juridik
Barnkonventionen
Sedan 1 januari 2020 är barnkonventionen lag i Sverige. Många länder anpassar sina befintliga lagar efter konventionen, vilket Sverige också gjorde under många år. Sverige har valt att ta in hela konventionen i den nationella lagstiftningen.
Enligt de fyra grundprinciperna i barnkonventionen är alla barn lika mycket värda och har samma rättigheter, alla barn har rätt att överleva och utvecklas, barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet och varje barn har rätt att uttrycka sin åsikt och delta i beslut som rör dem.
skollagen
Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling och att huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. (Skollagen 2010:800, 6 kap. 7 och 8 §§)
grundskoleförordningen (2006:1083) om barns/elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling
En plan mot kränkande behandling enligt 6 kap. 8 § skollagen ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet som planen gäller för. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad.
Läroplan för förskolan
Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktning för människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, flickor och pojkar, samt solidaritet mellan människor. Inget barn ska i förskolan bli utsatt för diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, hos barnet eller någon som barnet har anknytning till, eller för annan kränkande behandling. Alla sådana tendenser ska aktivt motverkas.
Förskolan ska aktivt och medvetet främja alla barns lika rättigheter och möjligheter, oberoende av könstillhörighet. Förskolan har ett ansvar för att motverka könsmönster som begränsar barnens utveckling, val och lärande. Hur förskolan organiserar utbildningen, hur barnen blir bemötta samt vilka krav och förväntningar som ställs på barnen bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan ska därför organisera utbildningen så att barnen möts, leker och lär tillsammans, samt prövar och utvecklar sina förmågor och intressen, med samma möjligheter och på lika villkor, oberoende av könstillhörighet. (Lpfö 18)
diskrimineringslagen
Diskrimineringslagen (2008:567) trädde i kraft 1 januari 2009 och har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning.
Den 1 januari 2017 ändrades bestämmelserna i diskrimineringslagens tredje kapitel. Lagstiftningens tidigare krav på att ta fram en årlig plan gällande diskriminering har ersatts med en skyldighet för skolan att arbeta med aktiva åtgärder enligt vissa bestämda steg samt dokumentera alla delar av detta arbete. Skolans arbete med aktiva åtgärder ska omfatta samtliga sju diskrimineringsgrunder. (Före 1 januari 2017 omfattades inte diskrimineringsgrunderna ålder och könsöverskridande identitet eller uttryck) Det är en utvidgning jämfört med tidigare regler och det innebär att villkor, arbets- och studiemiljö och rutiner ska analyseras ur fler aspekter.
Arbetet med aktiva åtgärder innebär att utbildningsanordnare ska:
Kontinuerligt undersöka om det finns risker för diskriminering eller repressalier eller andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten
Analysera orsaker till upptäckta hinder och risker
Vidta de förebyggande och främjande åtgärder som skäligen kan krävas
Följa upp och utvärdera arbetet.
Utbildningsanordnare ska arbeta för att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett diskrimineringsgrund.
Läroplanen för grundskolan, förskoleklass och fritidshem
Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Alla sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. (Lpo 11, s 7)
Läroplanen för anpassad grundskolan
Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Alla sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.
Skolan ska verka för jämställdhet. Skolan ska därmed gestalta och förmedla lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för alla människor, oberoende av könstillhörighet. I enlighet med grundläggande värden ska skolan också främja interaktion mellan eleverna oberoende av könstillhörighet. Genom utbildningen ska eleverna utveckla en förståelse av hur olika uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt kan påverka människors möjligheter. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska könsmönster och hur de kan begränsa människors livsval och livsvillkor. (Lsär18)
PRAXIS juli-december 2020
Rättspraxis på skolområdet – juli till december 2020
I början av andra halvåret 2020 kom det uppmärksammade ”brottarmålet” från HD tätt följt av intressant praxis om diskriminering av en elev med funktionsnedsättning som inte hade fått stödåtgärder i rimlig tid och ”slöjmålen” där DO och domstolen gjorde klart att slöjförbud i skolan inte är tillåtet.
