Studieguide för gymnasiet

1. Vad är gymnasiet och gymnasiesystemet

I det finländska utbildningssystemet söker de unga sig till utbildning på andra stadiet efter grundskolan. Läroplikten är för närvarande 18 år, vilket innebär att alla måste söka till någon utbildning efter den grundläggande utbildningen, antingen till utbildning på andra stadiet eller utbildning som handleder för examensutbildning. Utbildningen på andra stadiet omfattar gymnasieutbildning och yrkesskola. Man ansöker till dessa utbildningar genom gemensam ansökan i slutet av grundskolan. I en del gymnasier är det möjligt att rikta in sig på en linje med profilering, såsom en idrotts- eller musiklinje.  

Gymnasieutbildning är allmänbildande utbildning, där man fortsätter studera läroämnen som är bekanta från grundskolan. Gymnasieutbildningen förbereder alltså inte den studerande för något yrke, utan i gymnasiet lär man sig allmänbildande kunskaper och färdigheter i större omfattning. Efter gymnasieutbildningen är det möjligt att söka sig till fortsatta studier vid en yrkeshögskola, ett universitet eller till yrkesutbildning. Gymnasiestudier är teoretiska, men till studierna hör också konst- och färdighetsämnen, såsom i högstadiet (t.ex. gymnastik, musik, bildkonst). Den rekommenderade tiden för gymnasiestudier är 3 år, men man kan förlänga studietiden till 4 år. I slutet av gymnasieutbildningen avläggs studentproven, och den studerande avlägger studentexamen och blir student. Om den studerande inte deltar i studentproven kan han eller hon få avgångsbetyg från gymnasiet. Med gymnasiets avgångsbetyg kan man söka in till en yrkeshögskola, men inte till ett universitet.

2. Gymnasiestudier

Gymnasiets studieavsnitt indelas i obligatoriska och valfria studieavsnitt. Antalet obligatoriska studieavsnitt beror på om du väljer kort eller lång matematik: de som läser kort matematik har 94 obligatoriska studiepoäng i gymnasiet och de som läser lång matematik har 102 obligatoriska studiepoäng. De riksomfattande valfria studierna ska omfatta minst 20 studiepoäng. Under gymnasiet ska man ändå avlägga sammanlagt minst 150 studiepoäng, i vilka utöver riksomfattande obligatoriska och valfria studier kan ingå skolspecifika studieavsnitt. 

Gymnasiets läsår består av fem perioder, vilket innebär att den studerandes läsordning ändras fem gånger under ett läsår. En period omfattar 8–9 studieavsnitt, men den studerande kan själv påverka antalet. Vid olika gymnasier erbjuds olika studieavsnitt vid olika tidpunkter, och studieavsnitten placeras vanligen in i läsordningen med studiehandledarens eller grupphandledarens hjälp.  

För en studerande med ett främmande språk som modersmål fortsätter studierna i det egna modersmålet åtminstone inte för närvarande på samma sätt i gymnasiet som i grundskolan. I vissa gymnasier kan det finnas olika språk som A-lärokurs (t.ex. lång ryska), då de som talar ryska som modersmål kan studera studieavsnitten enligt läroplanen för A-språk. I olika gymnasier finns också så kallade korta språk, där undervisningen börjar från grunderna (t.ex. B3-kinesiska). Tills vidare finns det dock ingen fortsättning på systemet i grundskolan, där de studerande har rätt till lektioner med en lärare i det egna modersmålet som en del av undervisningen. Om man vill stöda sitt barn i att lära sig sitt modersmål lönar det sig att söka undervisning utanför gymnasiet eller att ta upp frågan till diskussion t.ex. vid föräldrakvällar.  

I gymnasiet är det möjligt att avlägga gymnasiediplom i vissa läroämnen. Diplomet kan avläggas till exempel i gymnastik, musik eller bildkonst. Genom gymnasiediplom kan den studerande påvisa sitt särskilda kunnande i och intresse för läroämnet i fråga. Gymnasiediplom omfattar 2 studiepoäng och bedöms med ett siffervitsord. Ett separat intyg över gymnasiediplomet fås som bilaga till gymnasiets avgångsbetyg.

