Främja, förebygga och åtgärda

Syftet med förskolans och skolenhetens främjande arbete är att skapa en trygg och tillitsfull arbetsmiljö för alla barn och elever och all personal, där alla barn och elever har maximala möjligheter att lära och utvecklas.

För att främja alla barns och elevers utveckling och lärande, trygghet, studiero och hälsa är värdegrundsarbete med exempelvis likabehandling, normmedvetenhet, arbetsklimat präglat av samarbete och tillitsfulla relationer samt barn och elevers delaktighet och inflytande i fokus för det främjande arbetet.

Det främjande arbetet pågår alltid och utan att något särskilt har hänt. Det bedrivs långsiktigt, gäller alla, sker kontinuerligt både på och utanför lektionstid och det är målinriktat.

Det handlar också om att organisera undervisningen så att alla barn och elever utmanas och utvecklas, att barn och eleverna får samtala om vilka värderingar som är viktiga att vårda och att de görs delaktiga i verksamhetens aktiviteter.

Det rör förskolan och skolenhetens hela arbete, från sättet att organisera och genomföra undervisningen till sättet att tala och handla under hela dagen. Arbetet sker varje dag, under varje lektion och mellan lektionerna. Det visar sig både i det som görs och sägs och i det som inte görs och inte sägs. Alla är inblandade: förskolan och skolans huvudman, rektor, pedagoger, lärare i alla ämnen, verksamhetens övriga personal, elever och vårdnadshavare. Verksamhetens personal har makt och möjligheter att skapa en trygg och tillitsfull arbetsmiljö. Det främjande arbetet är en viktig del av förskolans och skolans värdegrundsarbete.

Det främjande arbetet utgör grunden för hela värdegrundsarbetet och för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling.

Det främjande arbetet är en del av det kontinuerliga arbetet med Skolenhetens värdegrund och uppdrag (kap 1) samt Normer och värden (kap 2) så som det är beskrivet i Lgr11, Lgy11 och Lpfö 98 (rev). Det främjande arbetet ska bedrivas kontinuerligt och utan förekommen anledning. 

Syftet med det förebyggande arbetet är att avvärja risker. Som grund förarbetet ligger regelbundna kartläggningar av de risker för diskriminering och kränkande behandling som finns i den egna verksamheten. 

Det handlar om att undersöka och följa upp verksamheten ur olika aspekter. Här är barnens och elevernas upplevelser av central betydelse för att identifiera risker.

Varje verksamhet behöver kartlägga hinder för likabehandling, hälsa och lärande, till exempel i form av attityder och strukturer. Även personalgruppens samarbete, normer, jargong och kompetens behöver undersökas.

Kartläggningarna behöver analyseras och resultaten ligga till grund för insatser som syftar till att undanröja de identifierade hindren.

Det förebyggande arbetet är en del av förskolans och skolenhetens systematiska kvalitetsarbete och ska involvera alla.

De förebyggande insatserna kallas i lagstiftningen för aktiva åtgärder.

Det förebyggande och främjande arbetet ska ske på såväl individ, grupp och organisationsnivå. Tillsammans ska det främjande och förebyggande arbetet säkerställa att det görs ett strategiskt och långsiktigt arbete som rör samtliga diskrimineringsgrunder, sexuella trakasserier och kränkande behandling. Samt att detta arbete är förankrat i verksamhetens faktiska situation. 

Syftet med det åtgärdande arbetet är att snabbt kunna åtgärda fall av diskriminering och kränkande behandling och säkerställa att det inte händer igen. Centralt för det arbetet är ansvarsfördelning och att det ska finnas rutiner för utredning, rapportering samt hantering och bemötande av den som utsatts och de som varit inblandade i att utsätta någon för diskriminering, exempelvis trakasserier eller sexuella trakasserier, eller kränkande behandling, dokumentation samt uppföljning av varje steg i denna process.

Det finns lagstadgade skyldigheter som förskolor, skolor och skolhuvudmän måste följa vid misstanke om att kränkande behandling eller trakasserier eller sexuella trakasserier har skett. 

I lagstiftningen läggs ett stort ansvar för att utreda och åtgärda kränkningar på förskolans/skolenhetens huvudman. Huvudmannen har skyldighet att skapa rutiner för ansvarsfördelning, rapportering, utredning, hantering, dokumentation och uppföljning. I rutinerna ska ansvarsfördelningen mellan rektor och den enskilda skolans personal formuleras. Alla som arbetar på förskolan eller skolan behöver vara insatta i verksamhetens rutiner för det åtgärdande arbetet och vem som är ansvarig för olika delar i dessa.

Trygghetsteam har visat sig i Skolverkets forskning, Vad fungerar? Resultat av utvärdering av metoder mot mobbning från 2011, ha en reducerande effekt på kränkningar och trakasserier.

Förslag på hur förskolor/skolenheter kan organisera ett trygghetsteam:

• Representanter från olika verksamheter, avdelningar, professioner och stadier inom skolenheten

• Schemalagd träff ("helig tid") 1 timme i veckan där även rektor deltar

• Träffarna utgår från Planarbetet

Förslag på dagordning

• Närvaro 

• Utse sekreterare för varje möte

• Genomgång av tidigare mötesprotokoll

• Styrkerunda-vad fungerar bra utifrån ett trygghetsperspektiv?

• Utmaningar-vad ser vi för utmaningar ur ett trygghetsperspektiv?

• Genomgång av veckans anmälningar om kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering

• Genomförda insatser från förskolans/skolenhetens planarbete

• Planerade insatser från förskolans/skolenhetens plan

• Information från trygghetsteamet

• Övriga frågor

Förslag på arbetsuppgifter

• Initiera planarbete med årshjul, utvärdering, analys, undersökning/kartläggning, anmälningsstatistik, enkäter m.m.

• Skicka ut månadsbreven med innehåll om främjande och förebyggande insatser

• Samtal med elever där kränkningar förekommit och mentor redan haft första samtalet

• Sammanställa undersökning/kartläggning när det är dags att upprätta en ny plan