En vetenskaplig källa är vetenskapliga texter som syftar till att presentera forskningsresultat. En vanlig form av vetenskapliga källor är vetenskapliga artiklar. Det finns också andra former av vetenskapliga källor, till exempel avhandlingar, forskningsrapporter, bokkapitel och konferensrapporter.

Genom de vetenskapliga artiklarna sprider man forskningen vidare och skapar där med underlag för vidare forskning inom ämnet.

En vetenskaplig artikel är oftast skriven för andra forskare eller experter inom ämnet, vilket betyder att språket kan vara ganska avancerat, och ofta är många vetenskapliga artiklar skrivna på engelska. Att få en artikel publicerad i en vetenskaplig tidskrift är ofta en stor merit, men olika tidskrifter är olika prestigefulla, och detta skiftar från ämne till ämne.

I en vetenskaplig källa måste det finnas referenser och en källförteckning så att man kan se vad som är tidigare forskning, vad som är nytt och vad som är forskarens egna åsikter och förklaringar. Man kan också använda referenserna och källförteckningen för att avgöra om källan är vetenskaplig eller inte då man kan se om artikeln använt sig av källor med forskare kända inom området. Genom att hålla sig i den vetenskapliga kontexten man man anta att även denna artikel är vetenskaplig.

I en populärvetenskaplig källa är istället innehållet skrivet med ett enklare språk, och är tänkt att det ska nå ut till en bredare publik, och kan då också vara skrivet på svenska. En populärvetenskaplig artikel eller bok har inte heller alltid källhänvisningar.

Kom ihåg att oavsett vilken källa du använder så ska du göra en källkritisk bedömning av källan och var uppmärksam på att bara för att en tidskrift är vetenskaplig så är inte alla texter i den vetenskapliga. Det kan till exempel vara ledare (editorials), bokrecensioner eller referat och nyheter från konferenser och andra delar av forskningsvärlden.

Att en artikel är har genomgått en peer-review innebär att den är "kollegialt granskad". Det innebär att forskare inom samma fält har tittat på den, och bedömt den vetenskaplig och korrekt. Detta är ett sätt att kontrollera vetenskaplig kvalitet på ett arbete.

Ska man bedöma om en hel tidskrift är vetenskaplig kan man också kolla om den är "Refereed."

Vetenskaplig artikel/Vetenskaplig tidskrift

En vetenskaplig artikel är den vanligaste formen av vetenskap. De publiceras ofta i vetenskapliga tidskrifter eller annan typ av publikation med god vetenskaplig kvalité. En vetenskaplig artikel har genomgått en peer-review (kollegial granskning). De är skrivna av forskare och granskade av forskare och har en akademisk målgrupp. Språket är mer avancerat och anpassat för det specifika ämnet. Det ska också finnas en referenslista där vetenskapligt pålitliga referenser ingår.

Var uppmärksamma i vetenskapliga tidskrifter då allt inte är vetenskapligt. De kan också innehålla ledare, bokrecensioner eller referat.

Vetenskapliga böcker (scholarly books)

Ibland väljer forskare att publicera sina forskningsresultat i form av en bok, eller som ett bokkapitel i en antologi tillsammans med andra forskare. Här kan du använda dig av samma källkritiska kriterier som när du bedömer om en bok är vetenskaplig eller inte.

Doktorsavhandlingar (dissertationer/dissertations eller thesis)

En doktorsavhandling är ett arbete som en forskare avlägger för att få ut en doktorsexamen. Doktorsavhandlingen har innan den publicerats försvarats vid ett offentligt seminarium, en så kallad disputation. Vid en disputation har man en opponent som ställer frågor om arbetet, och vid en akademisk disputation är opponenten en meriterad forskare inom samma fält.

Ibland kan en forskare avlägga en så kallad "Licentiatavhandling" (ofta efter två års forskarstudier), där de sedan kan välja om de vill fortsätta med sin forskning och avlägga en doktorsavhandling. Även denna försvaras på ett offentligt seminarium med en opponent och en betygsnämnd.

Oftast är både doktorsavhandlingar och licentiatavhandlingar endera monografier eller sammanläggningsavhandlingar.

Monografier är en sammanhängande text som uttömmer ett ämne och har djupare resonemang.

Sammanläggningsavhandlingar är ett antal artiklar som hålls samman med en så kallad kappa. Kappan är det som förklarar tema och sammanhang.

Konferensrapporter (conference proceedings)

Ibland träffas forskare inom samma områden för att utbyta idéer och berätta om sina forskningsresultat. Detta görs ofta på konferenser (confereces eller symposiums) och där kan då forskare presentera sina forskningsresultat i form av korta artiklar och affischer. Ibland är även dessa konferensrapporter kollegialt granskade (peer-reviewed).

Rapporter

Ibland kan forskning ges ut i form av en rapport. Dessa ges ofta ut på instutioner/forskningsinstitut eller från företag. I en rapport är syftet att redogöra för den pågående eller avslutade forskningen. En sådan rapport är inte kollegialt granskad (peer-reviewed).