normer
Normer
Normer är handlingsregler som vi ofta tar för givna. Det är därför svårt att vara medveten om de normer som styr vårt handlande. Många gånger upptäcks det inte förrän de bryts. Normer är viktiga för att det sociala livet ska fungera. Normer är i hög grad kopplat till makt; makten att inkludera och exkludera, makten att synliggöra och osynliggöra grupper, individer och erfarenheter samt makten att definiera det självklara och naturliga.
Det är inga grupper eller individer som ensamma är ansvariga för en specifik norm. Normerna upprepas av oss alla. Att arbeta normkritiskt innebär att bli medveten om vårt bemötande men också hur normer "får kropp" i verksamheten. Vi behöver diskutera vilka möjligheter och begränsningar som skapas för vem. I den dagliga verksamhetens behöver vi skapa möjligheter att tänka kring och utmana begränsande normer och stereotypa uppfattningar av t.ex. kön.
Gemensamma regler och normer för det sociala samspelet
Ordningsregler ska finnas för varje skolenhet. De ska utarbetas under medverkan av barn och eleverna samt följas upp på varje skolenhet. Rektor beslut om ordningsregler. Gemensamma ordningsregler är en framgångsfaktor i arbetet mot diskriminiering och kränkande behandling.
Material
Normer återupprepas och förs vidare genom bland annat berättelser och bilder. Med ett normkritiskt perspektiv vidgar vi normunderlaget genom ett medvetet val av olika former av material och läromedel. Vi diskuterar vilka grupper som (o)synliggörs i materialet och vilken bild av människan och världen vi ger vidare till våra barn och elever.
Miljö och strukturer
Normer befästs inte enbart genom upprepning i tal, handling och berättelser. De tar också form i organisation och strukturer, i våra miljöer, i schemaläggning och i gruppindelning. Vi granskar våra miljöer, strukturer och verksamheter för att uppmärksamma hierarkier och synliggöra vilka barn/elever som bjuds in och erkänns och vilka som exkluderas genom verksamhetens uppbyggnad och struktur.
Förhållningssätt
Normer skapar föreställningar om det självklara och normala, och det görs här och nu. Om ett barn eller en elev upplever att livssituationen är osynliggjord eller inte erkänns kan det upplevas exkluderande. Genom att rikta blicken mot vårt eget agerande, våra tolkningar och förväntningar granskar vi hur vi ger grupper och individer möjlighet att utgå ifrån och använda sina egna erfarenheter och kunskaper i verksamheten.
Arbetsmaterial
Pedagoger
Förskolan och anpassad grundskola
Förskoleklass-åk 9, fritids samt anpassad grundskola
Att tänka på när det gäller bl.a. miljö och strukturer
FOKUS MILJÖ/STRUKTURER
Signalvärde
Hur signalerar förskolan/skolan att alla är välkomna oavsett könsidentitet/uttryck, etnicitet, religion och annan trosuppfattning, synliga/osynliga funktionsnedsättningar och/eller sexuell läggning?
Vilka olika rum eller lekmiljöer finns? Vilka barn/elever bjuds in i de olika rummen och lekmiljöerna?
Hur namnges rum eller lekmiljöer?
Vilka rastverksamheter finns? Vem bjuds in att delta i dem?
Scheman/blanketter
Tas det hänsyn till de grupper vars helgdagar inte är röda i kalendern vid prov, möten för vårdnadshavare, skolutflykter etc.?
Är blanketter könsneutrala, t.ex finns det alternativa könsidentiteter och finns det utrymme för olika familjebildningar?
Ges det utrymme för förflyttningar/ stöd emellan lektioner för elever med funktionsnedsättningar?
Utsmyckningar
Vem, vilka syns på foton i klassrum och korridorerna, och vad gör de?
Vilka elev- och barngrupper och/eller verksamheter synliggörs och vilka förblir osynliga?
Vem, vilka syns på inspirationsbilder eller i dokumentationer?
Vilka handlingsmöjligheter uttrycks i bilderna för vem eller vilka?
Informationsmaterial
Vem/vilka grupper synliggörs i externa information som t.ex. hemsidan?
Vad signalerar materialet?
Organisation
Har ni tillfällen då ni möjliggör möten/samarbeten mellan åldersgrupper t.ex. fadderdagar, samarbeten med PRO, avslutningar, temadagar etc.?
När skolan/förskolan organiserar övergripande aktiviteter funderar ni kring kön, etnicitet, ålder, funktionalitet, etc. i relation till vilka aktiviteter erbjuds och vem de riktar sig till?