Bedömning av studier

Kursbedömning

Studieavsnitten bedöms efter att de avslutats antingen med siffervitsord enligt skalan 4–10 eller med en prestationsanteckning. Den bedömningsmetod som används beror på om det är fråga om en obligatorisk, valfri, riksomfattande eller skolspecifik modul. Utöver dessa sifferbetyg och prestationsanteckningar kan den bedömning som ges i slutet av ett studieavsnitt också innehålla andra anteckningar, t.ex. om en avbruten modul eller en modul som saknar en delprestation. Ett underkänt vitsord kan i allmänhet höjas en gång i ett nytt prov eller så kan modulen förnyas genom att man tar hela modulen från början. För ett studieavsnitt som består av moduler inom samma läroämne ges ett vitsord. Om det är fråga om ett studieavsnitt som är gemensamt för flera läroämnen ges ett vitsord för varje läroämne. 

Prestations- och bedömningskriterierna för varje studieavsnitt avtalas gemensamt i början av modulerna och bedömningskriterierna antecknas i läroplanen. Vitsordet för en modul kan påverkas bland annat av uppgifter som utförs under modulen, provprestationer, utvärderingssamtal och andra prov på kunnande som är ändamålsenliga för modulen. 

Till en studerande som har slutfört gymnasiets hela lärokurs ges avgångsbetyg.  För att bli student ska den studerande utöver gymnasiets lärokurs avlägga studentexamen med godkänt resultat. 

Studentprov

Efter gymnasiestudierna avläggs en riksomfattande studentexamen genom deltagande i studentproven. Studentexamen ger behörighet för fortsatta studier i högskolor. Studentproven ordnas samtidigt i hela Finland, på våren och på hösten.  

I studentproven avlägger varje studerande minst fem (5) prov. Av dessa fem prov är provet i modersmål och litteratur obligatoriskt för alla examinander. Dessutom väljer den studerande fyra prov ur minst tre olika grupper: främmande språk, det andra inhemska språket, matematik, realämnen. I minst ett prov bör man avlägga prov i lång lärokurs.  

Gymnasiets egna lärare gör en preliminär bedömning av studentproven. De slutliga vitsorden ges dock av Studentexamensnämndens censorer. Betygsskalan är (från högsta till lägsta): 

laudatur (L) 

eximia cum laude approbatur (E) 

magna cum laude approbatur (M) 

cum laude approbatur (C) 

lubenter approbatur (B) 

approbatur (A) 

improbatur (I) 

Examinanden kan dock bli student med hjälp av kompensation, även om han eller hon inte får godkänt vitsord i ett prov som krävs för examen. I kompensationen beaktas vitsorden för de övriga prov som ingår i studentexamensbetyget.  

Den studerandes skyldigheter

Under skoldagen: 

• Kom i tid till lektionen. Att ständigt komma för sent stör undervisningen. Läraren behöver inte upprepade gånger släppa in dem som är sena till lektionen. 

• Ta med dig de studieverktyg du behöver. Se till att datorns batteri är laddat och att du har laddaren med dig. 

• Ta hand om datorn och andra studieverktyg. Om du har sönder din dator är du ersättningsskyldig. 

• Gymnasielagen förpliktar den studerande att följa lärarens anvisningar under lektionen. Lyssna till läraren och delta aktivt i lektionerna. På så sätt blir du också klar med uppgifterna i tid. 

• Ta emot det stöd som erbjuds för att utveckla studiefärdigheterna! Delta i skolans läxsmedjor, be om hjälp av specialläraren, S2-läraren eller annan undervisningspersonal. 

• Gör upp en individuell studieplan (ISP) och uppdatera den regelbundet under gymnasiestudierna. Du får vägledning av gymnasiets lärare om hur du gör upp, följer upp och uppdaterar planen.

