Beskrivning:

1. Prata om samlingarna på ditt bibliotek, beskriv kortfattat vilket material finns på plats hos er.

2. Be studenterna att under fem minuter gruppvis gå runt i lokalerna och studera samlingarna. Uppmana dem att särskilt titta efter hur materialet är organiserat. Kan de se någon struktur bland hyllorna? Tipsa om hyllmärkning, skyltar och eventuella kartor till hjälp.

3. Återsamling i sal. Låt varje grupp presentera vad de såg och deras uppfattning om samlingarnas organisering. Fråga om hur de gick till väga, vad som var svårt, vad de fortfarande inte förstår kring organiserandet (förmodligen ganska mycket).

4. Beskriv själv hur materialet är organiserat på ditt bibliotek, med fokus på användarens perspektiv. Här kan du till exempel gå runt i biblioteket med studenterna (om det är en mindre grupp), eller kan du visa bilder/kartor över samlingarna.

5. Förklara att organiseringen av material inte är neutral, varken på ditt bibliotek eller något annat. Snarare är det påverkat av de människor som jobbar där - deras kultur, språk och mängder med avvägningar.

6. Dra paralleller till andra mänskliga organisationssystem - kök, garderober, apparna i våra mobiler - här har vi själva valt att organisera material, enligt principer andra kanske inte håller med om. Kommer studenterna på andra organisationssystem de använder i sin vardag? Lista på tavlan!

TRÖSKELBEGREPP:

Övningen passar till tröskelbegreppet Organizing Systems (s. 129-149), framför allt aspekterna marking and parking, basic structure of common digital organizing systems och people organize information (s. 144-146).

Begreppet syftar delvis till att skapa så kallade mentala modeller över organisationssystem. Författarna fäster stor vikt vid att studenterna utvecklar en förståelse för "informationsgeografin", det vill säga hur informationen är organiserad i en viss kontext. Med avstamp i den fysiska biblioteksmiljön gör författarna en poäng av att de fysiska samlingarna är ordnade, kategoriserade och uppmärkta på samma sätt som digitalt material via sökmotorer och databaser.

De flesta av dagens studenter har förmodligen inte en tydlig mental modell över bibliotekets organisationssystem. Vad som däremot är säkert är att alla studenter dagligen utnyttjar olika organisationssystem - deras kök är ordnat med redskap enligt en struktur, i telefonen ligger apparna mer eller mindre sorterade, garderoben är ofta uppdelad efter klädesplagg.

Alla större samlingar av information behöver organiseras för att göras användbar. Denna process görs av människor (eller algoritmer, som i sin tur skapats av människor), vilket naturligtvis utsätter organisationssystemet för påverkan från en rad faktorer (språkliga, kulturella etc.). Organisationssystemens egenskaper påverkar förstås användarnas sökningar i systemet: "It's not that search is broken; it was never perfect in the first place, because organizing systems are made by humans." (Hofer et. al., s. 140)

Med en mental modell av vetenskapliga organisationssystem har studenterna lättare att genom sina sökningar navigera i informationsgeografin. De vet att samlingarna är organiserade med den mänskliga faktorns alla för- och nackdelar.