KRÄNKANDE BEHANDLING, DISKRIMINERING OCH TRAKASSERIER
Inte kränkande behandling när lärare tog brottargrepp runt elevs nacke
Högsta domstolen 2020-07-03, mål nr T 4238-19
En lärare med OS-medalj i brottning tog ett brottargrepp runt en elevs nacke och armhåla för att få honom att sluta blockera en central passage i skolan. Högsta domstolen håller med hovrätten och tingsrätten om att greppet varit befogat och proportionerligt. Högsta domstolen tar bland annat hänsyn till att eleven först uppmanats flytta sig, att greppet varit kontrollerat, milt och kortvarigt, samt att det var anpassat till situationen och omedelbart avslutades när det uppnått sitt syfte.
Skolbyte för två elever som utsatte en elev för upprepande kränkande behandling
Skolinspektionen 2020-08-12, dnr SI 2020:4491
En elev utsattes för kränkande behandling av två andra elever. Händelserna anmäldes och utreddes, men vid uppföljningarna uppgav eleven att allt var bra och därför vidtogs inga åtgärder. Senare under terminen utsattes eleven återigen för kränkningar av samma elever och då vidtog skolan åtgärder genom samtal, kuratorkontakt, avstängning och klassbyte för de utsättande eleverna samt senare även skolbyte.
Göta hovrätt 2020-08-24, mål nr FT 3960-19
Det var inte diskriminering när en elev med dyslexi inte fick använda alla sina vanliga hjälpmedel under läsförståelse i nationella proven. Hovrätten bedömer att eleven missgynnats genom detta men att kommunen visat ett berättigat syfte med missgynnandet och att skolan följt Skolverkets riktlinjer.
Nackgrepp i en icke-akut situation var en kränkning och elev får 5 000 kronor
Göta hovrätt 2020-09-08, mål nr FT 2435-19
En elev skrek kränkande ord mot en annan elev som hade ett häftigt temperament. Eleven slutade inte trots tidigare tillsägelser och en lärare tog därför ett grepp om elevens nacke. Tingsrätten bedömde att greppet varit befogat med hänsyn till ordningsstörningen och för att undvika att situationen eskalerade. Hovrätten anser att däremot det inte har varit fråga om en nödvärnssituation eller att åtgärden låg inom ramen för vad som är tillåtet med stöd av en lärares tillsynsplikt. Kränkningens allvar motiverar dock inte ett högre skadestånd än 5 000 kronor.
Skolinspektionen 2020-10-14 Dnr SI 2020:5259
En elev hade varit inblandad i olika händelser på kvällar, helger och lov där eleven hade utsatts för kränkningar och hot av elever från samma skola och av andra ungdomar. Den utsatta eleven träffade inte de andra eleverna i skolan eftersom de gick i en annan årskurs. Skolinspektionen finner att kränkningarna och hoten inte har ett sådant nära samband med verksamheten att 6 kap. 10 § skollagen aktualiseras.
Skolinspektionen 2020-10-16, dnr SI 2020:910
En elev var på väg in till en korridor där elevens yngre syskon varit i konflikt med andra elever. För att stoppa eleven hölls eleven fast av skolpersonal och tvingades till marken. Personal fick skydda sig från elevens sparkar och slag. Skolinspektionen finner att händelseförloppet förefaller ha varit kortvarigt och att skolpersonal har haft skäl att skydda andra elever och sig själva. Ingripandet har varit proportionerligt i förhållande till syftet att skydda andra elever.
5 000 kronor till elev som blivit spottad på av lärare
Barn- och elevombudet 2020-10-22, dnr SI 2020-2437
När en lärare höjde rösten mot en utåtagerande elev spottade eleven på läraren som därför spottade tillbaka på eleven. Enligt Barn- och elevombudet (BEO) utsattes eleven för kränkande behandling och BEO framställer därför en begäran om skadestånd på 5 000 kronor för elevens räkning.
Skolinspektionen 2020-10-21, dnr 2020:4031 och 2020:4037
Efter att några elever visat en negativ attityd till städning beslutade personal att eleverna skulle städa skoltoaletter. Eleverna städade och filmades av en lärare som råkade lägga ut filmen på Snapchat med rubriken "straffkommendering". Skolinspektionen bedömer att eleverna har blivit utsatta för en otillåten disciplinär åtgärd, men däremot inte för kränkande behandling.
