Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet, utan att det är diskriminering enligt diskrimineringslagen.
Kränkande behandling är ett beteende som är oönskat av den som blir utsatt. Det är barnet eller eleven som upplever sig vara utsatt för kränkande behandling som avgör vad som är oönskat. För att det ska vara fråga om kränkande behandling enligt lagen måste kränkningen vara märkbar och tydlig. Den som kränker någon måste också förstå att uppträdandet upplevs som kränkande. I många situationer är det uppenbart att ett beteende är kränkande, men om det inte är det så måste barnet eller eleven klargöra för den som kränker att beteendet är ovälkommet. Barnet eller eleven kan också ta hjälp av personalen i verksamheten. Vad som är kränkande behandling måste avgöras i varje enskilt fall.
Det är viktigt att komma ihåg att yngre barn inte alltid kan förmedla sina känslor på samma sätt som äldre barn och vuxna.
Det kan till exempel vara nedsättande ord, ryktesspridning, förlöjliganden eller slag och sparkar. Kränkningarna kan även bestå av utfrysning eller hot. Det kan också vara kränkande behandling om någon skickar elaka mail eller kommentarer på internet eller via sms. Kränkningar kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Om det sker upprepat brukar det även kallas mobbning.
Mobbning är en form av kränkande behandling som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Ordet mobbning används inte längre i samma utsträckning som tidigare eftersom definitionen av kränkande behandling även täcker mobbnings-begreppet.
Sammanfattning av Utvärdering av metoder mot mobbning, Skolverket 2011,
Kränkningar i skolan. Analys av problem och lösningar Skolverket 2013
Långsiktighet och uthållighet i arbetet
Personalutbildning med syfte att öka kunskapen och skapa gemensamma förhållningssätt hos personalen
Kartläggning som visar på de problem som förekommer
Tydliga rutiner för åtgärder och uppföljning av akuta åtgärder som är kända av såväl elever som personal
Åtgärder och stöd till både de som utsätter och de som utsatts
System för rastvärdar
Elevers aktiva medverkan i det främjande arbetet. t.ex. genom elevkaféer, elevledda aktiviteter under raster
Relationsfrämjande insatser mellan elever
Elever och personal ges möjligheter att reflektera över förhållningssätt och normer.
Skolans regler framtagna i samarbete mellan lärare och elever
Tydlig ledning
Gott skolklimat präglat av samarbete och engagemang
Systematik i arbetet med kontinuerliga uppföljning och utvärderingar av arbetet
Arbetet är förankrat på hela skolan, d.v.s. att personalen drar åt samma håll i ett skolklimat präglat av samarbete
Eleverna är delaktiga i arbetet
Likabehandlingsgrupper bestående av både lärare, representant från ledning och personal med specialkompetens
Förskolan ska erbjuda barnen en trygg omsorg och har en viktig roll för att bidra till att grundlägga barnens trygghet och självkänsla. Utbildningen ska präglas av omsorg om barnens välbefinnande och trygghet. Alla barn ska få uppleva den tillfredsställelse och glädje det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och vara en tillgång i gruppen.
Utbildningen ska tillvarata barnens egna erfarenheter, behov och det de visar intresse för.
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande.
Lpfö18
Material och Miljö
Vi har barnlitteratur som rör olikheter i livsvillkor t.ex. i relation till klass
Vi skapar miljöer som ger alla barn möjligheter att lyckas under sin dag på förskolan
Vi ser till att alla barn synliggörs i dokumentationen
Pedagogik och bemötande
Vi är medvetna om att barn har med sig olika erfarenheter och kunskaper till förskolan.
Vi möter barnen utifrån deras olikheter och visar intresse för deras erfarenheter
Vi tränar barns förmåga till empati och respekt genom att skapa möjligheter för samarbete barn emellan
Vi ger alla barn möjligheter att lyckas och lyfter medvetet förmågor hos barn med lägre status i gruppen
Vi uppmärksammar när barn stödjer och hjälper varandra
Vi arbetar aktivt med att ge barn redskap att lösa konflikter
Vi stödjer barn i att säga stop och i att uttrycka sina känslor och sin vilja
Vi samtalar med barnen om olika situationer som kan upplevas kränkande t.ex. genom boksamtal.
Vi arbetar aktivt med kompisböckerna
Vi ger alla barn inflytande över verksamheten och söker sätt att fånga både de tystlåtna och de fysiska barnens tankar och idéer
Organisation och struktur
Vi har "ta och ge skåp" för att se till att alla barn har kläder som fungerar för de olika aktiviteter som förskolan erbjuder
Vi organiserar vår verksamhet så att både de "pyssliga" barnen och barnen med behov av fysisk aktivitet känner att förskolan är till dem.