Hemma:

• Följ gärna med Wilma-meddelandena varje dag. Lärarna informerar i första hand om studiefrågor via Wilma.  

• Svara på dina Wilma-meddelanden. Samtidigt övar du dig i hur man kommunicerar artigt inom vuxen- och arbetslivet. 

• Var i tid med dina läxor och eventuella uppgifter som ska bedömas. 

• Om du upplever att den tilldelade tiden inte räcker för att utföra uppgifterna, berätta det för läraren och be om stöd för studierna eller om tilläggstid. 

• Du kan beviljas rätt till tilläggstid i slutproven och studentproven om du ännu övar dig i svenska. Fråga din grupphandledare eller din S2-lärare om detta.

Om du måste vara frånvarande:

• Orsakerna till all frånvaro ska anmälas, gärna på förhand. 

• Om du planerar en ledig dag från skolan måste du ansöka om ledighet. Ledighet ansöks hos grupphandledaren eller rektorn, beroende på ledighetens längd. 

• Ansökan om ledighet måste göras också för frånvaro under en enda hel dag.  

• Om du plötsligt blir sjuk ska din vårdnadshavare skicka ett meddelande till din grupphandledare via Wilma eller ringa honom eller henne. 

• Ta själv reda på vad som har hänt på lektionerna under din frånvaro. Fråga dina klasskamrater eller ämneslärare. Du måste själv göra samma uppgifter senare. Uppgifter kan inte lämnas ogjorda.  

• Om du har för många frånvarodagar kanske du inte klarar av studieavsnittet. Antalet tillåtna frånvarodagar varierar enligt gymnasium och delvis också från fall till fall. 

• Observera att en gymnasiestuderande som inte går till skolan och inte går att nå på en månad enligt gymnasielagen anses ha slutat i gymnasiet.

Vårdnadshavarens ansvar och roller

Kommunikation mellan skola och hem

• Wilma är den primära kommunikationskanalen mellan Vandas gymnasier och hemmen. 

• Se till att du får vårdnadshavarnas Wilma-koder till gymnasiet där ditt barn studerar. Wilma-användarnamnet från en tidigare skola fungerar inte i en annan skola. Be skolsekreteraren om hjälp! 

• Läs gärna dina Wilma-meddelanden varje dag. Lärarna informerar i första hand om studiefrågor via Wilma.  

• Du kan själv skicka ett meddelande till lärarna eller grupphandledarna om du vill diskutera ditt barns skolgång eller frågor som påverkar den.  

• Läs också eventuella informationsbrev i Wilma. 

• Ett smidigt samarbete mellan hemmet och skolan hjälper ditt barn att lyckas i gymnasiestudierna! Även om den studerande själv har huvudansvaret för studierna är familjens stöd viktigt! 

• Delta i föräldrakvällar. Där träffar man lärare och föräldrar till andra unga. Avsikten är att någon i varje familj ska delta. Vid föräldrakvällar får man också viktig information om aktuella frågor. När du har träffat lärarna är det lättare att vid behov också kontakta dem senare.

Hur du stöder ditt barn i studierna:

• Intressera dig för ditt barns skolgång. 

• Ordna en plats i hemmet för studier och hemuppgifter som är så lugn som möjligt. 

• Följ lärarnas lektionsanteckningar i Wilma. Diskutera dem gärna hemma tillsammans med ditt barn. 

• Många lärare antecknar också läxorna i Wilma. Du kan hjälpa ditt barn att kolla sina läxor i Wilma. 

Om ditt barn är borta från skolan:

• Orsakerna till all frånvaro ska anmälas, gärna på förhand. När den studerande är under 18 år har vårdnadshavarna detta ansvar. 

• Vårdnadshavaren ska via Wilma utan dröjsmål utreda orsaken till en frånvaro som antecknats i systemet. 

• Om ditt barn plötsligt blir sjukt ska du som vårdnadshavare skicka ett meddelande till grupphandledaren via Wilma eller ringa honom eller henne. 