Kommuns slöjförbud innebär diskriminering av elever och personal
Diskrimineringsombudsmannen 2020-11-13, dnr TIL 2020/5
En kommun antog en klädpolicy med innebörden att huvudduk, burka, niqab och andra klädesplagg som syftar till att dölja elever och personal inte ska vara tillåtna i kommunens förskolor och grundskolor. Diskrimineringsombudsmannen (DO) finner att klädpolicyn inte är förenlig med diskrimineringslagen.
Slöjförbud i skolan är inte tillåtet
Förvaltningsrätten i Malmö 2020-11-17, mål nr 6754-19 och 113-20
Ett kommunalt beslut som innebär att huvudduk, burka, niqab och andra klädesplagg som syftar till att dölja barn, elever och personal inte ska vara tillåtna i kommunens förskolor och grundskolor, strider mot regeringsformen, mot Europakonventionen och mot diskrimineringslagen. Även ett beslut som innebär att kommunens verksamheter inte accepterar huvudduk på barn i förskola upp till sjätte klass strider mot regeringsformen och Europakonventionen.
Kommun som dröjt med stödinsatser till en elev med funktionsnedsättning döms för diskriminering
Hovrätten över Skåne och Blekinge 2020-04-29, mål nr FT 3884-19
(Högsta domstolen 2020-10-15, mål nr T 2979-20 - beslutet att inte meddela prövningstillstånd)
För första gången har en kommun dömts för diskriminering av en elev med funktionsnedsättning eftersom eleven inte har fått stödåtgärder i rimlig tid. Skolans utredning av elevens behov av särskilt stöd drog ut på tiden och under nästan ett helt läsår var eleven utan anpassad studiegång. Kommunen döms för diskriminering och ska betala eleven 20 000 kronor i diskrimineringsersättning.
Skolinspektionen 2020-10-15, dnr SI 2019:3461
En elev kände sig utsatt för kränkande behandling av klasskamrater i en aktivitet som anordnats av föräldrar utanför skolans regi. I aktiviteten deltog elever från samma klass. Eftersom skolan ansåg att händelsen var av privat karaktär valde skolan att inte anmäla eller utreda den. Skolinspektionen anser att skolan gjort fel eftersom händelsen har ett nära samband med verksamheten.
Att fotografera en elev i upprivet tillstånd utgör som regel kränkande behandling
Skolinspektionen 2020-10-12, dnr SI 2019:6258
En elev som inte ville delta i en aktivitet blev på dåligt humör. För att kunna visa elevens beteende för vårdnadshavarna tog skolpersonal ett foto på eleven. Skolinspektionen finner att eleven har blivit utsatt för kränkande behandling.
Skolpersonals lätta knuff på elevs axel hade bestraffande inslag och var kränkande behandling
Barn- och elevombudet 2020-12-16, dnr SI 2019:10119
En elev bråkade, fysiskt och verbalt, med en annan elev och lyssnade inte på skolpersonals tillsägelser. Efter att eleven satt sig ner gav skolpersonalen eleven en lätt knuff på axeln och frågade om man löser konflikter med våld. Eftersom eleven hade satt sig ner anser BEO att det inte förelåg en akut situation och att lärarens ingripande var av bestraffande natur. Knuffen var inte heller ett proportionerligt ingripande och utgjorde därmed kränkande behandling.
Upprörd elev som hölls fast i 15-20 minuter utsattes för kränkande behandling av personal
Skolinspektionen 2020-11-30, dnr 2020:3075
Skolinspektionen bedömer att en upprörd elev som hölls fast av personal i en soffa mot sin vilja under minst 15-20 minuter har utsatts för kränkande behandling. Huvudmannen har inte kommit in med några uppgifter om att andra mindre ingripande åtgärder vidtagits under den tid som ingripandet pågått. En åtgärd får aldrig vara mera ingripande än vad som är nödvändigt för att avstyra den akuta situationen. Skolinspektionen påtalar också att skolan alltid noggrant bör överväga vilken information som ges till de som arbetar i en elevgrupp där det finns elever med särskilda behov.