Pedagogerna fördelar sig ute och inne för att fånga in de barn som kan ha svårt att själva bjuda in sig till lek eller andre gemensamma aktivitete
Vi har en organisation som ger tid att reflektera kring vårt förhållningssätt t.ex. genom rollspel
Vi har en pågående kartläggning för att kartlägga om det finns barn som inte bjuds in i gemensamma aktiviteter eller barn som inte har några vänner i verksamheten.
Pedagoger
Vi är närvarande pedagoger som ingriper
Vi har ett öppet klimat så att vi kan be om hjälp när vi känner att vi inte är de pedagoger vi skulle vilja vara
Vi för samtal kring hur vi kan säga till när vi ser kollegor bete sig kränkande mot barn
Vi har ett öppet klimat, kollegor emellan, så att vi kan byta av varandra för att förhindra kränkningar
Vi pratar inte illa om vare sig enskilda barn eller deras familj
Vi har diskuterat hur vi ska förhålla oss till vårdnadshavare som beter sig kränkande eller hotar barn, eget eller andras.
Vi har diskuterat hur vi ska förhålla oss till vårdnadshavare som beter sig kränkande eller hotar andra vårdnadshavare
Strukturer och organisation
Elevråd och klassråd som möjliggör elevdeltagande
All personal innefattas i frågan om elevers trivsel och välmående
Personalutbildningar och diskussioner med syfte att öka kunskapen samt skapa gemensamma synsätt
System för rastvakter/rastvärdar
Schemalagda vuxenledda rastaktiviteter under längre raster
Elever deltar aktivt i det främjande arbetet, t.ex. rastaktiviteter, elevcafé
Det finns många olika alternativ för social gemenskap på skolan, exempelvis dramagrupp, skolkör, sportklubbar, läsecirkel, etc.
Platser fysiska och virtuella
Lokaler och mötesplatser där elever och personal träffas och umgås på lektionsfritid.
Arbeta med ”nätikett” med elever, personal och även föräldrar för att skapa en större medvetenhet om nätet och dess för- och nackdelar
Lärare - elev
Elever och lärare upprättar tillsammans gemensamma regler i början av läsåret
Eleverna har fasta platser i matsalen och i klassrummet
Relationsfrämjande insatser mellan elever genomförs
Lärare arbetar normkritiskt genom att möjliggöra för diskussioner kring hur olika normer kring t.ex, kroppar, ekonomi, dialekter kan leda till att elever kränks eller exkluderas från gemenskapen.
Använder metoder såsom värderingsövningar och forumspel, till exempel vid klassrådsmöten, för att belysa olika värdegrundsfrågor. Det är viktigt att vara noga med frågeställningar och formuleringar i värderingsövningarna för att inte skapa eller förstärka nedsättande värderingar och stereotypa föreställningar kring de temaområden som behandlas.
Skolverket om värdegrund, Arbeta med skolans värdegrund
Lärportalen Skolans värdegrund
Hissad och dissad - om relationsarbete i Förskolan Margareta Öhman, 2008
Från jag till vi - grupputveckling i förskola och skola Gunilla Guvå, 2005
Skolornas arbete vid trakasserier och kränkande behandling. Sammanfattning
Skolinspektionen, 2010
Kränkningar i skolan - analyser av problem och lösningar Antologi
Skolverket, 2013
Utvärdering av metoder mot mobbning Rapport 353
Skolverket, 2011
Nolltolerans mot diskriminering och kränkande behandling - lagens krav och huvudmans ansvar
Skolverket, 2011
På tal om mobbning och det som görs. En kunskapsöversikt
Skolverket, 2009
Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda, hur skolan kan arbeta mot diskriminering och kränkande behandling
Skolverket, 2022
Maktlekar och dolda kränkningar; Sanna Mohr och Sannie Wedberg, 2015
http://maktlekar.org/category/nyheter/
http://alltidforlag.se/en-bok-om-synligt-och-osynligt-grupptryck/
http://alltidforlag.se/en-bok-om-sma-och-stora-konflikter/
http://alltidforlag.se/lilla-sprakboken/
http://alltidforlag.se/en-lek-eller-en-maktlek/
Bygg din grupp trygg, förskoleklass-åk 3; Emma Widegren, 2019
Gnissel i klassen; Linda Palm och Åsamia Alteryd, 2019
Ta makten för att det funkar; Leone Miltn, Marie Tomicic och Emili Svensson, 2017