Etnisk tillhörighet

Förskolan är en social och kulturell mötesplats som ska främja barns förståelse för värdet av mångfald. Kännedom om olika levnadsförhållanden och kulturer kan bidra till att utveckla en förmåga att förstå och leva sig in i andra människors villkor och värderingar… Barn med annat modersmål än svenska ska ges möjligheter att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål… Förskolan ska också se till att olika kulturer synliggör i utbildningen…

Lpfö18 

Material och miljö

• Vi använder Pen Pal och andra former av digitala verktyg

• I vårt material och i våra miljöer/aktivitetsrum finns element som kan utgöra bryggor till barnens hemverkligheter

• Våra barnböcker speglar den kulturella mångfald som vi lever i

• Våra barnböcker ger speglingsmöjligheter till alla våra barn

• Vi använder inspirationsbilder som visar på en bredd i utseende, hudfärg, hårfärg etc.  

• Våra dockor, figurer visar på en mångfald i hudfärg, hårfärg, etc. 

• Vi använder musik som barnen känner i gen från sina hemmiljöer

• Vi granskar de videos, filmer etc. som vi använder så att de inte förmedlar stereotypa eller negativa bilder  

• Vi använder språkappar för att göra oss förstådda för barn vars modersmål ingen i personalen talar. 

• Vi använder Polyglutt och QR kod

Pedagogik och bemötande 

• Vi uppmärksammar flerspråkighet på ett positivt sätt

• Vi lär oss sånger på språk som barn i barngruppen behärskar

• Vi lär oss enklare ord eller meningar på barnets starkaste språk

• Vi är lyhörda inför barns egna erfarenheter av rasism 

• Vi möter och lyfter barnens funderingar och tankar kring etnicitet, hudfärg, och undersöker det vidare i t.ex. i rollek och boksamtal

• Vi är uppmärksamma på om barns utsätt eller exkluderas utifrån etnicitet 

• Vi arbetar medvetet mot stereotypa föreställningar om olika länder, hudfärger, språk etc. 

• Vi utgår inte från att människor som talar samma språk med automatik också delar musiksmak, åsikter, religion etc. 

• Vi har en kalender på förskolan där traditioner, högtider eller andra firanden som är viktiga för barnen skrivs upp. 

Organisation och struktur

• Vi samarbetar med modersmålslärare och inkluderar dem i vårt pågående arbete

• Vi vet vilka traditioner och högtider som firas i barnens familjer och uppmärksammar dem på förskolan

• Vi är informerar vårdnadshavare om förskolans arbetet med värdegrunden

• Vi har projekt med förskolor från andra förskolområden

Pedagoger

• Vi reflekterar över på vilket sätt samhället förmedlar normer och negativa föreställningar kopplade till olika etniska tillhörigheter och hur det påverkar barnen i vår verksamhet

• Vi reflekterar kring hur det kulturella sammanhang vi växt upp i kan påverka vårt sätt att bemöta barn i vår verksamhet som har andra erfarenheter 

• Vi reflekterar hur det kulturella sammanhang vi växt upp i kan påverka hur vi förstår de problem som kan uppstå mellan förskolan och barns vårdnadshavare

• Vi lyfter personalens mångfald rörande språk, kulturkännedom etc. som en styrka för verksamhetsutvecklingen

• Vi vet hur vi ska förhålla oss om föräldrar eller en kollega uttrycker sig rasistiskt

Synliggörande 

• Tillsammans med eleverna analysera och diskutera fördomar och stereotypa föreställningar om olika etniska grupper som kan förekomma i media eller läromedel oberoende av elevsammansättningen i klassen eller på skolan.

• Synliggöra att varje etnisk grupp består av människor med olika erfarenheter, ekonomiska resurser, intressen och drömmar.

• Medvetet inköp av skönlitteratur så att speglingsmöjligheter säkras.

• Integrera frågor om etniskt ursprung i undervisningen t.ex. genom att belysa rasismens idéhistoria i Sverige och Statens institut för rasbiologi, vilka effekter det haft på det svenska samhället, samt motståndet mot detta i Sverige historiskt och i dag. 

• Uppmärksamma elevers flerspråkighet på ett positivt sätt

• Ta till vara elevers olika erfarenheter och synsätt

Bemötande och möjliggörande

• Aktivt använda elevernas flerspråkighet som en resurs i klassrummet

• Arbeta utifrån ett språk- och kunskapsutvecklade arbetssätt

• Diskutera t.ex. betyg, föräldrakontakter utifrån vilka föreställningar som kan finnas om olika elevgrupper eller elever från olika bostadsområden och hur det kan påverka förväntningarna på eleverna och deras vårdnadshavare

• Arbeta normkritiskt genom att synliggöra hur normer kring etniskt ursprung kommer till uttryck på skolan och skapa möjligheter att diskutera, ifrågasätta och förändra dem. 

• Stödja elevgrupper som vill arbeta aktivt med inkludering

• Dra tydliga gränser och agera när elever kommer med ”skämt” som är nedlåtande mot olika etniska grupper. 

Kunskapshöjande

• Ge pedagoger möjlighet delta i kunskapshöjande seminarier om normer kring etnicitet, rasistiska strukturer och s.k. vardagsrasism och hur detta kommer till uttryck t.ex. genom hur ”kultur” ofta används för förklaringsmodell för att förklara beteenden hos elever med utländsk bakgrund, medan det så gott som aldrig används för att förklara beteenden hos elever med svensk bakgrund

• Skapa medvetenhet om att etnicitet är något som görs och att elever kan göra olika etniciteter i olika situationer