Avskärmning - analog och digital
I ett klassrum fullt med elever, där inlärning pågår, med affischer på väggarna och lärare som instruerar, finns det oändligt många intryck. Lägg till läromedel, kanske en mobiltelefon. Och så öppnar vi datorn. Mängden intryck blir lätt överväldigande för vem som helst, men ännu värre blir det för elever med koncentrationssvårigheter. Så hur kan vi hjälpa?
I skolan är vår uppgift att förse eleverna med nya kunskaper, nya intryck. Men visst kan det bli för mycket. Detta är särskilt känsligt för elever med koncentrationssvårigheter av olika slag. Hur hanterar vi det? Några saker är självklara, men det finns faktiskt nya verktyg som inte är kända för alla i skolans värld. För vidare läsning är SPSMs hemsida en självklar källa, titta gärna på materialet DATE. Vissa konkreta saker har jag med mig i min vardag, och dessa är båda analoga och digitala. Här kommer mina tips!
I skolan har barn i de yngre åldrarna ofta ett eget klassrum där de tillbringar den mesta tiden. Kanske finns där också ett tillhörande grupprum. Äldre elever förflyttar sig mer mellan olika ämnessalar. Det kan leda till dålig arbetsro för de elever som har ett uttalat behov av att veta var de ska sitta, vilka de har bredvid sig och vilket rum de ska vara i. Hur rummen ser ut kan också påverka arbetsron. Vad finns på väggarna och hur ser förvaringsmöjligheterna ut? Ett rum med alltför många intryck kan störa koncentrationen medan en tillgänglig rumslig miljö bidrar till god koncentration.
DATE lärmaterial för grundskolan år 4-9 och fritidshemmet, s. 63-64, spsm.se
Auditiv avskärmning
"Jag måste lyssna på musik för att kunna jobba." Den har vi hört många gånger förut. Men handlar det om musik? Jag har personligen alltid lyssnat på musik, det funkar för mig. Jag lyssnade alltid på instrumentalmusik som student, och än idag kan jag sätta igång soundtracket till Pianot och min hjärna vill börja lära sig saker. Men handlar det om det? För de allra flesta handlar musik i öronen om avskärmning, att plocka bort alla andra ljud i omgivningen. Idag finns det bra hörlurar som skärmar bort övriga ljud, men även enklare lurar kan fungera väl. I många klassrum för yngre barn finns också hörselkåpor med samma syfte: skärma av. Och, helt ärligt, visst använder väl vi vuxna också hörlurar för att inte bli störda? Hörlurar på betyder att man inte vill bli störd.
Visuell avskärmning
Jag tror att det är dags att ta tag i kepsfrågan igen. För visst har du som jobbar i skolans värld någon gång hamnat i diskussionen om kepsar? Kanske har eleven i fråga inte keps, men sitter ständigt med luvan på tröjan dragen långt fram över halva ansiktet. Eleven vägrar ta av sig kepsen eller vägrar dra ner luvan. Har du funderat på varför hen agerar så? Kanske kan det vara ett sätt för eleven att själv skärma av alla intryck som stör. Det här är långt ifrån ovanligt bland elever med diagnoser inom autismspektrat, och innan man tar en konflikt behöver man fundera över vad eleven gör och varför.
Utöver elevens egna avskärmning har vi på min skola filtskärmar som kan ställas på bänkarna. Dessa köptes in för att kunna skärma av vid tillfällen som prov, eftersom vi har gott om bord för två elever som inte kan dras isär. Men filtskärmarna fyller också en viktig funktion på vanliga lektioner: de kan användas för att skärma av en bänk eller två. När eleverna arbetar tillsammans i grupp kan ett par skärmar skapa ett rum i rummet. Som bonus absorberar skärmarna även ljud.
Klassrumsplacering
Klassrumsplaceringen är ett av lärarens viktigaste verktyg. Att eleverna har en fast plats i klassrummet är en viktig grundtanke. Ingen elev ska komma in i mitt klassrum och oroligt undra ifall hen kommer behöva sitta ensam idag. Platsen ska vara förutbestämd, oklarheten får inte finnas.
När jag, i samråd med mina kollegor, placerar ut eleverna har jag flera saker i åtanke. Elever som inte klarar av att sitta nära sina bästa vänner för att de tappar fokus. Elever som kanske ska placeras bredvid en klasskamrat hen inte känner så väl, för att de ska få en chans att lära känna varandra bättre. Någon annan kanske verkligen behöver sitta bredvid en vän för tryggheten. Men jag tar också in klassrumsmiljön. Någon behöver sitta nära dörren för att inte känna sig instängd. Någon behöver sitta ensam. Någon behöver sitta långt bak för att ha en bra överblick. Någon annan behöver sitta långt fram för att inte distraheras. En tredje klarar kanske inte alls av intrycken som kommer om man sitter riktad mot ett fönster mot skolgården. Ibland kanske det är bra att slumpa platser, men ofta kräver det eftertanke.
Digital avskärmning
De exempel jag nämnt ovan bör vara välkända för lärare, men det finns nya utmaningar. De flesta elever i grundskolans senare åldrar och gymnasieskolan spenderar stora delar av sin skoldag vid en skärm. Digital läsning är mer komplex än vanlig läsning, den är full av visuella element som försöker fånga vår uppmärksamhet. Ibland förstärker bilder och filmer det texten vill säga, men ofta är det störande moment. På olika sorters sidor blir det olika extremt, men problemet finns där. Lägg till ett antal öppna flikar med olika webbsidor, några av dem med sociala medier som plingar till för att upplysa om att någonting har hänt som är relevant. Att hålla fokus är långt ifrån enkelt.
Ett sätt att hantera detta kan vara att använda mjukvara som låser skärmen vid enstaka uppgifter. Samtliga skolor som genomför nationella prov behöver ha ett digitalt verktyg för att skriva prov utan tillgång till internetuppkoppling, och dessa kan användas oftare än så. Detta kan användas för att hjälpa elever fokusera på rätt saker. I verktyg som Trelson kan man lägga till enstaka webbsidor som kan användas, vilket kan hjälpa elever att bara använda det man tänkt. Att använda detta vid undervisning, även om det inte ska bedömas, kan vara ett sätt att hjälpa elever att sålla bort överflödiga intryck, att fokusera på det som ska vara i fokus, inget annat.
Vi behöver också prata om digitala strukturer. En vanlig företeelse är att elever har orimligt många flikar öppna i sin webbläsare för att inte tappa bort sajter de använder till olika skolämnen. Här behöver vi kanske stötta eleverna i att använda bokmärken, att använda molntjänster för länkar som Pearltrees och att samla källorna till ett projekt i dokumentet direkt när man valt att använda dem.
Ett annat hjälpmedel är tillägget till webbläsaren som rensar bort det som inte är relevant på en webbsida. Ett av de vanligaste exemplen är Mercury Reader, som alltså installeras som tillägg till webbläsaren Chrome. När man öppnar en webbsida klickar man på ikonen och webbsidan visas utan visuella element. Eleven slipper alltså bilder, saker som rör sig o.s.v., och kan fokusera på enbart texten. Det här tror jag att många vuxna också skulle må bra av att ta till ibland.