Samsova och anknytning

Man vill sova med den man älskar

Sedan urminnes tider har föräldrar sovit tillsammans med sina barn.

Förenklat kan man säga att man ofta vill sova med den man älskar, men det är också en praktisk lösning eftersom barnet är i behov av de vuxnas skydd och värme. Ur barnets synvinkel är fysiskt närhet till föräldrarna, och därigenom också samsovningen, ett djupt förankrat biologiskt behov.

I de flesta kulturer är också normen att barnet sover tillsammans med sina föräldrar, i samma säng eller åtminstone i samma rum. Att barn har egna sovrum är mer ett undantag än en regel runt om i världen.

Hur vi sover, med vem vi sover och var vi sover formas av olika kulturella föreställningar och seder. I många västerländska länder låter föräldrarna sina barn sova ensamma redan från tidig ålder. En av orsakerna till det är kanske att rådgivande instanser, som t.ex. sjukvården, under de senaste decennierna har förordat att barn ska sova ensamma.

I Västvärlden uppskattas ofta att upp till 30 % av barnen har någon form av sömnproblem. Men det har föreslagits att ”problem” med sömn under spädbarnstiden, som t.ex. att barnet vaknar upp på natten och söker föräldrarnas närhet eller att barnet har svårt att somna själv på kvällen, snarare beror på förväntningar hos västerländska föräldrar än på problem hos barnet.

Vad är samsovning?

Samsovning sker på olika sätt över hela världen. Det vanligaste sättet är att föräldrar och barn sover bredvid varandra i samma säng, men ordet samsovning används ibland också om att barnet sover nära föräldrarna, men inte i samma säng, t.ex. i en vagga eller säng bredvid föräldrasängen.

Olika former av samsovning

• Spädbarnet sover i en sidosäng. Det kan vara en spjälsäng med endast tre sidor där den öppna sidan är fäst mot föräldrasängen med t. ex. spännband

• Spädbarnet sover i en speciell insats för samsovning eller på en egen madrass som läggs i föräldrasängen mellan föräldrarna

• Det lite större barnet och familjen sover i en ”jättesäng” som har skapats genom att flera sängar sätts ihop i takt med att familjen växer. Det här kan vara en praktisk lösning eftersom de flesta barn fortsätter att vilja sova med föräldrarna hela eller delar av natten långt efter spädbarnstiden.

Den första tiden

Spädbarn får oftast inte en dygnsrytm förrän de är flera månader och fram till dess visar de ofta ingen skillnad på dag och natt i sömn och vakenhet. Å andra sidan sover barnet totalt ganska många timmar de första månaderna av sitt liv och det brukar finnas goda chanser till sömn förföräldrarna. Det kan vara bra att som förälder vänja sig vid att sova på andra tider av dygnet än just på natten.

Säker samsovning

Det har visat sig att det finns en ökad risk att barn dör i plötslig spädbarnsdöd om barnet t.ex. blir för varmt, får andningsvägarna övertäckta, utsätts för nikotin eller om föräldern som sover med barnet är påverkad av droger.

Samsovning kan innebära en ökad risk för plötslig spädbarnsdöd och Socialstyrelsen menar att barn under tre månader sover säkrast i egen säng. Under hela spädbarnstiden är det viktigt att samsovningen sker säkert.

Med säker samsovning menas att:

• Barnet sover på rygg

• Barnet har en egen plats i sängen och ligger i höjd med förälderns ansikte

• Samsovningen sker i en säng (och inte i t.ex. en soffa)

• Madrassen inte är för mjuk

• Temperaturen är lagom och barnets huvud inte är övertäckt

• Andra barn eller syskon inte delar säng med spädbarnet

• Barnet inte riskerar ramla ur sängen

• Familjen inte sover i en vattensäng

• Det inte finns en glipa mellan madrasserna

• Föräldrarna som samsover inte använder nikotin (röker, snusar, använder nikotinplåster), alkohol eller andra droger eller mediciner som kan påverka sömnen

• Föräldrarna som samsover inte är kraftigt överviktiga

Se gärna mer i Socialstyrelsens råd Minska risken för plötslig spädbarnsdöd: http://www.socialstyrelsen.se/barnochfamilj/barnshalsa/plotsligspadbarnsdod

Fördelar med samsovning

Det finns många fördelar med samsovning. För barnet innebär det en känsla av välbefinnande och för mamman underlättar det amningen.

Föräldrarna får också en bättre uppsyn över barnet, vilket tros vara en av orsakerna till att gemensamt sovrum minskar risken för plötslig spädbarnsdöd. Det har framhållits att samsovning kan ses som en bra start på anknytningsprocessen mellan föräldrar och barn. Det finns t.ex. studier som pekar på att barn, som har sovit tillsammansmed sina föräldrar, senare i livet har en mer positiv självbild, mindre skuldkänslor och är mindre oroliga.

Barn som samsover vaknar oftare, vilket tros vara ett medfött beteende och kanske en av orsakerna till att gemensamt sovrum minskar risken för plötslig spädbarnsdöd. När föräldrar och barn samsover leder det till att de ställer in sig i varandras sömncykler, vilket verkar leda till att både barn och föräldrar får mer sömn, trots att barnet alltså vaknar oftare. När barnet stiger i vakenhetsgrad gör också föräldrarna det och tvärtom.

Sömn och anknytning

Barnets anknytning till föräldrarna utvecklas under de första levnadsåren. Det verkar som att hur barnet tas om hand då det sover har betydelse för processen. När barnet vaknar på natten behöver det en förälder som tar hand om barnetkänslosamt och efter barnets behov. Forskning har t.ex. visat att barn som växt upp i kibbutzer i Israel, men sov tillsammans med sina föräldrar, oftare utvecklade s.k. trygg anknytning, jämfört med barn som växte upp på kibbutzer där barn inte sov tillsammans med föräldrarna. Detta har förklarats med att små barn är extra skyddslösa nattetid och därför i extra stort behov av föräldrakontakt när de vaknar och är hungriga eller ledsna.

Som däggdjur betraktat är människan en art som föder väldigt hjälplösa ”ungar”. Barnet utvecklas långsamt och är beroende av andra under en mycket lång period för att få mat, för att få sociala och känslomässiga behov tillfredsställda och för förflyttning. De senaste decennierna har man inom forskningen allt mer börjat betona det späda barnets behov och psykiska förmågor. Spädbarnet har, trots sin hjälplöshet, en välutvecklad förmåga att kommunicera med och reagera på signaler från andra människor och har stort behov av både beröring på huden och rytmiskt vaggande och gungande rörelser. Ett barn som är oroligt påkallar förälderns uppmärksamhetgenom skrik eller kroppsrörelser och blir ofta lugnat av att bli buret, vaggat och smekt över kroppen.

När barn sover bredvid sin förälder underlättar det kommunikationen mellan dem. Att mamma och barn sover nära varandra innebär att barnet har lättare tillgång till bröstet, vilket resulterar i mer amning och kan i vissa fall vara en förutsättning för att amningen ska fungera. När barn sover ensamma kan gråt under nattetid öka vilket i sin tur stör sömnen hos både förälder och barn.

Forskning har visat att om man som förälder sover tillsammans med sitt barn och svarar direkt på barnets signaler så resulterar det i mindre gråt hos barnet och också mindre stress hos föräldrarna.

Text: Eva-Lotta Funkquist, Sara Fäldt och Johanna Olafsdottir, februari 2014

Januari 2020 kom nya riktlinjer för säker samsovning från The Academy of Breastfeeding Medicine (ABM)

Läs mer här