Källa
JP Skolnet
praxis januari-juni 2021
RÄTTSPRAXIS PÅ SKOLOMRÅDET – JANUARI TILL JUNI -21
KRÄNKANDE BEHANDLING, DISKRIMINERING OCH TRAKASSERIER
Knuffar eller slag från ett 6-årigt förskolebarn utgör typiskt sett kränkning behandling
Skolinspektionen 2021-01-19, dnr SI 2020:6465
Ett sexårigt förskolebarn sprang efter ett annat barn och puttade ner barnet i sandlådan och lade sig på barnet. Föräldern ansåg att barnet blev utsatt för kränkande behandling. Förskolan ansåg att det var en fråga om tillsyn. Skolinspektionen konstaterar att knuffar eller slag typiskt sett är en kränkning när det handlar om ett agerande av ett barn i sexårsåldern. Förskolan skulle ha anmält händelsen till huvudmannen och utrett den som en fråga om kränkande behandling.
Skolinspektionen 2021-03-08, dnr 2021:1604 och 2021:1605
När två elever som varit utomlands kom tillbaka till skolan skickades de hem för att få sju dagars distansundervisning istället för att få undervisning i skolan. Folkhälsomyndigheten hade under resan offentliggjort nya rekommendationer om karantän efter utlandsvistelse. Eleverna kände sig kränkta. Skolinspektionen konstaterar att eleverna inte har utsatts för kränkande behandling.
Fasthållning av elev var proportionerlig och utgjorde inte kränkande behandling
Skolinspektionen 2021-03-17, dnr nr 2020:6425
En elev hölls fast av skolpersonal vid ett antal tillfällen. Skolinspektionen bedömer att skolpersonalen haft rätt att ingripa fysiskt och att ingripandena varit proportionerliga. Eleven hade varit fysiskt utåtagerande bland annat genom att vara hotfull med en sax. Ingripandena har inte utgjort kränkande behandling. Att eleven stängdes av efter incidenten med saxen och missade en skolutflykt utgjorde inte heller kränkande behandling. Däremot stängde rektor av eleven under för lång tid, vilket är en brist.
DISCIPLINÄRA ÅTGÄRDER, TRYGGHET OCH STUDIERO
Elev kan inte omplaceras till lokal som inte tillhör någon av huvudmannens skolenheter
Skolinspektionen 2021-02-26, dnr 2020:8889
En grundskoleelev hade omplacerats till en lokal som användes bland annat för vuxenutbildning och språkcafé. Lokalen låg inte i nära anslutning till elevens skola och Skolinspektionen anser att den varken tillhörde elevens skolenhet eller någon annan av huvudmannens skolenheter. Omplaceringen har därför inte gjorts i enlighet med skollagen och har i praktiken varit mer av en avstängning.
Att be en elev att stanna hemma utgör en avstängning och kräver ett formellt beslut
Skolinspektionen 2021-06-15, Dnr SI 2020:7785
En elev som ombeds stanna hemma i syfte att trygga andra elevers trygghet och studiero är avstängd i skollagens mening. Att åtgärden vidtagits i samråd med vårdnadshavare eller att det funnits andra skäl för eleven att stanna hemma påverkar inte bedömningen. Enligt Skolinspektionen kräver en sådan åtgärd ett formellt överklagbart beslut.
PERSONAL
Förskollärare som dömts för misshandel för grepp om barns arm får även varning
Lärarnas ansvarsnämnd 2021-04-21, dnr 2020:1979
En förskollärare hade tagit ett grepp om ett barns arm och tryckt naglarna mot armen. Greppet hade orsakat barnet smärta och rivsår. Hovrätten dömde förskolläraren för misshandel och i detta mål yrkade Skolinspektionen att Lärarnas ansvarsnämnd skulle varna förskolläraren. Eftersom misshandeln skett i samband med förskollärarens yrkesutövning bedömer Lärarnas ansvarsnämnd att förskolläraren ska tilldelas en varning.
Förskollärare varnas för att ha slagit ett förskolebarn i ansiktet med öppen hand
Lärarnas ansvarsnämnd 2021-04-21, dnr 2020:1975
En förskollärare hade dömts för ringa misshandel för att ha slagit ett förskolebarn i ansiktet med öppen hand. Skolinspektionen yrkade att förskollärarens skulle varnas, men förskolläraren menade att det var en olyckshändelse. Lärarnas ansvarsnämnd konstaterar att den inte är bunden av en domstols bedömning i ett brottmål, men att en lagakraftvunnen dom har en betydande bevisverkan. Eftersom brott skett i samband med yrkesutövningen, och det inte framkommit några omständigheter som visar på att domen är felaktig, meddelas förskolläraren en varning.