• Om ni planerar en ledig dag från skolan för den studerande måste ni ansöka om ledighet. Ledighet ansöks hos grupphandledaren eller rektorn, beroende på ledighetens längd. 

• Ansökan om ledighet måste göras också för frånvaro under en enda hel dag.  

• Den studerande måste själv senare utföra de uppgifter som getts under frånvaron. Uppgifter kan inte lämnas ogjorda.  

• Det lönar sig inte att förlägga semestern till provveckan under en period.

Gymnasieliv och evenemang

I alla gymnasier ordnas många skolspecifika evenemang. Information om dem ges alltid i skolornas informationskanaler.  

Det lönar sig att vara modig och aktiv och delta i att arrangera evenemang, till exempel genom att ansluta sig till studerandekårens styrelse eller söka till tutor (som alltid handleder nya gymnasieelever). I skolan kan det också finnas andra grupper som ordnar evenemang. 

Gymnasierna har också vissa traditioner som hör till gymnasielivet. 

I slutet av gymnasiet ordnas exempelvis bänkskuddardagen, då tredje årets studerande, alltså abiturienterna, lämnar skolan för att ha läslov före studentproven. Då kör abiturienterna omkring i lastbilar och slänger godis. Skolorna håller vanligen en fest som organiserats av abiturienterna. 

Under det andra studieåret firas de gamlas dag, eftersom andra årets studerande då blir de äldsta eleverna i skolan. Till de gamlas dag hör de gamlas dans, som andra årets studerande tillsammans övat sig för i förväg. 

Studentdimission ordnas två gånger om året, under höstterminen före självständighetsdagen och på våren den sista skoldagen. Efter studentdimissionen firar familjerna vanligtvis den utexaminerade som avslutat sin skolgång med en egen fest.

3. Stöd för lärande och studier

Stöd för lärande

Stödet för lärande i gymnasiet består av olika stödformer som erbjuds gymnasieelever både på allmän och individuell nivå. Stödformer som erbjuds alla vid behov är till exempel läxhjälpskaféer, stöd av ämneslärare under lektionerna, förlängning av studieplanen, individuell handledning av studiehandledare och/eller speciallärare samt gymnasiespecifika stödkurser. Det individuella stödet planeras utifrån den studerandes individuella stödbehov i samarbete mellan den studerande, ämnesläraren och specialläraren. Stödbehovet kan exempelvis gälla inlärningssvårigheter, sjukdom, livssituation eller bristfälliga språkkunskaper. 

Individuella stödformer är bland annat tilläggstid för prov och skriftliga arbeten, stödundervisning, handledning av speciallärare i studiestrategier, alternativa bedömningssätt och andra lösningar som stöder den studerandes lärande och påvisande av kunnande. Stödet för lärande i gymnasiet och specialundervisningen skiljer sig från det stöd för lärande som ges i grundskolan och formerna för det individuella stödet kan förändras. I gymnasiet finns till exempel inte likadana smågrupper som i grundskolan. Det stöd som planeras i gymnasiet antecknas på en separat blankett för stöd för lärande i Wilma-systemet, som kan ses av de ämneslärare som undervisar den studerande. 

Under period 1 beställer specialläraren en screening som kartlägger läs- och skrivfärdigheterna för alla grupper som startar i syfte att identifiera de studerandes eventuella läs- och skrivsvårigheter. På basis av resultaten från screeningen kallar specialläraren de studerande till individuella möten där färdigheterna utreds noggrannare. Om läs- och skrivsvårigheter konstateras kan specialläraren skriva ett utlåtande om detta till Studentexamensnämnden för ansökan om specialarrangemang för studentskrivningarna.  

Den studerande, specialläraren, ämnesläraren och eventuella andra yrkespersoner vid läroanstalten bedömer regelbundet det stöd som den studerande får och behovet av stöd under studierna Om det bedöms att de ovan beskrivna formerna av stöd för lärande inte är tillräckliga för att slutföra gymnasiets lärokurs, kan ett överklagbart beslut om specialundervisning fattas för den studerande.  Innan beslutet fattas ska den studerande och vårdnadshavaren och vid behov andra yrkespersoner höras. Specialundervisning är långvarig handledning och stöd för studiefärdigheter och studiestrategier som ges av en speciallärare.

