Text 10

Industrins utveckling är en av de mest genomgripande förändringarna i mänsklighetens historia. Den process vi idag kallar industrialisering – alltså övergången från hantverksmässig produktion till storskalig, maskindriven tillverkning – inleddes i Storbritannien under slutet av 1700-talet. Det var början på den industriella revolutionen, en tidsperiod som inte bara förändrade produktionen, utan också samhällets struktur, ekonomins logik och människors vardag.

Industrialiseringens historia är alltså berättelsen om teknikens kraft att omvandla samhällen. Från de första ångmaskinerna till dagens högteknologiska fabriker har varje steg inneburit både framsteg och utmaningar. För att förstå vår samtid – med global produktion, digitalisering och miljökris – måste vi förstå de historiska rötterna till den industriella utvecklingen.

Förindustriell tid – Manufakturer och hantverk

Innan den industriella revolutionen dominerades produktionen av manufakturer, vilket är en tidig form av organiserad tillverkning där flera arbetare utförde olika moment för hand, ofta under ledning av en mästare. Manufakturerna låg ofta i hemmet eller i små verkstäder. Produktionen var arbetsintensiv, vilket betyder att den krävde mycket mänsklig arbetskraft i stället för maskiner.

Samhället var i huvudsak agrart – det vill säga jordbruksbaserat – och det mesta av befolkningen bodde på landsbygden. Ekonomin var merkantilistisk, ett system där staten styrde handel och produktion för att främja export och samla på sig ädelmetaller som guld och silver.

Den första industriella revolutionen – Ånga, järn och textil

Runt 1760-talet inleddes det som historiker kallar den första industriella revolutionen. Denna fas präglades särskilt av tre innovationer: ångmaskinen, textilmaskinerna och förbättrad järnframställning.

Ångmaskinen, särskilt den som utvecklades av James Watt, blev en nyckelteknologi. Den omvandlade värmeenergi till rörelseenergi och kunde driva maskiner, pumpar och transportmedel som tåg och ångbåtar. Detta innebar att produktionen inte längre var beroende av vattenkraft eller muskelkraft.

Samtidigt revolutionerades textilindustrin genom maskiner som spinning jenny (en flertrådig spinnmaskin) och mekaniska vävstolar, som ökade effektiviteten enormt. Det skapade ett uppsving för fabriker, stora byggnader där produktionen samlades under ett tak och organiserades hierarkiskt, med arbetsledare och specialiserade arbetare.

Järnindustrin tog också stora kliv framåt, särskilt genom införandet av koks i masugnar – koks är en typ av förädlad kol som brinner hetare än träkol. Det gjorde att man kunde producera järn i större mängder och till lägre kostnad.

Urbanisering och arbetsdelning

Industrialiseringen ledde till urbanisering, det vill säga att människor flyttade från landsbygden till städerna i jakt på arbete. De nya industristäderna växte snabbt, men ofta utan planering – vilket medförde trångboddhet, sanitära problem och sociala spänningar.

Samtidigt infördes arbetsdelning, ett begrepp som innebär att produktionen delas upp i många små moment där varje arbetare utför en specifik uppgift. Det var en princip som populariserades av den skotske ekonomen Adam Smith i hans bok Nationernas välstånd (1776). Resultatet blev högre produktivitet, men också mer monotont arbete.

Den andra industriella revolutionen – El, stål och kemi

Under slutet av 1800-talet inleddes den så kallade andra industriella revolutionen, med nya teknologier och råvaror. Elektricitet började användas i industriell skala, och möjliggjorde bland annat elektriska motorer och belysning. Stål – som är starkare och mer hållbart än järn – blev det dominerande byggmaterialet, tack vare nya tillverkningsmetoder som Bessemerprocessen (en metod att avlägsna orenheter från smält järn genom luftblåsning).

Även kemisk industri växte fram, med produkter som färgämnen, gödselmedel och syntetiska material. Petrokemi, alltså kemisk framställning av ämnen ur petroleum (olja), blev en viktig gren. Massproduktion – tillverkning av stora mängder identiska varor med hjälp av löpande band, som introducerades av Henry Ford i bilindustrin – förändrade både arbetet och konsumtionen.

