har hen för yrke? (hur vet vi det?)

o Vem riktar sig artikeln till? (hur avgör vi det?)

o Vilket är syftet? (hur avgör vi det?)

o Hur har artikeln kommit till? (hur avgör vi det?)

o Vad är det för typ av artikel? (vad bygger vi det på)

o Skulle ni använda den i era studier? (varför/varför inte?)

5. Gå igenom frågorna ovan i en gemensam diskussion. Har grupperna resonerat på samma vis? Behöver någonting korrigeras, förklaras? Diskussionen kan mynna ut i ett konstaterande att artikeln inte duger som källa i ett sammanhang där studenterna förväntas använda vetenskapligt material, men att ett alternativ är att gå till källan - den vetenskapliga studie som omskrivs i artikeln.

6. Låt studenterna gemensam i sina grupper försöka leta rätt på den vetenskapliga studien som omnämns. Låt dem söka fritt, på vilket vis de vill; även Google är OK, så länge de hittar artikeln. Låt studenterna arbeta runt fem minuter med detta. Det är inte viktigt att alla grupper hittar rätt. Även svårigheten att lokalisera vetenskapligt material kan användas som utgångspunkt för resten av övningen, t.ex. för att påvisa vikten av att använda kataloger/databaser/Google Scholar för att söka vetenskaplig litteratur.

7. När du bedömer att tillräckligt många grupper hittat rätt, eller tillräckligt med tid gått, be någon eller några grupper beskriva hur de hittade fram till artikeln. Visa själv alla stegen för resten av klassen, eller låt någon grupp göra det. Utgå t.ex. från följande frågor:

o Vilken/vilka söktjänster användes?

o Vilka uppgifter ur ursprungsartikeln använde gruppen för att söka?

o Hur avgjorde de att de hittat rätt?

8. När alla grupper nu har den vetenskapliga artikeln på sina datorer, låt dem (i sina grupper) diskutera motsvarande frågor som för den inledande artikeln:

o Vem är författaren och vad har hen för yrke? (hur vet vi det?)

o Vem riktar sig artikeln till? (hur avgör vi det?)

o Vilket är syftet? (hur avgör vi det?)

o Hur har artikeln kommit till? (hur avgör vi det?)

o Vad är det för typ av artikel? (vad bygger vi det på)

o Skulle ni använda den i era studier? (varför/varför inte?)

9. Gemensam diskussion av vad grupperna svarat på de olika frågorna. Här finns möjligheten att belysa olika markörer som kännetecknar en vetenskaplig artikel; författarna är forskare (relatera till Authority), texten har en tydlig struktur (exv. IMRAD) och avslutas med en referenslista.

10. För att ta steget vidare, avsluta med att kasta ut frågan huruvida exv. affiliering, IMRAD, språkbruk och referenslista är nog för att säkerställa att det faktiskt är en vetenskaplig text, och inte bara en som liknar en. Introducera sedan peer review-begreppet (del av process) och fördjupa resonemanget kring artikeln som vetenskaplig kommunikation (purpose, bibliographies as conversation).

Tröskelbegrepp

Övningen Spåra källan kan fungera för att diskutera och tydliggöra tröskelbegreppen

Authority – bias & context (kap 3);

Format – scholarly formats and credibility & information formats exist, to a purpose (kap 4);

Research process – scholars are people having conversations (kap. 7).

Övningen ger flera ingångar till att diskutera idén om bias, om avsaknaden av bias som det närmsta vi kan komma det som i vardagligt tal benämns objektivitet. Författarna skriver:

”[E]ethical and accurate sources do exist, which is pretty close to what we mean by objectivity.” (s. 72-72)

Det etiska går i övingen att knyta till forskningsprocessen; när allt kommer till kritan är det vetenskapens intentioner snarare än dess metoder som särskiljer den från exv. journalistik eller andra metodiska kunskapssökande verksamheter (jfr Chalmers, 2013). Kopplingen finns här alltså även till Format, med dess fokus på såväl purpose som process (s. 95). Mer specifikt går det sedan att leda över till forskningsprocessen (Research process - scholars are people having conversations, ss. 169-170) och föra in diskussioen på tankar om såväl vetenskapens (eventuella) kumlativitet, samt peer review och andra typer av ”konversation” som utmärkande för det vetenskapliga samtalet (referenser och andra format som letters exv.).

Frågan om auktoritet kommer kanske mest naturligt in när studenterna ska resonera kring varför/varför inte de två texterna skulle kunna användas i sina studier. Auktoritet som avsaknad av bias (kontrollerat delvis genom peer review-processen och declaration of interests) är en faktor som kan styra deras val, medvetenhet om context (s. 73) är en annan. Frågan om användning som ingår i övningen är specifikt utformad för att gälla i studierna, vilket ger läraren utrymme att flytta fokus från bedömning av texterna som bra vs dåliga (jfr scholarly formats and credibility, s. 96), och i stället få in en diskussion om en bedömning av användbarhet grundad i sammanhanget där informationen ska användas. Be studenterna att t.ex. fundera över vilken av texterna som skulle fungera bäst i ett annat sammanhang, exempelvis om de skulle behöva ge en rekommendation till en patient om en text att läsa.

Referenser:

Chalmers, Alan F. (2013). What is this thing called science?. 4. ed. Maidenhead: Open University Press/McGraw-Hill Education