praxis juli-december 2021
Rättspraxis juli-december 2021
7. KRÄNKANDE BEHANDLING, DISKRIMINERING OCH TRAKASSERIER
Barn- och elevombudet 2021-09-30, dnr SI 2021:3741
Efter att en grundskoleelev varit ordningsstörande utsattes eleven för fysiskt våld av skolpersonal. Händelsen filmades av andra elever. Såväl huvudmannen som BEO konstaterar att eleven utsattes för kränkande behandling. BEO framställer ett skadeståndsanspråk om 15 000 kronor och framhåller att det har varit särskilt försvårande att händelseförloppet skett inför flera elever som även filmat händelsen.
Skolinspektionen 2021-10-07, dnr 2021:498
Skolinspektionen gav en huvudman en anmärkning för att denne hade brustit i skyldigheten att anmäla och utreda uppgifter om kränkande behandling. Skolinspektionen anser att rektorn brustit i anmälningsskyldigheten vid händelsen genom att inte anmäla uppgifterna vidare till huvudmannen.
Barn- och elevombudet 2021-10-13, dnr SI 2020:2071
En skolpersonal på en gymnasieskola för elever med särskilda behov ingrep mot en elev med fysiskt våld. Enligt BEO var agerandet ett allvarligt missbruk av ett beroende- och förtroendeförhållande och det är försvårande att handlingarna har haft ett förnedrande inslag. BEO begär skadestånd om 20 000 kronor för elevens räkning.
Barn och elevombudet 2021-10-28, dnr 2020:4160
BEO ställer inte samma höga beviskrav som i brottmål och anser att det trots en friande tingsrättsdom är visat att en skolpersonal utdelat ett hårt slag mot en elev. BEO framställer ett skadeståndsanspråk om 5000 kronor för elevens räkning.
Skolinspektionen 2021-12-10, dnr SI 2021:3251
När en elev varit mycket utåtagerande låste personal in eleven i ett rum och hade uppsikt över eleven genom ett fönster. Inlåsningen skedde som en arbetsmetod för personalen efter uppmaning från rektor. Skolinspektionen konstaterar att inlåsning inte kan motiveras utifrån ett pedagogiskt perspektiv för att hantera utagerande beteende. Personalen har utsatt eleven för kränkande behandling.
BEO begär 20 000 för elev som blivit utsatt för upprepade kränkningar under flera terminer
Barn- och elevombudet 2021-12-16, dnr SI 2020:7802
En elev utsattes för upprepade kränkningar av andra elever under flera terminer. Kränkningarna var av både fysisk och verbal karaktär. De fortsatte trots att BEO tidigare förelagt skolan att vidta åtgärder. BEO framställer därför ett skadeståndsanspråk om 20 000 kronor för elevens räkning.
praxis januari - juni 2022
Rättspraxis på skolområdet januari – juni 2022
6. KRÄNKANDE BEHANDLING, DISKRIMINERING OCH TRAKASSERIER
Diskrimineringsombudsmannen 2022-01-28 Dnr TIL 2020/17
En förskola dröjde drygt två år med att genomföra anpassningar av den fysiska miljön som till exempel att ta bort trösklar, anpassa badrum och bygga en ramp. Vårdnadshavaren till ett barn i rullstol anmälde kommunen till DO som har skäl att anta att kommunen har utsatt barnet för diskriminering. DO beslutar att väcka talan i domstol mot kommunen.
150 000 kronor i diskrimineringsersättning till elev som lärare vägrat kalla ”hen”
Diskrimineringsombudsmannen 2022-02-10, TIL 2021/91
DO anser att det var diskriminering när en lärare vägrade att tilltala en elev med elevens önskade pronomen, vilket var hen. Utbildningsanordnaren som driver skolan har enligt DO diskriminerat eleven och brustit i sin utrednings- och åtgärdsskyldighet. Skolan betalade den begärda diskrimineringsersättningen om 150 000 kronor till eleven.
Skola som anordnade blomstertävling diskriminerade allergisk elev
Diskrimineringsombudsmannen 2022-02-24, dnr TIL 2021/20
Trots att skolan visste om att en elev hade astma och var allergisk mot blommande växter anordnade skolan vid två tillfällen en blomstertävling i matematik som gick ut på att eleverna skulle vårda och mäta en blomma. Eleven fick vara hemma i flera dagar på grund av allergiska reaktioner och kunde inte delta i tävlingen. DO konstaterar att kommunen har diskriminerat eleven.