Effekter på samhälle och miljö

Industrialiseringen skapade enorma rikedomar och lade grunden för det moderna konsumtionssamhället, men den medförde också sociala konflikter. Arbetarklassen, ofta underbetald och utsatt, började organisera sig i fackföreningar för att kämpa för bättre villkor. Samtidigt växte socialismen fram som en ideologi som kritiserade kapitalismens ojämlikheter.

Miljön påverkades också kraftigt. Förbränningen av kol och senare olja ledde till utsläpp som förorenade luft och vatten. På lång sikt har detta bidragit till klimatförändringar, det vill säga globala förändringar i temperatur och vädermönster orsakade av ökade växthusgaser i atmosfären.

The development of industry is one of the most profound changes in human history. The process we today call industrialization – the transition from artisanal production to large-scale, machine-driven manufacturing – began in Great Britain in the late 18th century. It was the beginning of the Industrial Revolution, a period of time that not only changed production, but also the structure of society, the logic of the economy and people’s everyday lives.

The history of industrialization is thus the story of the power of technology to transform societies. From the first steam engines to today’s high-tech factories, each step has brought both progress and challenges. To understand our time – with global production, digitalization and the environmental crisis – we must understand the historical roots of industrial development.

Pre-industrial era – Manufactures and crafts

Before the Industrial Revolution, production was dominated by manufactures, which is an early form of organized manufacturing in which several workers carried out various steps by hand, often under the supervision of a master craftsman. Manufactures were often located in homes or small workshops. Production was labor-intensive, meaning it required a lot of human labor rather than machinery.

Society was primarily agrarian – that is, based on agriculture – and most of the population lived in rural areas. The economy was mercantilist, a system in which the state controlled trade and production to promote exports and accumulate precious metals such as gold and silver.

The First Industrial Revolution – Steam, Iron and Textiles

Around the 1760s, what historians call the First Industrial Revolution began. This phase was marked by three innovations in particular: the steam engine, textile machinery and improved iron production.

The steam engine, especially the one developed by James Watt, became a key technology. It converted heat energy into kinetic energy and could power machines, pumps and means of transport such as trains and steamboats. This meant that production was no longer dependent on water power or human power.

At the same time, the textile industry was revolutionized by machines such as the spinning jenny (a multi-thread spinning machine) and mechanical looms, which greatly increased efficiency. This created a boom for factories, large buildings where production was concentrated under one roof and organized hierarchically, with supervisors and specialized workers.

The iron industry also made great strides forward, especially with the introduction of coke in blast furnaces – coke is a type of refined coal that burns hotter than charcoal. This made it possible to produce iron in greater quantities and at a lower cost.

Urbanization and the Division of Labor

Industrialization led to urbanization, that is, people moved from the countryside to the cities in search of work. The new industrial cities grew rapidly, but often without planning – which led to overcrowding, sanitary problems and social tensions.

At the same time, the division of labor was introduced, a concept that means dividing production into many small stages where each worker performs a specific task. It was a principle popularized by the Scottish economist Adam Smith in his book The Wealth of Nations (1776). The result was higher productivity, but also more monotonous work.

The Second Industrial Revolution – Electricity, Steel and Chemistry

The end of the 19th century saw the beginning of the so-called Second Industrial Revolution, with new technologies and raw materials. Electricity began to be used on an industrial scale, enabling electric motors and lighting, among other things. Steel – which is stronger and more durable than iron – became the dominant building material, thanks to new manufacturing methods such as the Bessemer process (a method of removing impurities from molten iron by blowing air).

The chemical industry also grew, with products such as dyes, fertilizers and synthetic materials. Petrochemistry, i.e. the chemical production of substances from petroleum (oil), became an important branch. Mass production – the production of large quantities of identical goods using assembly lines, which was introduced by Henry Ford in the automobile industry – changed both work and consumption.

