Kemirelaterade teman

Kemirelaterade undersökningar med små barn handlar i första hand om att granska, jämföra och upptäcka

  • ämnens olika egenskaper (färg, form, doft, "kliddighet", blandningar etc.)

  • ämnens (i synnerhet då ämnet vatten) olika former dvs. fast form - flytande form - gasform

  • kemiska reaktioner (ex. jäsning, rostning)

Den utrustning och de ämnen vi undersöker finns för det mesta lätt tillgängligt i daghemmet eller i matbutiken.

Ofta uppstår undersökningarna spontant i vardagen men ibland vill vi kanske planera in ett större kommande tema. Utgå då gärna från ett verb då du planerar in ett tema tillsammans med barnen. Kemirelaterade verb att utgå från kan vara t.ex. lösa, blanda, fastna, suga upp, smälta, stelna, frysa. En djupare inläsning kring användningen av naturvetenskapsverb finns att läsa i t.ex. Sofie Areljungs artikel (Örebro universitet).


Säkerhetsföreskrifter

  • Trots att tanken i första hand inte är att barnen ska undersöka olika ämnen genom att smaka finns det ofta barn som spontant sätter de olika ämnena i munnen. Därför är det självklart viktigt att vi endast använder oss av ämnen som är helt ofarliga för barnen.

  • Håll koll på om det finns barn som är överkänsliga för något ämne. T.ex. för barn som är glutenallergiker är det viktigt att de inte kommer i kontakt med sädesslag som inte passar dem.

  • Karamellfärg är ofarligt att äta men färgen kan lämna fula fläckar på kläder. Använd något slag av skyddskläder eller -förkläden då barnen är i kontakt med karamellfärg.


Miljömedvetenhet också i det här arbetet

  • Håll koll på vilka ämnen som kan och får spolas ner med avsloppsvattnet.

  • Sortera allt fast avfall i rätt behållare.

  • Undvik om möjligt att använda engångskärl av plast.

  • Slösa inte med ämnen och speciellt inte med livsmedel.

Ämnen i vår omgivning


Här invid en liten ämneskunskapsmässig förklaring till olika ämnen och begrepp som kan relateras till dessa.

Fotosyntesen

Fotosyntesen är otroligt viktig, eftersom den ger människor och andra djur det syre som vi andas och kemiska energi, i form av mat. Energin till fotosyntesen kommer från solens energi. Gröna växter både på land och i vattnet kan omvandla koldioxid och vatten, tillsammans med ljusenergin i solens strålar, till druvsocker (glukos) och syrgas. Reaktionen kallas för fotosyntes. Koldioxiden tar växterna från luften genom klyvöppningarna, som sitter på undersidan av bladen. Vattnet suger växten upp ur marken med hjälp av rötterna. Ljusenergin samlas in med hjälp av ämnet klorofyll, som är det som ger växterna deras gröna färg.


Modell av fotosyntesen

Modell av fotosyntesen

Förbränning och cellandning

Varifrån får växterna då den koldioxid som behövs för fotosyntesen? Cellandningen är ett slags bakvänd fotosyntes. När djur (inklusive människor) äter omvandlas kolhydraterna tillsammans med syrgas från luften vi andas till koldioxid, vatten och frigjord energi som cellen kan använda. I kroppen kallas reaktionen för cellandning. Samma reaktion sker när vi eldar ved och andra bränslen. Då kallas den förbränning.

Modell av förbränningen eller cellandningen

Modell av cellandningen