Metoder för boksamtal

"Läs texten och besvara sedan frågorna som står längst ner på sidan." Hur många lektioner har inte innehållit den instruktionen? Jodå, frågor är bra, men är det verkligen det enda sättet? Här visar jag ett par alternativ till hur man kan bearbeta en text. Utan frågor och svar.

Vi har läst en bok. Eller, jag har läst en bok. Högläsning. Årskurs 8. Jodå, även tonåringar mår bra av att lyssna till en riktigt bra berättelse. Som jag nämnde i det här inlägget har jag valt att arbeta med Oliver Twist med mina 8or. Vi har arbetat med en förenklad version som jag har läst högt för eleverna. Vi har pausat mellan kapitlen för att göra olika övningar, grävt ner oss i vissa delar mer än andra. I starten lyssnade vi på Food, glorious food, enligt inlägget ovan, vi har grottat ner oss i gestaltande beskrivningar och försökt lägga in fler gestaltningar. där texten varit mindre spännande beskriven. I samtalen kring texten har vi också hunnit med att googla ifall Big Bens slag ekade i natten när Oliver Twist genom gatorna i London och listat ut att Big Ben inte stod färdig förrän 1859, medan boken gavs ut 1837. När vi läst klart boken stannade vi kvar lite extra i relationen mellan Nancy och Bill Sikes, lärde oss begreppet domestic abuse, och lyssnade igenom låten As long as he needs me med en lite större klump i magen än vi hade haft om vi inte hade känt till berättelsen.

Men så hade vi då läst klart boken, eller lyssnat oss igenom den. Självklart hade vi stannat upp och inför varje tillfälle repeterat vad som hänt senast vi läste, för att se till att vi hänger med. Men jag vill ju se till att eleverna verkligen har greppat historien. Jag hade kunnat dela ett dokument med frågor som eleverna skulle besvara i skrift. Men jag kan ju se framför mig hur eleverna suckar. Jag vill att eleverna arbetar tillsammans, att de lär ihop, och att samtalen gör att historien växer. Därför valde jag att testa tre olika upplägg för att få eleverna att samtala kring texten. Som verktyg hade vi färgat papper, sax och limstift, samt ett papper med instruktioner och rutor med text. Filen med instruktionerna till samtliga uppgifter kan du ladda ner här.

Who is who?

Jag har själv hunnit läsa igenom just den här versionen tre gånger, jag såg musikalen nyligen och har arbetat med texten tidigare. Jag har koll på karaktärerna. Men har eleverna det? Det är många namn som cirkulerar. Den första uppgiften eleverna fick var ett papper med namn på nästan alla karaktärer som finns med i berättelsen. Som stöd hade jag fetstilat de viktigaste karaktärerna. Eleverna fick sedan skapa en karta över vem som är relaterad till vem och hur. De fick anteckna hur de ville, använda streck, symboler och om de vill ord. I de fall de blev osäkra fick de leta i texten, och de uppmanades att testa kommandot ctrl+F.

Det viktiga är inte exakt hur lapparna är placerade, utan samtalen. När Bets namn dök upp återkom samtalen om huruvida Nancy och Bet är prostituerade eller ej, eller vilken relation de egentligen har till Fagins gäng. Under tiden grupperna arbetade stöttade jag dem med följdfrågor, den vanligaste av dem var vem Monks är relaterad till mer än Oliver och Fagins gäng. De flesta hade missat att hans far var vän med Mr Brownlow, en viktig detalj för berättelsens slut. Här lyckades vi gemensamt fylla i luckor i förståelsen av berättelsen.

Evolution of happiness

Jag har tidigare bloggat om mitt upplägg kring Romeo och Julia. Där har jag valt att sammanfatta berättelsen och klippa sönder storyn i remsor som eleverna ska lägga i rätt ordning för att återberätta berättelsen. Jag ville göra något liknande här, men valde att lägga till en dimension till. Hur lycklig är Oliver egentligen?

Eleverna fick ett rutnät med meningar som sammanfattar berättelsen som primärt skulle läggas i ordning för att återberätta. Nästa steg blev att placera ut dem enligt hur lycklig Oliver var. För att kunna göra detta behöver man ha ganska bra koll på vilka faktorer som påverkar honom, och således ha koll på historien. Återigen fanns texten tillgänglig för att eleverna skulle kunna gå tillbaka och läs om olika partier om det behövdes. Tolkningarna är inte helt lika varandra, men alla grupper är överens om att han var som lyckligast på slutet.

Good or evil?

Slutligen ville jag lyfta fram för eleverna att det finns nyanser i karaktärernas personligheter. Alla är överens om att Bill Sikes är den elakaste av alla i berättelsen, men är alla om begår olagliga handlingar lika onda? Nancy ingår visserligen i Fagins gäng, men hon försöker ju rädda Oliver. Och hur är det egentligen med Fagin själv? Han ger ju barnen mat och husrum, samtidigt som han lär dem att stjäla. Och barnen, kan de verkligen vara onda, fast de arbetar som ficktjuvar? För att nyansera detta fick eleverna återigen namnen på karaktärerna, den här gången med uppgiften att placera ut dem på en skala, hur goda eller onda är de?

Samtalen blev fina kring den här frågan. Många var tydliga med att barnen inte förtjänade att placeras lika långt mot den onda sidan som de vuxna, just för att de var barn. Jag hade tidigare lyft fram en mening från texten, då Oliver kom till familjen Sowerberry. Frun i familjen förtydligade i sin första replik till Oliver att han kunde få äta hundens mat, men endast på grund av att hunden inte var hemma. Det här handlar inte om mat, det handlar om att förtydliga hierarkin i familjen, och denna mening fick flera grupper att placera Mrs Sowerberry längre mot den onda sidan än hennes make.

Vart kommer vi med det här, då? Mina elever har diskuterat berättelsen och om de hade missat något första gången de hörde berättelsen så har de fått tre olika infallsvinklar där de diskuterat dem med klasskamrater. Om det fanns saker de inte hade förstått från början hoppas jag att de nu har helhetsbilden.

Om de har tyckt om det? Högläsningsstunderna har varit de mest rofyllda stunderna under hela terminen. Chocken när jag läste upp att en av de mest omtyckta karaktärerna bragts om livet fick elever att dra efter andan. När den ena klassen inte riktigt hann klart utan fick invänta slutet över helgen fick jag klagomål på att jag läst så långsamt. "Vi måste ju få veta hur det slutar!". Musikalen Oliver går just nu på Göteborgsoperan och jag vet att några elever redan har sett den, men nu har fler elever uttryckt att de är nyfikna på att se den.

Om jag har lyckats få någon elev att hitta en lite starkare kärlek till berättelser och litteratur, då har jag lyckats!