Effects on society and the environment

Industrialization created enormous wealth and laid the foundation for the modern consumer society, but it also brought about social conflicts. The working class, often underpaid and disadvantaged, began to organize in unions to fight for better conditions. At the same time, socialism emerged as an ideology that criticized the inequalities of capitalism.

The environment was also greatly affected. The burning of coal and later oil led to emissions that polluted the air and water. In the long term, this has contributed to climate change, that is, global changes in temperature and weather patterns caused by increased greenhouse gases in the atmosphere.

Faktafrågor (lätt nivå)

10.1. Vad betyder begreppet industrialisering?

10.2. Vilket land inledde den industriella revolutionen?

10.3. Vad användes ångmaskinen till under den första industriella revolutionen?

10.4. Vad ersatte träkol i järnframställningen och varför?

10.5. Vad är ett manufaktur?

10.6. Vad innebär urbanisering?

10.7. Vilken typ av energi blev viktig under den andra industriella revolutionen?

10.8. Vilken industrigren började producera färgämnen och gödselmedel?

10.9. Vad är arbetsdelning, och vem populariserade begreppet?

Förståelsefrågor (medelnivå)

10.10. Hur förändrades människors liv och arbete genom fabrikerna?

10.11. På vilka sätt var produktionen innan industrialiseringen annorlunda jämfört med efter?

10.12. Varför flyttade människor till städerna under industrins framväxt?

10.13. Hur hängde massproduktion och konsumtionssamhälle ihop?

10.14. Varför uppstod fackföreningar under industrialiseringen?

Analysfrågor (hög nivå)

10.15. Vilka likheter och skillnader finns mellan den första och den andra industriella revolutionen?

10.16. Hur förändrade industrialiseringen maktförhållandena i samhället (t.ex. mellan arbetare och fabriksägare)?

10.17. Kan man se några paralleller mellan industrialiseringen och dagens teknologiska utveckling (t.ex. AI, automatisering)?

10.18. På vilket sätt påverkade industrialiseringen både miljön och människors hälsa?

10.19. Hur kan man förklara att industrialiseringen började just i Storbritannien?

Diskussionsfrågor (för grupp eller djupare reflektion)

10.20. Tror du att industrialiseringen mestadels var positiv eller negativ för mänskligheten? Motivera.

10.21. Hur skulle ditt liv se ut om vi inte hade haft den industriella revolutionen?

10.22. Vilka lärdomar kan vi dra av industrins framväxt när vi försöker lösa dagens klimatproblem?

10.23. Är massproduktion hållbart i längden? Vad kan vi göra för att förbättra dagens produktionssystem?

Factual questions (easy level)

10.1. What does the term industrialization mean?

10.2. Which country started the Industrial Revolution?

10.3. What was the steam engine used for during the first Industrial Revolution?

10.4. What replaced charcoal in iron production and why?

10.5. What is a manufactory?

10.6. What does urbanization mean?

10.7. What type of energy became important during the second Industrial Revolution?

10.8. Which industry began producing dyes and fertilizers?

10.9. What is the division of labor, and who popularized the concept?

Comprehension questions (intermediate level)

10.10. How did factories change people's lives and work?

10.11. In what ways was production different before industrialization than after?

10.12. Why did people move to cities during the rise of industry?

10.13. How were mass production and consumer society related?

10.14. Why did trade unions emerge during industrialization?

Analysis questions (high level)

10.15. What are the similarities and differences between the first and second industrial revolutions?

10.16. How did industrialization change the power relations in society (e.g. between workers and factory owners)?

10.17. Can we see any parallels between industrialization and today's technological developments (e.g. AI, automation)?

10.18. In what way did industrialization affect both the environment and human health?

10.19. How can we explain that industrialization began in Great Britain?

Discussion questions (for group or deeper reflection)

10.20. Do you think that industrialization was mostly positive or negative for humanity? Give reasons.

10.21. What would your life be like if we had not had the Industrial Revolution?

10.22. What lessons can we learn from the rise of industry when trying to solve today's climate problems?

10.23. Is mass production sustainable in the long term? What can we do to improve today's production system?