Grammatik etwas anderes
Varierad undervisning är nyckeln för att nå fram. Här testar jag ett nytt sätt att introducera ett nytt grammatikområde. Ämnet är i det här fallet tyska, men det fungerar lika väl på andra språk.
Varför grammatik?
En konstant fråga för högstadielärare i språk är vilken grammatik gymnasielärarna förväntar sig att man har lärt eleverna när de lämnar år 9. Våra kursplaner är långt ifrån så detaljerade att de hjälper oss i den här frågan. Den tydligaste hjälpen vi har är de nationella bedömningsstöden som Skolverket ger oss som stöttning, utvecklade av NAFS-gruppen vid Göteborgs universitet. De visar oss vad man kan förvänta sig utifrån kommentarerna och provets utformning. Jag brukar informera mina elever om att de när de lämnar år 9 förväntas kunna kommunicera i nutid, dåtid och framtid för att kunna nå tillräcklig bredd i sitt språk, något jag grundar i att de skrivuppgifter som brukar ingå i just det nationella bedömningsstödet brukar kräva detta. Det leder mig som lärare i rätt riktning.
Grammatikens roll i undervisningen är omstridd, men det är tydligt att den ska vara kopplad till det material vi arbetar med, den ska inte vara helt lösryckt.
Språkliga företeelser som uttal, intonation, grammatiska strukturer, stavning och interpunktion i det språk som eleverna möter.
Lgr11, Kursplanen för Moderna språk, centralt innehåll för år 7-9 inom ramen för språkval
Syfte med upplägget
När jag planerar upp en uppgift kan jag faktiskt ha som huvudsakligt syfte att introducera ett nytt grammatikområde, men det får inte stå enskilt. I det här fallet kommer jag använda mig av en tillbakablick över nyhetsåret 2019 i form av en Kahoot. Jag hittade en färdig Kahoot som jag redigerat, jag har helt enkelt minskat ner antalet frågor för att det ska bli lagom. Jag insåg snabbt att de allra flesta frågorna är skrivna i preteritum, det tempus jag vill introducera. Ett ytterligare syfte blir då att koppla in vad som händer i världen, samtidigt som vi repeterar en del ord och uttryck som förekommer. Dessutom övar vi läsförståelsestrategier, eftersom det förekommer begrepp som är okända för eleverna, eller som är inlånade från andra språk, oftast engelskan. Kahooten går på tid, så det gäller att tänka snabbt. Grammatiken är en del av syftet, men det finns fler pusselbitar. Bra utgångsläge!
Steg för steg
I första läget tänker jag presentera Kahooten. Vi går igenom några läsförståelsestrategier först, för att alla ska vara redo.
Nästa steg blir att dela ut ett papper med frågorna från Kahooten.
till eleverna. Här får eleverna parvis titta på meningarna mer noggrant. Första steget blir att plocka ut verben i varje mening. Parvis ska detta inte vara något problem. För att det ska bli tydligt får eleverna överstrykningspennor. Detta är en form av vad Nassajo och Fotos kallar input enhancement (se kapitel 3 iNassaji, Hossein and Fotos, Sandra, Teaching Grammar in Second Language Classrooms - Integrating Form-Focused Instruction in Communicative Context, New York: Routledge, 2011).
När vi hittat verben kommer fråga om tempus. Det finns några få meningar i andra tempus som jag vill sålla bort. Således får eleverna lokalisera vilka meningar som står i presens eller perfekt.
De verbformer vi sedan har kvar får eleverna skriva upp på lappar. På varje lapp skriver de upp formen som står i meningen tillsammans med vad de tror är infinitiven av samma verb.
Nu kommer den spännande delen: sortera lapparna. Hur? Tja, vad tycker ni? Här lämnar jag uppgiften till eleverna att hitta mönster. Vad ser de på lapparna? Hur tycker de att de hänger ihop? Finns det likheter? Finns det skillnader?
När sorteringen är gjord blir det samtal i klassen. Har alla sorterat in dem i lika många högar? Är samma verb i samma högar? Har några verb hamnat i olika högar hos olika elevgrupper? Varför då?
Utifrån detta försöker vi strukturera upp och förstå. Eleverna får komma med förslag på regler för hur verb ska böjas i preteritum. Dessa tankar samlar vi på en Padlet. Jag har valt att tillåta röster med tummar upp och ner den här gången, för att låta eleverna reflektera över varandras formuleringar.
När detta är klart tillåter vi oss att kolla i grammatikdelen av vår lärobok. Stämmer det vi formulerat överens med vad det står i boken?
Och sedan då?
I de flesta fall hade jag valt att gå vidare med egen produktion, men så kommer jag faktiskt inte göra i det här fallet. Jag inledde det här inlägget med frågan om vilken grammatik eleverna ska ha med sig från grundskolan till gymnasiet. Preteritum är ett tempus som används mycket mer sällan på tyska än på svenska, tyskarna väljer i högre grad perfekt, vilket gör att jag lägger mer fokus där. Jag vill att eleverna ska förstå preteritum, och några av dem kommer lära sig att använda det också, av bara farten, men jag kräver faktiskt inte att de ska kunna skriva i preteritum i grundskolan.
I stället kommer vi här gå in på en text i läroboken som är skriven huvudsakligen i preteritum. Tempusformerna är redan presenterade och vi kan arbeta vidare utifrån texten. Säkert kommer vi även där plocka ut verbformerna, koppla dem till infinitivformerna och se över vilka av dem som är starka och vilka som är svaga. Repetition, repetition, repetition. Lagom varierat, men ändå med variation.