Namnlöst inlägg

Post date: Nov 8, 2009 10:58:38 AM

AKTUELLT

1.11

1.11.2009 Invigning av Carl von Behses nyuppsatta

grav från 1853, Närvarande åtta Behsear.

23.10

Vi har planerat en träff i Kyrkslätt på restaurant

Patakukko, Jeppaksenhaka 19, 02400 Kyrkslätt

där det spelas skön jazz en gång i månaden.

Den 20.11. kl 18 gästspelar 7th River Combo som är Behse-

medlemmen Eimer Wasströms orkester.

Det skulle vara trevligt att träffa så många som möjligt där och

speciellt alla ungar med!

14.10.2009

Carl von Behses grav är nu iståndsatt 1.10.2009, ny kantsten

korset reparerat, rest på nytt. Gravsammanslut-

ningen har accepterat att korset i vår rengörs och

målas till skydd för rostandet. Nu redan kan vi vara

stolta över den nästan 160 åriga graven.

Till invigning av iståndsättandet samlas vi till en

träff vid Carls grav på Allahelgonadagen 1.11. kl 16.00

Rainer

20.9.2009

Hemsidesfinansiering.

Vi har skickat en ansökan om understöd till en tysk

privatägd stiftelse som heter Aue Stiftung zur Förderung

von Deutscher Kultur. Vi tycker att vår verksamhet i

allra högsta grad ligger inom den ramen!!!

Vi har eventuellt också på kommande fler sponsorer till vår

hemsida likt redan därvarande PASSELI STEEL

19.9.2009

Som planerat tar vi itu med Carl v. Behses grav när Peters

gravrenovering blivit invigd. Graven kantas och korset vänds 180 grader

efter det att det med Museiverkets välsignelse renoverats vad gäller

hålet och rostskyddet. Pust! Korset är för tungt att bära på två-man,

trots att vi kapat bort en 500 kg:s stenkluns som varit i underjordsändan.

Vi har rullat det som ett kärrhjul till släpisen.

H. Behse släktens gravgrävare:-) Rainer o unga Behsesonen Martin 17 år.

Den 24.7. möttes tiotalet Behsear för att avtäcka

Peter v. Behses nydekorerade sten i Sandudd.

Samtidigt gjorde vi ett besök till Carl v. Behses

grav vars omstrukturering nu påbörjats. Gravkorset

Den enda i Tyskland boende Behse ättlingen som

vi haft kontakt med besöktes av Rainer i början av

augusti hemma hos kemidoktorn Ernst Behse som bor

i Wedel NW om Hamburg. Greger har också mailat

med honom förut. Mötet var en varm händelse och

gav mera ljus över släkten från Christian Friedrich till

Ernst. Dessa nya namn kommer småningom att fogas

till vår genealogi.

En trägen och älskad Behse har gått bort den xx.xx.2011. Som nedan beskriver honom dottern och författaren Mikaela Strömberg och så skall vi minnas honom!

Minnesteckning över Jan Strömberg (1948-2010)

Jan Paul Herman Strömberg föddes i Hindersby, Lappträsk den 11 maj 1948. Han var första barnet till Gretel (född Hollmén, hemma från Bäckby) och Paul Strömberg (född Smeds i Labby.) På gården Strömbergs i Hindersby hade det inte funnits småbarn på närmare femtio år. Förutom de unga föräldrarna bodde Pauls adoptivföräldrar Sigge och Hanna Strömberg, Sigges mor Hilma och litet senare även Pauls biologiska mamma Edit Smeds (född Råback) på gården. Därutöver var trotjänarinnan Irene Starck praktiskt taget bosatt vid Strömbergs. Den lilla Jan måtte ha varit efterlängtad och omhuldad. Fem år senare fick han en syster, Lena-Stina.

Vår släkt består av många goda berättare. Sigge var författare och storpratare, Gretel har en fantastisk förmåga att levandegöra gamla tider och få en att känna människor som man rent tekniskt och av någon slags kronologisk lagbundenhet inte har kunnat träffa, Jan hade samma förmåga och dessutom ett otroligt minne för detaljer. Därför tycker man sig ha levt med honom redan innan man var född, och därför känns även långt äldre tider än 1950-talet framåt alldeles närvarande. Det här med Sophie Behse som exempel, det fanns med som en självklar historia under hela min barndom. Jan kunde när som helst ta upp och kommentera Sophies liv och det där grälsjuka hos Janssen, och det tedde sig lika naturligt som att samtala om mina kommande skidtävlingar eller vilken traktor som behövde få service.

Hur skriver man en människas liv? Man kan bara utgå från sig själv, särskilt om det handlar om ens pappa. Det går inte, inte längre i det här skedet, att separera honom från ens eget minne och från något som är mer än minne, som är en del av mig. Men man kan skriva ner vissa yttre händelser.

Vid 14 års ålder förändrades Jans liv radikalt. Paul blev svårt sjuk och Jan var nu plötsligt den som tillsammans med sin mamma axlade ett stort praktiskt och säkert även mentalt ansvar över gården. Fem år senare dog Paul, enbart 45 år gammal. Jan var 19 år.

Några år senare gifte sig och flyttade Jan till Harsböle, en liten by i sydligaste Lappträsk. Jag föddes 1971, då var han 23 år gammal. Två år senare föddes min syster Tanja-Marit. Våra föräldrar hade tagit över två bondgårdar. Förutom Jans hemgård i Hindersby tog de även över Nans hemgård Svidis i Harsböle. Väldigt unga var de. Väldigt hårt arbete och säkert med en och annan olyckskorps ”detta klarar de aldrig” som vägkost.

Naturligtvis klarade de av de bägge gårdarna utmärkt. Veckan har 7 dagar och dygnet 24 timmar, och är du ung och fysiskt stark och frisk kan du flytta berg –åtminstone en tid. Ända in en bit på 1990-talet arbetade Jan mycket hårt. Mjölkkor i en stenladugård från 1884, med en modernisering som kom småningom och enbart delvis avlastade människans kroppsinsats, ungdjur i såväl Hindersby som Harsböle, spannmål- och foderodling och skogsarbete. Och hela tiden en utveckling framför ögonen, täckdikning och framtidsvisioner och planer. Men han var snabb, slarvig och ”håtåger” också, och arbetade med en envis energi. I min barndom åkte han ofta på film till biografen i Lovisa, och han läste mycket, enligt mig riktigt dåliga thrillers och mycket historisk litteratur. Vi grälade en del om böcker, och det var alltid uppfriskande.

1990 föddes Jans tredje barn, min bror Dan. Inte många år efter det blev Jan sjuk i dammlunga. Att arbeta som förr blev omöjligt, att dra ner på takten lika omöjligt. En svår och olöslig ekvation, tunga år. En knapp månad före hans 62-årsdag gav kroppen slutligen upp. Femton år av rasande kamp mot fysiken var över. Samma dag han dog körde han höbalar från Hindersby till Harsböle. Det är alldeles följdriktigt.

Skrivet den 24 januari 2011, Borgå

Av Mikaela Strömberg Schalin (dotter)