Lagen definierar kön som att någon är kvinna eller man. Förbudet mot könsdiskriminering omfattar också personer som planerar att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet.
Exempel: Ett av barnen blir retad för att han är den enda av killarna som går i dansgrupp
Förskolan ska aktivt och medvetet främja alla barns lika rättigheter och möjligheter, oberoende av könstillhörighet. Förskolan har ett ansvar att motverka könsmönster som begränsar barn utveckling, val och lärande. Hur förskolan organiserar utbildningen, hur barnen blir bemötta samt vilka krav och förväntningar som ställs på barnen bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan ska därför organisera utbildningen så att barn möts, leker och lär tillsammans, samt prövar och utvecklar sina förmågor och intressen, med samma möjligheter och på lika villkor, oberoende av könstillhörighet.
Lpfö18
Material och miljö
Vi är medvetna om vilka barn som syns i dokumentationen och på processväggar och i vilka roller barnen dokumenteras
Vi har utklädningskläder som möjliggör för alla barn att iklä sig olika roller och bli olika fantasifigurer
Vi har såväl könsneutralt som "könat" material för att ge barn möjligheter att prova på aktiviteter eller iklä sig roller som traditionellt har kopplats till ett särskilt kön
Vi visar könskodad figurer som gör icke-stereotypa aktiviteter som t.ex. Batman som dammsuger
Vi använder inspirationsbilder som visar på en bredd i utryck och könsmönster.
Vi har rollek som inspirerar barn att prova på olika roller och aktiviteter
Vi blandar material för att bryta gränser mellan materialgrupper och ge barnen möjligheter att arbeta med material de annars inte skulle ha valt att använda.
Vi kartlägger barnlitteraturen för att få en översikt över vilka barn som presenteras som aktiva/passiva, vilka som är huvudfigur och vilka som är bifigurer etc. Vid nyinköp köper vi in böcker som kompletterar de böcker vi har sedan tidigare.
Vi granskar de videos, filmer etc. som vi använder så att de inte förmedlar stereotypa eller negativa bilder
Vi använder filmer som bryter mot stereotypa könsmönster
Pedagogik och bemötande
Vi tilltalar barn med deras namn inte med gruppbeteckningar som t.ex. kom nu pojkar/flickor
Vi möjliggör för alla barn att prova på olika roller och konstellationer i rolleken
Vi är medvetna om att stereotypa könsroller tar sig uttryck i sånger, sånglekar och ramsor och leker med detta tillsammans med barnen.
Vi ger alla barn lika stort inflytande i verksamheten genom att ta deras intressen på allvar
Vi arbetar medvetet med att ge alla barn talutrymme
Vi tar vara på möjligheter till spontana samtal om kön och könsmönster
Organisation och struktur
Vi arbetar medvetet med bestämda aktiviteter så att barn för möjlighet att prova på olika aktiviteter
Vi arbetar medvetet med gruppindelningar
När vi behöver kontakt med vårdnadshavare kontaktar vi båda
Pedagoger
Vi reflekterar över våra egna föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt och hur det påverkar vårt bemötande av barnen och vad vi tror olika barn är intresserade av
Vi reflekterar över om det är aktiviteter som vi ser som "finare" och hur det i så fall påverkar vårt bemötande av barnen och hur vi lägger upp vår verksamhet
Vi reflekterar över hur vi kommunicerar med barnen och om det är några barn som vi kommunicerar med främst genom tillsägelser medan vi ingår i samtal med andra barn
Vi observerar och dokumenterar vilka barn som är i vilka miljöer och utgår i detta när vi utveckla de olika miljöerna
Vi tar på oss genusglasögonen när vi reflekterar över våra kartläggningar och filmade dokumentationer. Vilka barn är i vilka miljöer, vilka barn dokumentras och vilka "glöms", vilka barn får talutrymme etc.
Vi använder diskussionsunderlagen från Verktygslådan på arbetslagsmöten
Synliggörande
Synliggöra könsskillnader i betyg, trygghetsenkäter o.l.
Integrera frågor kring kön och jämställdhet i ämnesundervisningen.
