Introducera studenter till olika databaser och deras sökfunktioner.
Övningen är en bra ingång till arbete med tröskelbegreppet Organizing Systems. Genom att aktivt utforska och presentera de olika sökfunktioner och verktyg i databaserna får studenterna en bättre förståelse för logiken bakom hur information organiseras och presenteras.
Efter övningen ska studenten kunna:
Skilja på olika databaser för att kunna välja den eller de som är lämpligast.
Applicera sina kunskaper om hur information är organiserad för att hitta relevant material.
Denna övning kan man lägga på olika nivåer – man kan jämföra alltifrån Google Scholar med vanliga Google, Libris med Supersök, eller jämföra ämnesspecifika databaser med varandra.
Se till att studenterna har tillgång till följande:
Whiteboards
Datorer med tillgång till internet
Ge studenterna en kort introduktion till vad en databas är så att de förstår detta.
Tilldela varje grupp en databas.
Be studenterna göra en sökning inom sitt ämnesområde. De ska fundera över och samtala om följande frågor när de söker.
Vad är databasen särskilt bra för?
Vilken typ av information hittar du i den?
Be studenterna notera i en whiteboard vilka funktioner som kan användas samt vilka de har valt att använda.
Studenterna redovisar sin sökning samtidigt som de berättar hur de har tänkt kring frågorna.
Uppmuntra studenterna att ge handfasta tips på hur man söker effektivt i databasen (filter, spara sökningar, avancerat sök mm.)
Om möjligt, visa eller förklara hur de hittar till fulltextartikeln i databasen.
Exempel på frågor som studenterna kan ha till hjälp för sin sökning:
Hur hittar du en artikel som är max fem år gammal?
Hur gör du för att hitta artiklar där författaren är sjuksköterska?
Hur hittar du en översiktsartikel?
Övningen Lär Känna Några Olika Databaser är ett bra underlag till arbete med tröskelbegreppet Organizing Systems (s.129–149). Studenterna får en inblick i hur komplext – och bristfälligt – ett sådant system kan vara.
Genom att utforska en databas får studenterna möjlighet att skapa sig sin egen bild av hur information är organiserad där – skapa en egen informationsgeografi (s.130). Att förstå en databas som en samling som är organiserad enligt en viss logik, gör att man förhoppningsvis kan känna sig tryggare när man använder den, och kan planera sin sökning mer målmedvetet.
Som lärare får du möjlighet att diskutera de tekniska -och sociala strukturer som återspeglas i hur databasen fungerar. Du kan ställa frågor såsom:
Vilka källor är inkluderad i databasen? Vem bestämde det? Varför?
Vilka likheter kan du se i hur informationen är organiserad i en databas och i andra informationssystem som du använder i din vardag (Google/mappar i en dator/hashtags)?
Skulle du välja att använda databasen igen? Varför/varför inte?
Övningen ger dig möjlighet att fördjupa dig i olika aspekter av Organizing Systems. Ett sätt att arbeta med aspekten people organize information är att till exempel diskutera skillnaderna mellan ämnesordslistor och författarnas ämnesord. Du kan ställa frågor såsom:
Använder författare och databasen samma urval av ämnesord?
Varför tror du att de skiljer sig åt?
Vilka ämnesord skulle du använda?
Ett annat tröskelbegrepp som du kan arbeta med är Information Commodites (s.101–128). Här har du möjlighet att diskutera kring varför vissa databaser tillhandahåller enbart metadata, medan andra inkluderar dokument i fulltext. Du kan utgå från följande frågor:
Varför ska studenterna välja att ladda ner en pdf från en databas över pdf:er som de kan hitta i Google?
Varför behöver du använda en bibliotekslänk för att hitta artikelns fulltext?