Källkritik
KÄLLKRITIK
När du letar efter källor till ditt arbete är det viktigt att du genomför en källkritisk undersökning på dem. Här får du lära dig mer om vad källkritik innebär, och vad man ska titta efter när man genomför en källkritisk undersökning.
Vad är Källkritik?
Källkritik innebär att man bedömer trovärdigheten hos allt vi hör, ser, läser och många gånger gör vi det utan att tänka på det. Ett exempel på enklare källkritik är när man funderar på "Är det kompisen säger verkligen rimligt?"
Men oftast används källkritik på ett mer reflekterande och systematiskt sätt när man ska ta fram information till en uppgift, som till exempel till sitt gymnasiearbete.
Källkritik är alltså en metod för att systematiskt granska och bedöma trovärdigheten hos olika källor. För att veta om källan kan ses som trovärdig måste vi under arbetets gång hela tiden ställa frågor om källans innehåll, upphov och syfte.
Källkritikens Kriterier
Källkritikens metod bygger på fyra grundläggande kriterier.
Äkthet - Är källan vad den utger sig för att vara? Är det original eller kopia?
Tid - När skapades källan? Innehåller den aktuell information? När skapades källan i förhållande till vad den berättar?
Beroende - Hur relaterar källan till andra källor?
Tendens - Finns värderingar i informationen? Vems intresse företräds? Vad vill avsändaren?
Vem? Vad? När? VarföR?
Enklare sagt kan man säga:
Vem ligger bakom källan? Är det en organisation, intresseförening eller annat som har en agenda? Vilka referenser har den som står bakom källan?
Vad innehåller källan? Låter det rimligt? Kan man hitta informationen någon annanstans? Finns det någon referenslista eller varifrån har författaren fått sin information? Partiskhet?
När skrevs informationen och har det hänt något sedan det skrevs? Är informationen fortfarande aktuell?
Varför har informationen publicerats? Vill man sälja något? Informera? Väcka debatt? Vem är tilltänkt mottagare?
Primära, Sekundära och TerTIära Källor
Primärkällor
Primärkällor innehåller förstahandsinformation och originaldata.
Det kan till exempel vara vetenskapliga tidskriftsartiklar där resultaten publiceras för första gången eller statistik.
Primärkällor kommer från den tid som den utger sig för att vara. Detta är speciellt viktigt när man ska plocka fram källor inom ämnen med mycket historiska källor. Här kan också primärkällor vara brev, artefakter och fotografier.
Sekundärkällor
De sekundära källorna bygger vidare på primärkällor.
Det kan till exempel vara recensioner, forskningsöversikter eller referat av en text.
Denna skillnad är inte alltid glasklar då även artiklar och böcker till exempel kan vara sekundär källor utan det är innehållet som bestämmer om det är en primärkälla eller sekundärkälla.
Det som kan vara svårt i en vetenskaplig text är att veta vad som är referat och vad som är forskarens egna åsikter då ny forskning ofta byggs på tidigare forskning. Hittar du en referens bakom ett stycke text, exempelvis en parentes (Trost, 2011, s. 12) så är detta en indikation på att det är någon annans resonemang.
Tertiärkällor (tredjehandskällor)
Baseras på primär- och sekundärkällor, som till exempel uppslagsverk, ordböcker och läroböcker.
Vetenskaplighet
Ofta när man gör källkritiska bedömningar pratar man om vetenskapliga artiklar. Ett vetenskapligt forskningsresultat publiceras ofta i form av en artikel, men det kan också vara en avhandling, en bok/bokkapitel, en forskningsrapport eller en konferenspublikation.
Vad avgör då vetenskapligheten i en artikel?
Se om artikeln är skriven av en forskare på ett universitet eller en högskola!
Se om artikeln är kollegialt granskad (= granskad av forskare inom samma ämne). Detta brukar benämnas som "peer-reviewd".
Se om artikeln är publicerad i en vetenskaplig tidskrift.
Se om artikeln är skriven för en akademiska målgrupp. Det du ska se på då är om språket är avancerat och om det finns referenser och källor i slutet av artikeln.
Hur bedömer man tidskriftens vetenskaplighet?
De bästa är att googla information om tidskriften, och att gå till tidskriftens hemsida. Även här är "peer-reviewed" eller "Refereed" bra ledord för att bedöma om en tidskrift är vetenskaplig eller inte.
