Sätt att stöda en positiv matematikuppfattning
Utgångslägen för att utreda matematiska färdigheter och matematikuppfattning
Att ta reda på elevens matematiska relation är viktigt för att studierna ska bli smidiga
Goda erfarenheter har gjorts, bl.a.
Genom att skriva en "Jag och matematik"-uppsats om dina egna skolmatematikupplevelser i början av kursen
Att tilldela uppsatsen till eleverna har öppnat lärarnas ögon för att se och bättre förstå elevernas tidigare matematikupplevelser och känslor inför matematik.
Genom att tillämpa intervjumetoden som utvecklats av Furner (2017) genom att be eleven att slutföra de givna meningarna (Furner, 2017), till exempel "När jag hör ordet matematik, jag..." eller genom att använda intervjumallen för att stödja konversation.
Intervjubotten baserad på Furneris (2017) intervjumetod (Huhtala & Janhonen, 2022):
Intervjubotten för utredningen av utgångsläget enligt Furner (2017)
Här kan du ladda ner intervjubotten i Word (på finska) "Matematiikkakuvan haastattelupohja"
Självutvärderingsdiskussion och uppgörande av målsättningar genom gemensam diskussion
Viereisissä paloissa on nimettynä erilaisia matematiikan taitoja. Mitkä niistä sinä jo osaat? - Itsearviointi (nuoret) – luodaan tavoitteita yhteisen keskustelun avulla
När studerande gjort den inledande nivåkartläggningen är det bra att tillsammans titta på vad hen redan känner att hen kan och vad hen känner att hen behöver mer övning och stöd för. Till självutvärderingen kan fogas uppgifter som lämpar sig för respektive område, med hjälp av vilka studerande kan visa sin kompetens. I slutet av självutvärderingsdiskussionen byggs mål för att revidera och studera matematikkunskaper tillsammans med studeranden. Målen gås igenom tillsammans med studerande och vi ser vad studerande redan kan (vilket mål som redan är uppnått). Du bör komma ihåg uppmuntran och att göra framsteg synliga!
Du kan bekanta dig med OMIS guiden här. (På finska)
OBS! Inom projektet har utvecklats en egen app utgående från Omis-guiden: Amis-pallurat, som du kan använda som båtten för att kartlägga studerandes kunnande.
Om att stödja självförtroende och motivation
Genom att stöda självförtroendet (minäpystyvyys)
stärker man tron på sitt eget kunnande, t.ex. genom små, konkreta uppgifter.
får studerande känslan av att lyckas
Känslan av att: Jag vågar prova och försöka och jag märker att mitt kunnande utvecklas.
Studerandes bild av sig själv som lärande varelser blir småningom mer positiv och realistisk.
Fyra nivåer av feedback - realistisk respons
Iakttagande av den egna utvecklingen: Konkret! Hur kan man följa med utvecklingen?
Till exempel Framgångspass - Färdigheter lärs in genom att träna. Om din egen erfarenhet av kompetensen förändras har du redan uppnått mycket!
Utmaningar och mål av lämplig storlek (med hänsyn till elevens kompetensnivå i uppgifter - vägleda eleven i zonen för proximal utveckling)
Aktuell, uppmuntrande feedback som är fokuserad på utvecklingen av elevens färdigheter konkret (guidar eleven i området för omedelbar utveckling)
I allmänhet gör framsteg synliga (även små framsteg märks)
Lingvistik och språkmedvetenhet som ett sätt att lära sig (lingvistik öppnas i lingvistikdelen)
Utbildarens erfarenhet av lingvistik:
”När uppgifterna och deras lösningsvägar diskuteras uppmuntras eleverna konstigt nog att svara och berätta om sina tankekedjor. Detta ger i sin tur andras mod att delta." (Huhtala & Janhonen, 2022)
Att läsa
Kielitietoisen opettajan tarkistuslista
Målet med språkinlärning är att få studerande att arbeta tillsammans med matematik, med konkreta inlärningsverktyg, diskutera och dela med sig av sina idéer (gemenskapsinlärning och en tillåtande inlärningsatmosfär). Samtidigt får läraren värdefull information om studerandes kompetens. Språkvetenskapen hjälper också till med differentiering.
Innehåll i språkmedveten matematikundervisning
Behärskning av terminologi (behärskning av matematikens akademiska språk och begrepps/termers språkliga form och syfte; vardagliga begrepp/termers språk – koppling till studerandes kulturella utgångspunkter)
Lingvistik och vardagsspråk för matematiska fenomen (koppling till studerandes kulturella utgångspunkter, koppling av professionella trender till fenomenen)
Hantering av verbala uppgifter i form av undervisningsspråk (tydligt språk för uppgifter och användning av bilder som stöd, daglig användning av matematik akademiskt ordförråd)
Ändra verbala uppgifter till matematiska uppgifter och tillbaka (se de olika stadierna av lingvistik)
Att presentera sina egna slutsatser och motiveringar på skolans undervisningsspråk (tillåtande inlärningsatmosfär - våga delta i matematisk diskussion)
Behärskning av matematiska texttyper och multi-literacy (jfr lingvistik).
Att skapa goda studievanor
Positiva upplevelser stöder inlärningsglädje och kämparanda (Perkkilä, 2018)
Mot bättre samverkan
Mot bättre samverkan – Kirstins fem K:n
1. Respekt
2. Lyssna
3. Var intresserad
4. Uppmuntra
5. Tacka
Kirsti Lonka (2019)
Källor
Furner, J.M. (2017). Teacher and Counselors: Building Math Confidence in Schools. European Journal of STEM Education, 2(2), 1–10.
Huhtala, S., & Janhonen, S. (2022). Motivoidaan opiskelijoita ja karkotetaan matikka-ahdistusta: ammatillisen matematiikan arkea. LUMAT-B: International Journal on Math, Science and Technology Education, 7(2), 123–133. https://journals.helsinki.fi/lumatb/article/view/1810
Inha, K. (2022). Uusi peruskoulu -ohjelma: Kielten kärkihanke. Opetushallitus. https://www.oph.fi/sites/default/files/documents/kielitietoisuus-matematiikan-opetuksessa.pdf
Joutsenlahti, J. (2023). Matematiikan didaktiikan luennot luokanopettajaopiskelijoille. Tampereen yliopisto.
Järviluoma, E. Paananen, M., Kaila, S., Mäntylä, M., Määttä, S., & Aro, T. (2014). Opas matematiikan oppimisvaikeuksista nuorille. Niilo Mäki Instituutti.
Lonka, K. (2019, 15. elokuuta ). Professorilta 5 vinkkiä: Vuorovaikutustaitoja kehittämällä lisää työhyvinvointia. OAJ. https://www.oaj.fi/ajankohtaista/uutiset-ja-tiedotteet/2019/professorilta-5-vinkkia-vuorovaikutustaitoja-kehittamalla-lisaa-tyohyvinvointia/
Perkkilä, P. (2018). Matematiikan oppimisen iloa etsimässä? Tulkintoja opiskelijoiden kirjoittamien oppimispäiväkirjojen pohjalta. FMSERA Journal, 2(1), 1–11. https://journal.fi/fmsera/article/view/70360