Granska exempelkällor
Syfte
Övningen är tänkt som ett underlag för en diskussion om vilka redskap/markörer som finns för källkritisk bedömning av källor på nätet. Syftet är att få studenterna att reflektera över sina egna förhållningssätt – vad är det de tittar på när de bedömer vetenskaplighet/tillförlitlighet/trovärdighet på nätet? Tanken är att studenterna ska få med sig insikten att vetenskaplighet inte nödvändigtvis är samma sak som användbarhet eller ens tillförlitlighet, d v s att olika typer av källor är lämpliga i olika sammanhang.
Mål
Efter övningen ska studenterna:
kunna göra en bedömning av en källas trovärdighet med hjälp av vanligaste källkritiska frågorna (se nedan).
vara medvetna om att grad av vetenskaplighet inte alltid är det som avgör om en källa är användbar eller inte.
Foto: "Neon sign" by Justinc, CC BY-SA 2.0
Beskrivning
Dela in studenterna i grupper, runt 2-4 per bord brukar vara lagom.
Låt grupperna göra en googlesökning utifrån ett ämne (som de bestämmer själva eller som läraren bestämmer). Be studenterna granska de fem första träffarna och be dem fundera över vilka markörer de använder när de bedömer tillförlitlighet. Be dem använda whiteboarden och anteckna markörer.
Samla sedan ihop övningen i storgrupp. Jämför vad de olika studenterna skrivit på respektive whiteboard. Fråga hur grupperna resonerat när de valt de olika markörerna. Be dem motivera! Förhoppningsvis säger de att de använt frågorna nedan, om inte, ta upp frågorna!: - Vem har gjort webbsidan? (en organisation? någon du litar på? någon som kan ämnet? o s v) -Varför är webbsidan gjord? (för att sprida forskning? för att luras? för att sälja något? o s v) Hur ser webbsidan ut? (finns det kontaktinformation? trovärdiga referenser? senast granskad-datum? o s v) - Kan du få information från andra ställen? (har du jämfört med vad du redan vet eller andra källor? Frågor hämtade från Checklistor för källkritik, Skolverket
Fråga om de skulle använda dessa källor och i vilka sammanhang i så fall. Försök få igång en diskussion mellan borden om användbarhet.
Rekommenderade hjälpmedel
Whiteboardtavlor
Telefoner, surfplattor eller datorer
Varianter av övning
Om läraren önskar mer styrning av övningen kan exempelkällor delas ut istället för att låta studenterna söka. Detta möjliggör att studenterna garanteras få mer kluriga exempel och läraren slipper att det går tid för studenterna att enas om vad de ska söka på. Exempel på olika typer av elektroniska källor kan vara:
Myndighetsrapporter
Företag (t ex läkemedelsinformation, egenvård o s v)
Intresseorganisationer (t ex Alzheimersförbundet, Naturskyddsföreningen o s v)
Intresseorganisationer för yrkesverksamma (t ex Svensk förening för Obstetrik och Gynekologi o s v)
Bloggar, personliga hemsidor om t ex sjukdomar o s v
Forum (t ex Familjeliv o s v)
Wikipedia
Information från universitetshemsidor (t ex pressmeddelanden, anställdas presentationssidor, uppsatser o s v)
Tröskelbegrepp
Övningen Granska exempelkällor kan fungera för att diskutera och tydliggöra tröskelbegreppet Auktoritet (kap 3. s 55-78). Hofer et al skriver
Authority is a form of intellectual trust granted by an individual or community to an information source.
It is both constructed, built through expertise and persistent reliability,
and contextual, limited to certain knowledge domains or situations and shaped by community norms.
I diskussionerna med studenterna angående vem och vad de litar på - försök fördjupa och ställ följdfrågan v-a-r-f-ö-r de litar på avsändaren. Även om du inte går in på konstruerad och kontextuell auktoritet, håll det i bakhuvudet vid diskussionen. Aspekterna Authority and Bias och Authority and Context (s. 72-73) är hjälpsamma vid planeringen av upplägg. Authority and Bias lyfter att avsändarens ideologiska, finansiella eller känslomässiga snedsida kan göra att uttalandet inte är så objektivt som det vid en första anblick kan te sig. Authority and Context lyfter att man alltid bör fråga sig om denna informationskälla lämpar sig för mitt informationsbehov?