Tillsammans med eleverna analysera och diskutera fördomar och stereotypa föreställningar om människor baserat på kön som kan förekomma i media eller läromedel.
Skapa medvetenhet om att genus är något som görs och som därmed är föränderligt genom att t.ex. visa på hur könsroller skiftar historiskt, geografiskt, mellan kulturer och sociala klasser.
Synliggöra att ett kön inte definierar människans intressen, förmågor eller drömmar
Medvetet val av lärmaterial och där kvinnor osynliggörs lyfts deras bidrag till forskning, konst och annan samhällsutveckling.
Medvetet inköp av skönlitteratur som visar på olika maskuliniteter och feminintiter.
Medvetet lyfta material som visar på möjligheter bortom könsstereotyperna.
Medvetenhet om kön och könsnormer i sex- och samlevnadsundervisningen.
Bemötande och möjliggörande
Organisera undervisning och rastaktiviteter så att elever kan samarbeta och interagera oberoende av könstillhörighet.
Medvetenhet om stereotypa uppfattningar om kön i relation till utformning och presentation av rastaktiviteter.
SYV arbetar medvetet med att bryta mot stereotyp uppfattningar kring vilka yrken som ”passar” vilka kön.
Arbeta normkritiskt genom att synliggöra hur normer kring sexuell läggning kommer till uttryck på skolan och skapa möjligheter att diskutera, ifrågasätta och förändra dem.
Skapa förutsättningar för eleverna att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller t.ex. vid studie- och yrkesvägledning inför val av kurser och praktikplatser samt fortsatt utbildning och framtida yrkesval.
Satsa på att ge flickor och pojkar lika stort inflytande över verksamheten – och lika stort utrymme. I undervisningen kan man till exempel genomföra talrundor, något som gynnar tystlåtna elever av alla kön.
Om könshomogena grupper, alltid vara medveten om syftet och diskutera vilka elever som kan komma i kläm.
Dra gränser och agera när elever t.ex. kommer med skämt som är nedlåtande mot ett specifikt kön eller mot elever som utmanar könsnormer
Kunskapshöjande
Ge personalen kompetensutveckling i genuspedagogik och normkritiskt förhållningssätt.
FÖRSKOLA
Dolk Klara, Genuspedagogiskt trubbel. Från en kompensatorisk till en komplicerande och normkritisk genus-pedagogik. (2011)
Finns i En rosa pedagogik (red. Lenz Taguchi H., Bodén L., Ohrlander K.) Liber
Eidevald, Christian (2011) Anna bråkar. Att göra jämställdhet i förskolan Liber: Stockholm
Hellman, Anette (2010) Kan Batman vara rosa? Förhandlingar om pojkighet och normalitet på en förskola. Göteborg Universitet
Sveriges delegation för jämställdhet i förskolan (2006)
Jämställdhet i förskolan: om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans pedagogiska arbete. Slutbetänkande.
GRUNDSKOLA
DEJA - delegationen för jämställdhet i skolan (2011)
Flickor, pojkar, individer: Om betydelsen av jämställdhet för kunskap och utveckling i skolan Slutbetänkande.
Hedlin, Marie (2010)
Lilla genushäftet 2.0 Om genus och skolans jämställdhetsmål. Högskolan i Kalmar
Statistisk centralbyrå:
På tal om kvinnor och män: Lathund om jämställdhet Statistiken görs varje år. Sammanställningen i "På tal om kvinnor och män" görs vartannat år.
På tal om kvinnor och män 2020
Zimmerman, Fredrik (2018)
Det tillåtande och det begränsande. En studie om pojkars syn på studier och ungdomars normer kring maskulinitet.
En avhandling vid Göteborgs Universitet
Linnea Bodén & Kajsa Ohrlander (red), 2010
Ge ditt barn 100 möjligheter istället för 2 – om genusfällor och genuskrux i vardagen,
Kristina Henkel & Marie Tomicic (2009), 2017
Godnattsagor för rebelltjejer: 100 berättelser om fantastiska kvinnor,
Elena Favilli & Francesca Cavallo, 2016
Intersektionalitet – Kritiska reflektioner