Hur ser gruppindelningen av barn och elever ut i klassrummet och/eller inför aktiviteter?
Organiserar ni så att en mångfald av aktiviteter kan äga rum under t.ex. raster?
Hur organiserar ni för möten mellan olika grupper (barn/elevgrupper och personalgrupper) i verksamheten?
Är undervisningslokaler, verkstäder, material och andra träffpunkter tillgängliga för alla?
Finns stöttning så att alla barn/elever ges möjligheter till utveckling?
Är ni medvetna om vilka möjligheter till interaktion mellan barn/elever som möbleringen/inredningen möjliggör?
Om förskolan/skolan bjuder in yrkesgrupper efterfrågar ni en bredd vad rör kön och etnicitet?
Klassresor, studiebesök
Kan alla delta?
Litteratur, metodböcker och länkar
Material-Barn på flykt
Pudlar och pommes av Pija Lindenbaum (3 - 6 år)
Sabelles röda klänning av Marina Michaelidou - Kadi, Daniela Stamatadi (3 - 6 år)
Normkritisk pedagogik perspektiv, utmaningar och möjligheter, Lotta Björkman & Janne Bromseth (red) Studentlitteratur 2019.
Bångstyriga barn. Makt, normer och delaktighet i förskolan. Dolk, Klara (2013)Ordfront: Stockholm
Genuspedagogiskt trubbel. Från en kompensatorisk till en komplicerande och normkritisk genuspedagogik , Dolk, Klara (2011)
En rosa pedagogik Lenz Taguchi, H., Bodén, L. & Ohrlander, K. (red.) Liber:Stockholm
Kap 1 Inledning, Kap. 5 Normeras till frigörelse har ett mer fokus på det övergripande tankesättet. De övriga utgår från sexuell identitet och etnicitet, Martinsson, Lena & Reimers, Eva (2014)
I Skola i normer Martinsson, Lena & Reimers, Eva (red) Gleerups:Malmö
Troubling Education : queer activism and anti-oppressive education RoutledgeFalmer: London, Kevin Kumashiro (2002)
Normkreativ, Rebecca Vinthagen & Lina Zavalia, 2014
Normkreativitet i förskolan: om normkritik & vägar till likabehandling, Karin Salmson och Johanna Ivarsson, 2015
Normkritisk pedagogik: för den högre utbildningen, Viktorija Kalonaityte, 2014
Normkritisk pedagogik: makt lärande och strategier för förändring, Janne Bromseth och Frida Darj (red), 2010
Ta det som en man, av Hampus Nessvold, 2017
Säg att du älskar mig, Hampus Nessvold, 2018
Harvard Implicit Association test
Detta är en metod att ta reda på omedvetna föreställningar/fördomar om kön, hudfärg, kroppsstorlek etc.
Metodböcker
Verktygsboken Pralin - Praktiskt arbete med lika rättigheter i skolan; Antidiskrimineringsbyrån Uppsala
Pralin; Tänka tillsammans; verktyg för normkritik och likabehandling i förskolan; Antdiskrimineringsbyrån Uppsala
O/LIKA, Alla olika, alla lika
Ett metodmaterial mot fördomar och diskriminering att använda med människor från 13 år och uppåt.
BRYT, RFSL Ungdom & Forum för levande historia
Ett metodmaterial om normer i allmänhet och heteronormen i synnerlighet.
Tredje upplagan har ett större fokus på normer kring etnicitet, klass och funktionsförmåga.
I böckerna finns också handledning för den som leder övningarna och diskussionerna.
Den kan beställas från RFSL ungdom
I NORMENS ÖGA
En metodbok framtagen av Friends. Metoderna i boken är skapade för att ifrågasätta och granska normer. Målgruppen är lärare och elever i grundskolans senare årskurser och gymnasiet. “I normens öga” kan användas som inspiration och konkret metod för att börja arbeta normkritiskt. Metoderna kopplas konkret till likabehandlingsuppdraget.
Normer, normmedvetenhet och normkritik, Skolverket
Läs den här
LÅS UPP – Normutmanande metoder och utbildningar
Anja Norell & Marit Nygård. Materialet uppdateras kontinuerligt. Ett metodmaterial kring begränsande normer
Expo skola http://skola. expo.se
Forum för levande historia www.levandehistoria.se/klassrummet
Specialpedagogiska skolmyndigheten www.spsm.se/date-larmaterial