För att kunna processa information; alltså för att kunna hantera information måste man först bearbeta den för att göra den både begriplig och användbar.
För att kunna förstå information behöver man ha tillräckliga språkkunskaper. Du behöver med andra ord känna till ord och alla ord du känner till utgör ditt ordförråd. Desto fler ord du känner till och verkligen förstår i det material du ska försöka förstå och tolka desto lättare blir det. Det finns till och med de som hävdar att de flesta tolkningarna är misstolkningar eftersom de flesta inte kan alla ord i ett material.
Information är ingenting värt om man inte först processar den och det gör man faktiskt bäst tillsammans med någon. Användning ökar förståelse. Elizabeth S. Spelke utgår ifrån fyra nivåer som grund för förståelse:
(1) känna igen objekt och sortera dem i kategorier
(2) känna igen mänskligt handlande och koppla till syfte och konsekvens
(3) antal; förstå mängdens betydelse
(4) rummets betydelse; omgivande miljös påverkan
När man läser eller tittar på något finns det ett stort värde i att skriva ner nyckelord; alltså viktiga betydelsebärande ord, fraser eller kortare meningar. Förslagsvis kan man jobba utefter följande koncept: Word (ord), Frase (fras) och Sentence (mening). Alltså plocka ut nyckelord i form av ett eller flera ord.
Lättast är att ha rutiner när man påbörjar ett arbete med information.
Tillägna sig information enskilt
Jobba med information individuellt
Jobba med informationen kollektivt i par eller mindre grupp
Presentera informationen inför alla
Plocka ut ca fem nyckelord per sida eller ett nyckelord efter hundra ord.
Plocka ut ca två citat per sida eller ett citat efter 250 ord.
Skriv en sammanfattning/referat däri du har alla nyckelord och citat
Överkurs: motivera varför du valt det nyckelordet/citatet.
Söka eller tilldelas information
Granska informationen
Tolka informationen
Värdera informationen och kanske också göra ett urval. Ta hjälp av Värderande ord.
Analysera informationen
Presentera både information och det man kommit fram till
Koppla! Vad kände du till sedan tidigare?
Utvidga! Vad kände du INTE till sedan tidigare? Vad var nytt? Vad lärde du dig?
Utmana! Vad var utmanande eller väckte känslor hos dig? Vilken information var extra intressant, skrämmande eller oroande?
1. Välj ut en av händelserna (point) ur filmen eller texten. (Exempel: händelse)
2. Förklara (quote) varför den händelsen är viktig; vad finns det för idé med händelsen? Varför visas den upp? Vad har den för syfte? (Idé)
3. Avsluta därefter med att förklara och förstå händelsen (explanation) utifrån idén. De flesta händelser faller under ett och samma tema: filmens idé. (Förklaring)
T - Titles = Vad heter texten och representerar rubriken innehållet? Väl eller mindre väl; motivera.
H - Headings = Se till mellanrubrikerna och se om också de är relevanta och framför allt vägledande och förtydligande av innehållet.
I - Introduction = Hur väl är introduktionen formulerad och presenterar den nödvändig information så att man lättare kan sätta sig in i materialet?
E - Every first sentence = Se till första meningen i varje stycke och se om de är goda ingångar in i resterande text i stycket.
V - Visuals = Se till bilder och bildtexterna om det finns några och bedöm om de är väl valda för att förtydliga och förstärka faktatexten.
E - Ending = Se till textens slut; är den summerande: knyter den ihop säcken? Vad finns med och vad utelämnar den (i korta drag)?
S - So what? = Vad har du lärt dig? Och vad ska du ha för användning av detta?
Metareflektion = Efter att du skrivit ner en reflektion ska du granska din egna reflektion och fundera över hur den uppstått.
Anomalier = Söka anomalier (avvikelser) effektivt både i felsökning och "kunskapande", samt att se mönster i olika fenomen.
Källa: https://larare.at/organisation/informationshantering.html