Stöd för studier

En studerande kan få stöd för studierna av olika personer i skolan:

Studiehandledarna stöder de studerande i att planera sina gymnasiestudier och sin framtid. Med studiehandledaren kan man förutom gymnasiestudier också diskutera till exempel möjligheterna till fortsatta studier eller frågor som gäller arbetslivet.

Specialläraren erbjuder stöd i samband med lärande. Med specialläraren kan man diskutera inlärningens utmaningar, eventuella inlärningssvårigheter och studiestrategier som underlättar studierna. Specialläraren ansvarar för specialundervisningen. Dessutom ansvarar han eller hon bland annat för att öppna blanketten för stöd i Wilma och för bedömningar till Studentexamensnämnden.

Ämneslärarna: I gymnasiet undervisas ämnena av lärare som har utbildat sig till lärare i det aktuella läroämnet. Man kan be ämneslärarna om hjälp och stöd för innehållet och studierna i läroämnet i fråga. När du till exempel har problem med att studera matematik kan du be matematikläraren om hjälp.

Grupphandledaren: Den studerande hör till en egen handledningsgrupp (studiernas inledningsår och en bokstav, t.ex. 21A). Handledningsgruppen har en egen grupphandledare. Grupphandledaren stöder och handleder de studerande i gruppen då gymnasiestudierna inleds och under hela gymnasietiden. Han eller hon följer med hur studierna framskrider och de studerandes frånvaro, träffar gruppen regelbundet både på grupphandledningstimmarna och individuella möten, informerar de studerande om viktiga frågor och håller kontakt med vårdnadshavarna. Grupphandledarna erbjuder hjälp med låg tröskel, vilket lönar sig att utnyttja om det är något man undrar över. 

Gymnasiesekreteraren hjälper till i många praktiska frågor som gäller gymnasiestudierna, t.ex. skolresor och anmälan till studentskrivningar. 

Rektorn, biträdande rektorn, vice rektorn: Rektorn är skolans föreståndare och ansvarar för all verksamhet i skolan. Biträdande rektorer och vice rektorer stöder rektorn i att leda gymnasiet. 

Utöver dessa kan det också finnas annan personal i ditt gymnasium, såsom en ungdomsarbetare, språkkoordinator eller välbefinnandecoach. Det lönar sig att också utnyttja deras hjälp. 

Att utarbeta en individuell studieplan (ISP) hjälper dig att planera dina studier, studentskrivningarna och livet efter gymnasiet.  Grupphandledarna och studiehandledarna hjälper dig att skapa, följa upp och uppdatera din plan. Det är ändå viktigt att du själv aktivt skapar och genomför din plan. 

Studerandevård

Studerandevården har till uppgift att sörja för välbefinnandet i gymnasiegemenskapen. Studerandevården stöder den studerandes studieförmåga och hjälper till att göra studiemiljön sund och trygg. Studerandevårdens tjänster är avgiftsfria för studerandena.   

Studerandena har tillgång till psykolog-, kurator- och hälsovårdstjänster. Studerandevården genomförs i samarbete med den studerande. Allt samarbete och all verksamhet är konfidentiell och kostnadsfri för den studerande och familjen. 

Den studerande kan själv kontakta de anställda inom studerandevården antingen med ett Wilma-meddelande eller per telefon. Även vårdnadshavaren, studiehandledaren eller läraren kan hänvisa den studerande att kontakta de anställda inom studerandevården. Alla som arbetar i gymnasiet gör studerandevårdsarbete.