Skola vidtog inte skäliga åtgärder för att tillgängliggöra läromedel för elev med dyslexi
Diskrimineringsombudsmannen 2022-02-25, dnr TIL 2020/27
En gymnasieelev med dyslexi kunde inte tillgodogöra sig ett digitalt läromedel som skolan använde sig av. Efter misslyckade åtgärder hörde kommunen av sig till Specialpedagogiska myndigheten och fick tips om ett annat läromedel som kommunen då köpte in. DO menar att kommunen diskriminerat eleven genom att inte ha vidtagit den åtgärden tidigare.
Svea hovrätt 2022-03-31, mål nr FT 1033-20
En elev med könsöverskridande identitet nekades av skolan att byta om i tjejernas omklädningsrum trots att hon identifierar sig som tjej. Skolans beslut innebar att ingen elev tilläts byta om i ett omklädningsrum som är avsett för motsatt kön. Hovrätten slår fast att beslutet inte är missgynnande i diskrimineringslagens mening.
Skolpersonals fysiska ingripande kunde innebära livsfara för elev
Barn- och elevombudet 2022-04-28, dnr SI 2020:6030
Två skolpersonal ingrep fysiskt mot en elev med särskilda behov. Vid ett tillfälle hade ingripandet kunnat innebära livsfara för eleven. BEO menar att det finns flera försvårande omständigheter och begär skadestånd om 30 000 kronor för elevens räkning.
BEO begär 5000 kronor åt förskolebarn som stängts in i fem till tio sekunder
Barn- och elevombudet 2022-05-05, dnr SI 2021:5801
BEO begär 5000 kronor för ett förskolebarn som blev instängd av en personal under fem till tio sekunder. BEO menar att ingripandet inte var proportionerligt och ett tydligt missbruk av ett beroende- och förtroendeförhållande.
Barn- och elevombudet 2022-06-14, dnr SI 2021:4585
Ord stod mot ord gällande skolpersonalens ingripande mot en elev. BEO konstaterar att kränkande behandling har ägt rum och framställer ett skadeståndsanspråk på 10 000 kronor för elevens räkning. Genom att inte anmäla händelserna till huvudmannen och inte heller utreda elevens egen upplevelse har skolan även brustit i sin anmälnings- och utredningsskyldighet.
5000 kronor till elev som blev utsatt för ett fysiskt ingripande av en lärare när eleven var ordningsstörande
Barn- och elevombudet 2022-06-15, dnr SI 2021:3517
En elev i en F-6 skola blev utsatt för kränkande behandling av en lärare när läraren gjorde ett fysiskt ingripande mot eleven. BEO ansåg att ingripande inte varit proportionerligt. Eleven blev också utsatt för kränkande behandling av andra elever vid tio tillfällen. BEO fastställer en begäran om skadestånd om totalt 5000 kronor för elevens räkning.
Praxis juli-december 2022
Rättspraxis på skolområdet Juli - December 2022
6. KRÄNKANDE BEHANDLING, DISKRIMINERING OCH TRAKASSERIER
5000 kronor i skadestånd till elev som blivit utsatt för kränkande behandling med skrämmande inslag
Barn- och elevombudet 2022-09-21, dnr SI 2022:2029
Barn- och elevombudsmannen framställer ett skadeståndsanspråk om 5000 kronor till en elev som utsatts för kränkande behandling av skolpersonal. Huvudmannen har dessutom brustit i både sin utrednings- och anmälningsskyldighet.
Kritik mot skolkurator som kallat in 12-årig elev på samtal om misstänkt kränkande behandling utan att först ha informerat vårdnadshavarna
Justitieombudsmannen 2022-11-15, dnr 4420-2021
Justitieombudsmannen riktar kritik mot en kurator vid en grundskola för bristfällig hantering av ett elevärende när en elev uppgav sig ha blivit utsatt för kränkande behandling av en annan elev. Skolkuratorn kallade in den andra eleven på samtal utan att informera vårdnadshavarna och uppgav även under samtalet att hon skulle lämna en orosanmälan till socialnämnden.
