Pussla referensen

Planering & Förberedelser

Förstora referenserna (bra att typsnittet är stort så att referenserna kan läsas på håll) och skriv ut.

Klipp isär referenserna.

Laminera delarna av referenserna, gärna i olika färger.

En bit häftmassa

Whiteboardtavla

Dator, surfplatta eller mobiltelefon

KIB APA/Vancouver-resursen eller UB:s resurs APA-lathunden

Beskrivning

Dela in studenterna i grupper à 3-6 studenter

1. Låt grupperna få två referenser uppklippta i sina beståndsdelar.

2. Studenterna skall utifrån en given referensstil bygga ihop dessa delar till en korrekt referens.

3. De diskuterar i grupperna, pusslar och fäster upp referenserna på skrivtavlan.

-->Grupperna byter bord – roterar ett steg medurs!

4. Studenterna vid nya bordet kontrollerar att gruppens referenser är korrekta (om något inte stämmer ber vi dem notera bredvid referensen med penna – inte flytta runt i referenserna) De ska också fundera på och komma fram till vilka olika publikationstyper dessa referenser representerar. De antecknar detta bredvid referensen.

-->Grupperna roterar tillbaka igen till sitt ursprungliga bord.

5. Gemensam genomgång och grupperna ger (varandra) feedback på de färdiga referenserna. Vi reder ut eventuella felaktigheter, grupperna som ”rättat” berättar hur de tänkt och om referensen är fel, pusslas den rätt. Frågor som kan ställas

• Berätta hur ni kom fram till ert svar.

• Hur kom ni fram till vilken publikationstyp som referensen representerar?

(I och med att det är allas referenser som ska gås igenom så finns tillfälle för repetition här).

-->Grupperna roterar återigen men denna gång motsols (och hamnar vid ett nytt bord)

6. Nu ska grupperna hitta de olika publikationstyperna (digitala eller fysiska)

Vi vill att studenterna ska vara beredda på att visa hur de gjorde, var de sökte och vilka problem uppstod.

Denna övning lämpar sig bra för grundstudenter, förslagsvis under termin 1 och 2. Övningen beräknas ta ca. 30-40 min.

TRöskelbegrepp

De tröskelbegrepp som berörs i övningen är huvudsakligen informationssystem. Olika typer av informationssystem behandlas när studenter får ta avstamp i kurslitteraturlistan, bygga egna referenser, söka i bibliotekets elektroniska katalog och försöka förstå det fysiska bibliotekets sätt att organisera sitt bestånd.

I kapitlet Format så beskriver författarna hur svårt det kan vara för studenterna att avgöra olika publikationstyper och att vår (bibliotekariers) förståelse av detta är så automatiserad så att det är lätt att missa hur svårt detta kan vara för studenterna. På samma vis kan detta sägas om att tyda, förstå och använda referenser. Betänk att referensen är ett litet organisationssystem som ska avkodas, läras och bemästras av studenterna.

I kapitlet Organizing Systems så börjar författarna med att beskriva Loris mentala modell av hur information organiseras fysiskt utifrån tidiga erfarenheter av biblioteksbesök. De menar att detta är svårare att skapa sig idag pga. nedrustning av bibliotek men också pga. all digital information där organisation av information är svårare att tyda och förstå pga. algoritmer, men samma informationsgeografi ligger bakom – ett behov av att organisera och kategorisera information (s. 129-131).

Alla system är skapade av människor med vissa intentioner och därför är de inte värdeneutrala. De är fulla med brister, trots det hjälper samma system att hitta det vi söker och detta undervisar vi om. Systemens brister blir tydliga titt som tätt och då kan vi förklara hur de är skapade, hur de fungerar samt deras brister. I dessa system finns en tröghet och de förändras retrospektivt. Exempel på detta är kontrollerade ämnesordlistor, algoritmer och klassifikationssystem (s. 133-135).

Det finns två sätt att använda organisationssystem, dels att vara med och skapa eller bidra till dem (skriva abstract, välja keywords och ämnesord till sin artikel) dels att använda sig av det genom att söka och hämta information från Amazon, artikeldatabasen, biblioteket, kurslitteraturlistan och/eller Supersök etc. (s 143).