4. Efter gymnasiestudierna

Under gymnasiestudierna får du handledning av en studiehandledare med vilken du kan fundera över dina framtidsplaner efter gymnasiet. Gymnasiestudierna förbereder inte den studerande för något visst yrke, vilket innebär att de studerande ofta fortsätter med utbildning på högre nivå eller vid en annan läroanstalt på andra stadiet. Efter gymnasiet söker sig många till att avlägga en högskoleexamen antingen vid en yrkeshögskola eller ett universitet. Till dessa utbildningar ansöker man via högskolornas gemensamma ansökan, som ordnas både på våren och på hösten. Ofta omfattar ansökningsprocessen inträdesprov. 

Det är också möjligt att avlägga examen på andra stadiet t.ex. i en yrkesskola. Dessutom erbjuds det många andra kortare tilläggsutbildningar, öppna högskolestudier eller folkhögskolestudier.

Yrkeshögskola 

Yrkeshögskoleexamen är en arbetslivsorienterad högskoleexamen som ger färdigheter för sakkunniguppgifter inom en viss bransch. Yrkeshögskolestudierna varar beroende på utbildningsområde cirka 3,5–4,5 år. I examensbenämningen används förkortningen YH, t.ex. sjukskötare (YH). I yrkeshögskolestudierna ingår grundstudier, yrkesstudier, valfria studier, arbetspraktikperioder och ett lärdomsprov. 

Efter yrkeshögskoleexamen är det också möjligt att avlägga en högre yrkeshögskoleexamen (högre YH). Man kan söka till högre YH-studier om man har arbetat inom sin bransch i minst 2 år efter att ha avlagt YH-examen. Högre YH-examen möjliggör samma behörighet för tjänsteuppgifter som högre högskoleexamen vid universitet.

Universitet 

Universitetsstudier fokuserar på vetenskaplig eller konstnärlig forskning och utvecklar den studerandes vetenskapliga tänkande och akademiska färdigheter. De som kommer från utbildning på andra stadiet (gymnasium, yrkesskola) avlägger först en kandidatexamen på cirka 3 år, som är en lägre högskoleexamen. I allmänhet har de som antagits till den lägre examen samtidigt också fått rätt till högre högskoleexamen, dvs. magisterexamen, och då fortsätter den studerande till magisterstudier direkt efter kandidatexamen. Magisterstudierna tar cirka 2 år. Det är också möjligt att söka direkt till magisterstudier vid ett universitet ifall man exempelvis har avlagt en lägre högskoleexamen vid en yrkeshögskola. Inom vissa branscher kan det finnas undantag i fråga om huruvida studierätten gäller både kandidat- och magisterstudier. 

Universitetsexamen omfattar huvudämnes- och biämnesstudier samt lärdomsprov (kandidatexamen, pro gradu-avhandling). Studierna består av helheter, såsom grundstudier, ämnesstudier och fördjupade studier. Till examen hör dessutom metodstudier, såsom studier i forskningsmetoder och akademiska språkstudier.  Studierna kan också omfatta sakkunnigpraktik. 

Efter magisterexamen är det möjligt att avlägga en påbyggnadsexamen genom att studera till licentiat eller doktor. Ansökan till dessa påbyggnadsexamina sker via en separat ansökan direkt till universitetet. 

Övriga studier

Efter gymnasiet är det också möjligt att söka sig till en yrkesskola för att avlägga en yrkesinriktad examen på andra stadiet. Dessutom erbjuder till exempel folkhögskolor olika avgiftsbelagda studiehelheter. 

Man kan också genomföra öppna högskolestudier vid öppna universitetet, öppna yrkeshögskolan eller sommaruniversitetet. Dessa kan räknas till godo senare om man söker till en högskola inom samma bransch. Många som inte får en studieplats första gången de söker bedriver öppna studier under ett mellanår. 

Efter gymnasiet fortsätter en del direkt till bevärings- eller civiltjänstgöring. Detta är inget hinder för att söka till högskolan genast efter gymnasiet, eftersom man kan ansöka om uppskov för att inleda studierna senare på grund av tjänstgöringen.  

En del vill i största allmänhet ta ett mellanår efter gymnasiestudierna. Under mellanåret kanske de arbetar eller åker utomlands för att jobba som frivillig eller au pair.