2. DISCIPLINÄRA ÅTGÄRDER, TRYGGHET OCH STUDIERO
Rätt att omplacera elev som vid flera tillfällen fysiskt kränkt andra elever och skolpersonal
Skolväsendets överklagandenämnd 2022-10-20, dnr 2022:1865
En elev hade vid flera tillfällen bland annat kränkt andra elever och personal fysiskt, och skolan hade vidtagit flera åtgärder för att få bukt med elevens beteende. När varken skriftlig eller muntlig varning, avstängning eller tillfällig omplacering hjälpte beslutade kommunen att eleven skulle omplaceras. Elevens vårdnadshavare överklagade omplaceringen och Skolväsendets överklagandenämnd prövar om kommunen har skäl för sitt beslut.
Makabra teckningar av streckgubbar föreställande skolpersonal utgjorde olaga hot
Hovrätten över Skåne och Blekinge 2022-11-08, mål nr B 3439-22
En grundskoleflicka ritade teckningar föreställande döda streckgubbar som hon skrev skolpersonals namn på och lade dem därefter i personalens respektive postfack. Handlandet sågs som hotfullt av domstolarna och flickan döms för fem fall av olaga hot.
Klädkod på skola strider mot skolans uppdrag att gestalta och förmedla individens frihet och integritet
Skolinspektionen 2022-11-28, dnr SI 2022:1467
För att förbereda eleverna inför arbetslivet införde en skola ordningsregler som bland annat innebar att korta kjolar och shorts inte var tillåtna i skolan. Skolinspektionen konstaterar att sådana ordningsregler strider mot skolans uppdrag att gestalta och förmedla individens frihet och integritet.
Rätt att omplacera elev som påstås ha mordhotat andra elever och skolpersonal
Skolväsendets överklagandenämnd 2022-12-15, dnr 2022:1999
En kommun beslutade att omplacera en elev som under flera år påverkat andra elevers trygghet och studiero negativt. Eleven omplacerades till en annan skolenhet efter att skolan bedömt att hans beteende hade försämrat tryggheten och studieron för övriga elever. Vårdnadshavarna överklagade beslutet till Skolväsendets överklagandenämnd som konstaterade att kommunen haft fog för beslutet och att de alternativa åtgärder som prövats hade varit otillräckliga. En ledamot var skiljaktig och förde fram att skolan inte hade haft möjlighet att utvärdera åtgärderna innan beslut om omplacering fattades.
Praxis januari-juni 2023
RÄTTSPRAXIS JANUARI-JUNI 2023
KRÄNKANDE BEHANDLING, DISKRIMINERING OCH TRAKASSERIER
5000 kronor i skadestånd till skolelev som utsatts för ett oberättigat fysiskt ingripande efter att ha varit ordningsstörande
Barn- och elevombudet 2023-01-16, dnr SI 2022:4101
Barn- och elevombudet framställer ett skadeståndsanspråk om 5000 kronor för en elev som utsatts för fysisk kränkande behandling av skolpersonal efter att ha varit ordningsstörande. Ingripandet har varit oberättigat och oproportionerligt samt ägt rum inför andra elever. Huvudmannen anses inte ha brustit i sina skyldigheter att skyndsamt anmäla och utreda uppgifter om kränkande behandling.
10 000 kronor i skadestånd till förskoleelev som utsatts för fysisk kränkande behandling med bestraffande och förnedrande inslag
Barn- och elevombudet 2023-01-19, dnr SI 2022:6247
Barn- och elevombudet framställer ett skadeståndsanspråk om 10 000 kronor för ett barn som utsatts för fysisk kränkande behandling av förskolepersonal. Agerandet har varit fysiskt med bestraffande och förnedrande inslag samt ägt rum inför andra barn. Dessutom var barnet i en utsatt position gentemot förskolepersonalen. Huvudmannen har däremot inte brustit i sina anmälnings- och utredningsskyldigheter som uppkommer vid kännedom om kränkande behandling.
8000 kronor i skadestånd till ordningsstörande elev som utsatts för fysisk kränkande behandling med förnedrande inslag
Barn- och elevombudet 2023-01-19, dnr SI 2021:7452
Barn- och elevombudet framför ett skadeståndsanspråk om 8000 kronor för en elev som utsatts för kränkande behandling av skolpersonal efter att ha varit ordningsstörande. Handlingen har haft fysiska och förnedrande inslag samt inneburit ett missbruk av ett beroende- och förtroendeförhållande. Huvudmannen har däremot inte brustit i sina skyldigheter att anmäla, utreda och vidta skäliga åtgärder vid kränkande behandling.
