Kartläggningen/Undersökningen ska fånga situationen på den specifika förskolan eller skolenheten och identifiera de risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som finns just där. Kvaliteten på kartläggningen lägger grunden för kvaliteten på det förebyggande arbetet mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Kartläggningen/Undersökningen ska omfatta alla sju diskrimineringsgrunderna, sexuella trakasserier och kränkande behandling
Barn/Elever och anställda ska delta i kartläggningen/undersökningen
Välj metod utifrån vilka som ska delta och vilken information som behövs för att kunna utvärdera eller arbeta fram åtgärder och aktiviteter
Kartläggningsprocessen är en del av förskolans och skolenhetens systematiska kvalitetsarbete. Val av metoder måste utgå ifrån vad det är man vill skapa kunskap om. Det gäller att vara kreativ och använda den metodkunskap som finns bland verksamhetens personal.
Det är viktigt att rektorer har kompetens att leda en kartläggningsprocess som är av god kvalitet. Rektor behöver själv ha en del kunskap om processen och en strategi för att engagera både personal, barn och elever i arbetet.
Kartläggningen/undersökningen bör göras på olika nivåer:
Individnivå, exempel:
Elev/Barn intervjuer
Huset (DO:s material)
Personalenkät
Elevenkäter
Föräldraenkäter
Självskattningar
Trygghetsvandringar*
Antalet anmälningar
Utvecklingssamtal
Gruppnivå, exempel:
Observation av barn/elever och barn/elevgrupp
Betygssammanställning
Frånvarosammanställning
Gruppintervjuer
Fokusgrupper
Verksamhetsnivå, exempel:
Verksamhetens strukturer
Pedagogisk organisation
Regler
Pedagogiska miljöer och material
Schemaläggning
Fysisk miljö
Rastvaktsscheman
Anmälningsstatistik
Hälsoenkät
Karusellen*
Alla 7 diskrimineringsgrunderna, kränkande behandling och sexuella trakasserier skrivs upp på var sitt A3 papper under rubrikerna Främjande och Förebyggande arbete.
Dessa A3 papper (9 stycken) sätts upp på väggen och personalen får gå runt och skriva upp vad de gör för främjande arbete på varje papper. När alla gjort det sätter man sig 3 och 3 under 15 minuter och diskuterar/analyserar hur det kommer sig att det görs mer inom vissa diskrimineringsområden och mindre på vissa, kanske till och med inget alls under en del.
Utifrån de diskussionerna går alla en runda till och skriver in vad som behöver göras, kom ihåg att skriva det som en aktiv åtgärd eftersom det är ett riskområde.
Sen samlas alla papper in och några, exempelvis trygghetsteamets sammanställer materialet som en del i kartläggningen/undersökningen
Trygghetsvandringen kan genomföras minst en gång om året. Här får barnen chansen att berätta hur de upplever olika plastser både inomhus och utomhus. Rundvandring tryggar barnens miljö.
Vandringen, bör genomföras i små grupper där barnen får ett rött och ett grönt kort var. Det röda kortet innebär att det känns otryggt (känns inte bra) och det gröna att det är en trygg plats (känns bra). Vandringen hjälper pedagogerna att se och förstå ute- och innemiljön ur barnets perspektiv
Syftet är att upptäcka utrymmen och platser som känns mindre trygga för barnen. Efter vandringarna görs en kartläggning av olika platser inne och ute, och en lista på åtgärder sammanställs.