7. Okt 26/10, MSMS Tänk på Döden, DDD5

Normalt rekommenderas inte långa stunder av tankar kring döden, men destilleridöden i början av 80-talet är en tid som MSMS har valt att återvända till vid flertalet tillfällen. DDD5, Döda Destilleriers Dag nr.5 är MSMS hylling till alla de destillerier som inte längre är aktiva, men som saknas, i vissa fall mer, i vissa fall mindre. De kvarvarande destillerierna som stängts efter 1960 som vi inte redan hyllat i tidigare DDD, är riktiga rariteter och i vissa fall ekonomiskt oförsvarbara, svårigheter till trotts kommer MSMS att göra allt för att kunna hålla DDD5 och därigenom locka er till en provning i dödens fotspår.

MSMS Presenterar

DDD V

Glen Flagler och syster destilleriet, eller mer exakt, systerpannorna Killyloch representerar de whiskies som är riktigt svåra att få tag på, Killyloch troligen det enskilt svåraste destilleriet att få smaka om specialarna t.ex. Malt Mill och Islebrae undantas. Glen Flagler och Killyloch var inga egna destillerier i form av byggnader utan var olika typer av pannor inne i Moffat Grain Whisky Distillery Complex, öster om Glasgow. Moffat Complexet började som ett pappersbruk men konverterades under 1964 och kom sedermera att innefatta Garnheath (grain), Glen Flagler (malt), Killyloch (malt) and Islebrae (malt). Satsningen var grandios och det var amerikanska investerare som stod för pengarna. Under två år växte komplexet till Europas största destilleri, buteljerings- och lagerhusanläggning. Här kokades grainwhisky och neutral sprit kontinuerligt i fem jättelika kolonn-pannor. Intill arbetade ett jätte-mälteri, här fanns också tunnbinderi, anläggning för att blanda sprit och faten slukades av 32 lagerhus. Glen Flaglers dubbla pannor var rundmagade och korthalsade. Skugganläggningen Lillyloch tog namn efter vattenkällan som försörjde verksamheten. I tapphallen förväxlade dock gubbarna schablonerna och målade istället Killyloch på fatändarna – ingen orkade korrigera ”namnändringen” i efterhand.

Destilleridöden drabbade Garnheath 1986, Glen Flagler 1985, Killyloch 1975 and Islebrae (~1975?). Verksamheten är idag är kontor och lager för Inverhouses olika blends.

Mosstowie hade precis som Glen Fagler inte egna byggnader utan var en del av Miltonduff men producerat i två Lomondpannor mellan 1964 och 1981. Tanken med Lomondpannnorna som introducerades hos Glenburgie, Scapa och Miltonduff var att producera en whisky som var lätt och snabbmognande främst för den amerikanska marknaden. En Lomondpanna är en kombination av en Pot still den traditionella pannan och en Coffey Still (också känd som Continous Still) där Pot still är underdelen och ovandelen utgörs av det andra steget i en Coffeypanna. Resultatet blir en panna som kan justeras på flera olika sätt och således också producera new make med olika smakegenskaper. En egenhet med Lommondpannorna var att de krävde mycket tid för att rengöras vilket bidrog till att deras poppularitet minskade.

Ben Wyvis procucerades endast mellan 1965 och 1976, vilket är ett av de kortaste produktionsperioderna för ett destilleri under 1900-talet, Ben Wyvis var ett fristående destilleri i direkt anslutning till Invergordon Grain Distillery komplex. Ben Wyvis fanns dock som malt redan under början av 1900-talet, men då var destilleriet Ferintosh (1879-1926). Anledningen att Invergordon byggde ett extra maltdestilleri var att kunna få tillgång till mer maltwhisky till deras blends. Både den korta tillverkningsperioden och att den stora majoriteten gick till blend gör att Ben Wyvis är en av de riktigt svåra malt whiskies att få tag på. Ben Wyvis nedmonterades 1977och pannorna såldes 2004 till Frank McHardy från Springbank som skulle starta Glengyle i Campeltown.

