Oliver Twist
Finns det något bättre än god litteratur? Med förenklade versioner och samtal kring innehållet kan vi hjälpa våra elever att komma åt kärnan i våra klassiker. Det krävs lite jobb, men visst går det. Här visar jag hur jag arbetat med Oliver Twist i engelskan i år 8.
Jag älskade att läsa som barn, men i skolan fick jag tyvärr inte lärare som lyckades locka mig till klassikerna. Jag led mig genom några på högstadiet och från gymnasiesvenskan var det inte litteraturen jag mindes. Förrän i trean. Vi skulle läsa Hemsöborna. Jag tog mig igenom boken men tyckte att det var något av det tråkigaste jag läst. Sedan var det lektion. Ulla Melchior, min svensklärare på Skandinaviska skolan i Bryssel, ägnade ett långpass åt att mangla historien, vrida och vända på orden och gräva fram analyserna mellan bladen i boken. När jag lämnade klassrummet suckade jag med ett stort leende till en kamrat att Hemsöborna nog ändå är den bästa bok som någonsin skrivits. Den lektionen gav mig också insikt om hur viktig lärarens gärning är när det gäller att nå fram med litteratur. Jag har i många år hållit mig på avstånd från litteraturen, just för att jag anar att jag är ganska långt från Ullas fantastiska engagemang. Men nu börjar jag närma mig. För att jag ska ha en chans att lyckas måste jag ta något som jag själv älskar. Och jag älskar Dickens!
Vem var Dickens?
Som elev märkte jag själv hur mycket bättre böckerna blev om de fanns i ett sammanhang. Charles Dickens sammanhang är väldigt tydligt. London är en stad som alla mina elever känner till och som många har besökt. Industriella revolutionen är något som de läser om i historian, och kopplingen mellan människorna som levde då och det historian gör ämnet mer begripligt. Därför valde jag att inleda arbetet med att öva på att hitta information på internet: Vem var Dickens?
När jag skapar frågor och instruktioner kring detta utgår jag, som alltid, från det stödmaterial Skolverket har försett oss med. Dock anpassar jag frågorna efter hand. Jag utvärderar också hur det gick senast vi arbetade med detta och utvecklas min undervisning, den enligt mig viktigaste delen av formativ bedömning. Jag har sett hur många av mina elever googlar varje fråga separat och öppnar nya källor hela tiden. Min reaktion på detta är att de riskerar att få en väldigt fragmenterad bild av helheten. Därför skrev jag den här gången in följande i instruktionen.
Jag valde att inleda med att själv göra denna sökning och tillsammans med eleverna titta igenom vilka källor som dök upp, för att samtala med dem om vilka som verkade relevanta och trovärdiga och vilka vi skulle välja bort. Dokumentet eleverna använde hittar du här.
Mer högläsning åt folket!
När det var dags att börja läsa valde jag att läsa högt för eleverna. Det är något vi ofta gör för yngre barn, men även tonåringar mår bra av att lyssna med öronen ibland. Jag kunde dessutom passa på att dramatisera lite, vilket ger liv åt berättelsen. Eftersom originalet är allt annat är lättillgängligt valde jag en enklare version.
Efter att ha läst det första kapitlet jämförde jag inledningen från den här texten med inledningen i originalet. Här fick eleverna lite perspektiv på hur man kan uttrycka samma sak med samma språk, men på olika stilnivåer.
A long time ago every town in England had a workhouse. This was a house for very poor people. Oliver Twist was born in a workhouse.
or
Among other public buildings in a certain town, which for many reasons it will be prudent to refrain from mentioning, and to which I will assign no fictitious name, there is one anciently common to most towns, great or small: to wit, a workhouse; and in this workhouse was born; on a day and date which I need not trouble myself to repeat, inasmuch as it can be of no possible consequence to the reader, in this stage of the business at all events; the item of mortality whose name is prefixed to the head of this chapter.
inledningen av Oliver Twist
Efter att ha lyssnat ville jag att eleverna skulle bearbeta det de hört. Jag valde att fokusera på två karaktärer och den gestaltning av dessa som vi fått höra. Jag skapade en Padlet (Red. Länken fungerar inte längre.), där eleverna i par fick besvara frågor om två av huvudkaraktärerna i den här delen av boken. Frågorna som ställdes var:
In groups, discuss the two characters who are in focus in this chapter: Oliver and Mr Bumble. How are their looks and personalities described? What relations do they have to other people? What does this say about them? What are your feelings concerning these characters after reading chapter one?
Fördelen med Padlet är att eleverna också får se vad kamraterna skrivit.
Time to sing!
En anledning till mitt val av bok är att musikalen "Oliver!" just nu går på Göteborgsoperan (Red. Länken fungerar inte längre.). Några av mina elever hade redan sett föreställningen innan vi började läsa, och jag kan bara hoppas att fler av dem får chansen att göra det. Självklart ville jag väva in en musikaltolkning i mitt upplägg också. I det kapitel vi läst finns scenen med där Oliver ber om mer mat. Därför valde jag att plocka in låten Food, glorious food!. Jag skapade en lucktext genom att plocka bort lagom många ord. Vi lyssnade sedan (versionen från London Palladium 1994 stämmer med texten i dokumentet) två gånger, och däremellan fick eleverna jämföra med bänkkamraten för att fånga upp ord som den andre kanske hade snappat upp. Här finns lucktexten.
Vad betyder orden?
När man läser den här texten inser man direkt att det dyker upp ord som man inte känner igen. Handen på hjärtat, hur många av er lärare känner till ordet saveloys? Perfekt läge att öva på att slå upp ord!
Vi vet ju att våra elever använder Google Translate, eller hur? Och då måste vi ju dels visa dem alternativ, men också lära dem att hantera automatöversättningsprogram. Jag skapade därför en översättningsuppgift utifrån ett antal ord i texten. Syftet med övningen var följande:
Att lära sig använda en tvåspråkig ordlista, i vårt fall har vi avtal med NE.se. Här lägger jag fokus på att man bara slår upp ett ord i en fras och att man slår upp grundformen av ordet, alltså infinitiven av verb, positivformen av adjektiv och obestämd form singular av substantiv.
Att börja närma sig att använda en enspråkig ordlista. Jag valde Merriam-Webster, men det finns flera olika som fungerar bra. Här behöver eleverna mycket hjälp med att dels hitta bland olika alternativa förklaringar. Jag lägger också in ord där det finns homonymer från olika ordklasser, t.ex. picture (verb) och picture (noun).
Att se automatöversättningsprogram med kritiska ögon: börja se när det fungerar väl och när det inte fungerar lika väl.
När eleverna arbetar med detta arbetar de i par eller grupp, de uppmanas att samarbeta och diskutera och jag går runt och hjälper dem och ställer följdfrågor. I det här fallet försökte jag också påvisa att det finns lägen där varken enspråkiga eller tvåspråkiga ordböcker hjälper oss särskilt mycket. Hur får vi bäst reda på vad saveloy betyder? Via Wikipedia, så klart! Beskrivningar och bilder som är mycket tydligare än någon ordbok. Wikipedia är också ett språkverktyg!