Tänk på!
Var dock uppmärksamma på att alla artiklar i en tidskrift inte är vetenskapliga!
Det kan till exempel vara en ledare (editorial), en bokrecension eller ett referat och nyheter från konferenser eller andra delar av forskningsvärlden.
Hur ska källan användas?
Vad är det för uppgift vi ska lösa och vad letar vi egentligen efter?
Syftet med uppgiften spelar stor när man bedömer källans relevans. Behöver vi ren fakta, analyser eller åsikter?
Ofta pratar man om primärkällor och sekundärkällor (och ibland även tertiärkällor). En primärkälla är en källa med förstahandsinformation, som till exempel ett vittnesmål. Sekundärkällor är källor som refererar till andra källor, som till exempel ett referat.
Ett annat viktigt ord är källmaterial. Det är det material som du använder dig av i ditt arbete.
Ett exempel:
Ska du analysera ett partis politiska åsikt ska du använda dig av partiprogrammet. Detta är en starkt partisk källa, men är ändå ditt primära källmaterial. Alla tolkningar av detta (debattartiklar, vetenskapliga artiklar och så vidare) blir sekundärkällor.
Ska du istället analysera debatten runt ett partis politiska ställningstagande är det debattartiklar och vetenskapliga artiklar som blir ditt primära källmaterial.
Källkritiskt arbete innebär därmed också att aktivt välja den källa som är mest relevant för det syfte man har när man skriver sitt arbete.
Filterbubblor och Algoritmer
Under en dag söker du, klickar på länkar, gillar saker på sociala medier och skickar meddelande till personer som också sökt, klickat och gillat. Detta sker på grund av de algoritmer som finns.
Allt detta påverkar den information som du får ta del av och som du ser på internet. Det kan göra att man ibland bara får information som liknar det man redan har läst, tryckt på eller gillat. Detta fenomen kallas ibland för filterbubblor och kan ses både på söksidor och på sociala medier. Ibland märker man inte att man är i en filterbubbla, men om man ofta eller alltid får information som bekräftar ens världsbild kan man ha hamnat i en filterbubbla. Det behöver inte vara ett problem, men det finns alltid en risk att man delar felaktig eller snedvriden information. Därför ska man alltid söka information om ett fenomen någon annanstans innan man delar något vidare på internet. Det är inte bara du själv som riskerar att dela felaktig information vidare, utan andra kan göra det, och då finns en risk att du blir lurad.
Här är det viktigt att använda sitt eget sunda förnuft, och sina tidigare kunskaper för att kunna se igenom filterbubblan.
Vill man minska sin risk för ett ensidigt flöde finns det vissa saker man kan göra. Till exempel kan man rensa sina kakor ofta, och använda sökmotorer som inte spårar vad man söker på. Att slå av sin platstjänst kan också gör att flödet inte blir ensidigt då viss information kanske inte syns i vissa delar av världen.
Däremot ska man komma ihåg att alla algoritmer inte är dåliga, utan flertalet måste finnas för att man ska kunna använda internet över huvud taget.
Källtillit
Källkritik och källtillit är inte samma sak, men de är starkt relaterade till varandra, och kompletterar varandra.
Man kan tänka att källkritiken handlar om enstaka artiklar och påstående, medan källtilliten handlar om själva systemet, som till exempel en viss tidskrift.
Källtillit innebär att man kan lita till liknande källor. Det innebär att man litar på trovärdig information från källor som man tidigare genom källkritiska bedömningar har bedömt som goda källor. Är man dock osäker, eller känner att informationen känns osäker så ska man alltid göra en källkritisk bedömning för att vara säker på att källan man använder är rätt.
Ska man kunna göra det kräver det att man också har goda förkunskaper inom ett ämne.
När man bygger sin källtillit så baserar man sin bedömning på grunder som känns igen från källkritiken:
På vilka grunder baseras åsikterna?
Vilka är processerna bakom källan?
Vilka kontrollmekanismer finns?
Här kan man till exempel se om källan är peer-reviewed.
Granska källornas källor!
Vilka är det som skriver de här inläggen/artiklarna? Är det en tidning med vetenskaplig forskning eller med populärvetenskap? Vad använder de som skriver källorna för källor själva?
Granska kopplingarna?
Finns det kopplingar till företag eller andra kommersiella intressen eller till politiska partier?