30 000 kronor i skadestånd till grundskoleelev som utsatts för kränkande behandling av olika skolpersonal vid sju tillfällen
Barn- och elevombudet 2023-02-17, dnr SI 2022:2034
Barn- och elevombudet framställer ett skadeståndsanspråk om 30 000 kronor till en elev som upplevde sig ha blivit utsatt för kränkande behandling av skolpersonal vid sju tillfällen. Huvudmannen har dessutom brustit i såväl sin utrednings- som anmälningsskyldighet.
50 000 kronor i skadestånd till elev som fortsatte utsättas för kränkningar trots flera tidigare ärenden
Barn- och elevombudet 2023-03-01, dnr SI 2021:2965
Barn- och elevombudet framför ett skadeståndsanspråk om 50 000 kronor till en elev som fortsatte utsättas för kränkande behandling trots att huvudmannen varit skyldig att agera. Huvudmannen har även brustit i att anmäla, utreda och åtgärda kränkningarna.
BEO framställer ett skadeståndsanspråk om 15 000 kronor för elev som utsatts för oproportionerliga fysiska ingripanden
Barn- och elevombudet 2023-05-11, dnr SI 2022:5175
BEO framför ett skadeståndsanspråk om 15 000 kronor för en elev som utsatts för fysisk kränkande behandling av skolpersonal. Ingripandena har varit oproportionerliga utifrån dess syfte och händelserna anmäldes och utreddes inte förrän en månad senare. Huvudmannen har därför även brustit i sin anmälnings- och utredningsskyldighet.
40 000 kronor i skadestånd till elev efter att huvudmannen i stor omfattning brustit i sin anmälnings- och utredningsskyldighet
Barn- och elevombudet 2023-06-14, dnr SI 2022:6271
Vid 27 tillfällen hade skolpersonalen fått kännedom om att en elev hade upplevt sig bli utsatt för kränkande behandling. Enbart fem av dessa händelser anmäldes vidare till rektor respektive huvudmannen. Nu framställer BEO ett skadeståndsanspråk på 40 000 kronor för kränkning, sveda och värk efter att huvudmannen i stor omfattning brustit i sin anmälnings- och utredningsskyldighet.
Skola får betala 15 000 kronor i skadestånd efter att två lärare kränkt en utåtagerande elev
Barn- och elevombudet 2023-06-20, dnr SI 2022:1865
BEO framställer ett skadeståndsanspråk om 15 000 kronor till en elev som utsatts för kränkande behandling av två lärare efter att ha varit utåtagerande. Huvudmannen har dessutom brustit i sin utredningsskyldighet.
20 000 kronor i skadestånd till ordningsstörande elev som utsatts för ett obefogat fysiskt ingripande
Barn- och elevombudet 2023-06-30, dnr SI 2022:9742
Barn- och elevombudet framför ett skadeståndsanspråk om 20 000 kronor för en elev som utsatts för kränkande behandling av skolpersonal efter att ha varit ordningsstörande. Det har varit fråga om ett obefogat fysiskt ingripande som inneburit ett missbruk av ett beroende- och förtroendeförhållande. Händelsen har även haft förnedrande inslag och delvis skett inför andra elever.
Praxis juli-december 2023
RÄTTSPRAXIS JULI-DECEMBER 2023
KRÄNKANDE BEHANDLING, DISKRIMINERING OCH TRAKASSERIER
20 000 kronor i skadestånd till elev som vid minst 17 tillfällen utsatts för fysiska och verbala kränkningar av andra elever
Barn- och elevombudet 2023-10-05, dnr SI 2022:5710
Barn- och elevombudet framställer ett skadeståndsanspråk om 20 000 kronor för en elev som utsatts för omfattande kränkande behandling av andra elever. Det har rört sig om minst 17 tillfällen som inneburit både fysiska och verbala kränkningar. Vid flera av händelserna har huvudmannen avsevärt brustit i sin anmälnings- och utredningsskyldighet samt skyldighet att vidta skäliga åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar.