Glosorförhör - bara om vi lär oss

Glosläxornas vara eller inte vara debatteras hett bland språklärare. I det här inlägget vill jag inte lägga fokus på om, utan på hur, men inte på själva läxan, utan på hur den förhörs.


Glosor förhörs på många olika sätt i skolan. Det klassiska är att eleven skriver ner orden var för sig, antingen som läraren säger dem eller som de står på ett papper eller i ett digitalt responsverktyg. Jag har själv använt metoden, men har sedan länge övergivit den av den enkla anledningen att den tar tid från lektionen. Och vår lektionstid är dyrbar, det vi gör på lektionerna ska utveckla och inspirera, eleverna ska lära sig saker. Om det handlar om bedömning ska den vara tydligt kopplad till kunskapskraven och gärna göra så att eleverna lär sig samtidigt. Visst låter det självklart?

Mina glosförhör sker nästan uteslutande på whiteboard-tavlan. Utifrån de ord och uttryck eleverna haft i läxa skapar jag meningar som jag säger på svenska. Jag drar sedan ett namn slumpvis (glasspinnar, appar eller papperslappar, alla funkar lika bra), varpå eleven får gå fram och göra sitt bästa för att skriva meningen på målspråket. Jag skapar en ny mening, drar ett nytt namn osv. Det här gör jag i relativt högt tempo, vilket jag i förväg förklarar för eleverna, för de ska inte stå ensamma framme vid tavlan och känna allas blickar. I det kreativa kaoset framme vid tavlan frågar eleverna varandra om fraser och uttryck som de är osäkra på, och det låter jag dem göra. Det värsta som kan ske är att de lär sig något av en klasskamrat, och det är ju bara fantastiskt.

När alla elever fått skriva en mening på tavlan tar nästa del vid. Eleverna studerar det som står på tavlan och funderar på var det finns förbättringspotential. Jag börjar om från början med namnlapparna och alla får en chans att förbättra en sak på valfri mening på tavlan. Efter detta är det min tur. Jag går igenom meningarna, förtydligar, påpekar saker jag vill förtydliga, noterar saker som kanske ändrats fram och tillbaka flera gånger. I den här processen får jag också väldigt bra koll på vilka moment jag behöver förtydliga för mina elever.


Det viktiga i mitt upplägg är att det handlar om autentisk kommunikation, vi tar fram meningar man skulle kunna skriva själv, sätter ihop ord vi stött på förut till nya meningar, precis som det fungerar i verkliga livet.

Sedan jag började använda den här metoden har många elever påpekat att det vill fortsätta på det här sättet, för de lär sig så mycket under tiden. Bättre betyg kan en undervisningsmetod knappast få!