Inverleven också känt som Dumbarton byggdes så sent som 1938 av Hiram Walker & Sons. Det stora destillerikomplexed är i dag licensierat till George Ballantine & Son Ltd och producerar grainwhisky till Ballentines. Inne i komplexet fanns det två hus för produktion av maltwhisky, ett med traditionell Pot still och ett med Lomondpanna. Den traditionella pannan skall ha producerat Inverleven Malt Whisky och Lomondpannan en whisky med namn Lomond, inte att förväxla med Loch Lomond. Hela malt verksamheten stängdes ned 1991 och lades i malpåse 1992. Enligt många finns det inga officiella utgåvor av Inverleven, men MSMS har tagit reda på att det finns två, båda i Chivas Brothers Cask Strength Series.

Lochside låg I de östra högländerna och byggdes om till destilleri 1957 från att ha varit Deuchars' Beer Brewery. Ägarna Macnab Distilleries ville ha både ett malt och ett graindestilleri. Således installerades en Coffey panna och en Pot still. Coffeypannan demonterades 1973 och efter detta var det bara Malt som tillverkades hos Lochside. Då Lochside hade både malt och grain tillverkning finns det ”Lochside Single blend” på marknaden vilket är mycket ovanligt. 1972 köptes Lochside av Domecq som sedermera köptes upp av Allied Distillers 1992. Allied Distillers beslutade omgående att stänga destilleriet och endast lagerhusen användes. 1997 stängdes lagerhusen och samtidigt demonterades utrustningen. Allied Distillers ville även riva byggnaderna men de fick inget tillstånd. Tillståndet att riva kom 2004, men innan grävskoporna han göra sitt brann Lochside ner till grunden. Idag är det nybyggda bostäder på platsen.

St. Magdalene var ett Lowland destilleri men karaktären mer av den äldre highlandtypen med mineral, gräs citrus och i vissa fall även doft av bondgård, vilket har givit ett rykte av att vara ett av de bästa låglandsdestillerierna som funnits.

St. Magdalene grundades 1798, möjligen redan 1765 enligt visa källor och hette från början Linlithgow efter staden som verksamheten startade i. Oavsett det exakta startåret är destilleriet ett av de tidigaste legitima destillerierna i Skottland. Från början bedrevs verksamheten i den del av staden som heter Bonnytoun men destilleriet flyttade 1834 och tog då namnet efter det sjukhus som hade legat på platsen, Saint Magdalene Hospital. En av orsakerna bakom flytten var de förbättrade transportvägarna som den nya platsen kunde erbjuda i form av av närheten till Union Canal och järnvägen som går från Edinburgh till Glasgow. 1856 kunde destilleriet producera 15.000liter whisky per vecka och sysselsatte 30 personer. 1912 såldes destilleriet av familjen Dawson till Distillers Company, sedermera Diageo, efter att J.K Dawson avled hastigt vid 43 års ålder. 1927 elektrifierades destilleriet, 1968 stängdes mältningen och 1971 blev pannorna indirekt upphettade. Pannorna fick puttra fram till 1983, då det lades i malpåse. Destilleriet tömdes och konverterades till lägenheter 1990 men pagodtaket finns kvar och byggnaden är idag K-märkt.

Intressanta fakta för den whiskyintresserade:

Platsen för St. Magdalene har tidigare inte bara huserat ett sjukhus utan även en behandlingsplats för spetälska.
Pannorna från Inverleven köptes av Bruichladdich för att användas vid Port Charlotte, dock oklart om de ännu kommit i bruk.
De kantiga pannorna från Ben Wyvis justerades och fick en mjukareform innan de återanvändes hos Glengyle.
Lomondpannorna som skulle revolutionera whisky industrin är idag mer kuriosa, och de enda som kör i daglig verksamhet är Scapa.
Murray McDavid använde smeknamnet “Springbank of the East” om Lochside

FAQ:

Provningarna som anordnas av MSMS är för MSMS-medlemmar, som har förtur till platserna. Gästmedlemmar erbjuds plats om det finns lediga platser att tillgå, dock tidigast ett par dagar innan provning. Principen "Först till Kvarn" tillämpas då antalet platser per provning är begränsat.

Betalning sker lämpligtvis via internetbank i god tid innan provning alternativt kontant vid provningstillfället. Har du inte fått e-post från MSMS med inbjudan, kontakta MSMS via msms.whisky@gmail.com

Antal platser: 34

Datum: 26 oktober

Tid: 18:30

Avgift: 600kr inklusive mat

Kvällens meny: Viltragu med svamp och rotfrukter, serveras med pressad potatis, gelé och inlagd gurka

Plats: Valla

Provningsledare: Håkan Andersson

Anmälda deltagare: