Biologisk mångfald

Biologisk mångfald (biodiversitet) handlar om variationen av livsmiljöer och mellan växter och djurarter i vår omgivning. Ju mer varierad naturen är och ju fler olika slags djur och växter det finns på en plats, desto större biologisk mångfald har platsen. 

Forskning visar att ju mer barn får vistas i naturen och lära känna naturen desto mer vill de också senare i livet ta hand om naturen. Barn är ofta väldigt duktiga på att upptäcka detaljer och förundras över likheter och skillnader. Den här medfödda nyfikenheten kan och bör vi som vuxna uppmuntra och utmana genom att erbjuda barnen varierande miljöer att utforska och uppleva med alla sinnen. 

Upptäcka och undersöka

Nu gäller det att gå ut och undersöka omgivningen med "naturglasögon". Plocka gärna med luppar, vit duk och några kärl att lägga fynden i medan ni tittar noggrannare på dem. Lägg dig gärna ner på marken då du undersöker och titta riktigt nära. Här finns många möjligheter till upptäckter, jämförelse och sortering. Hemliga påsar med olika uppdragskort passar fint . (Fler tips hittar du under rubriken Naturvetenskap - Biologirelaterade teman)

Några länktips 

https://bioresurs.uu.se/wp-content/uploads/2017/01/bilagan2006_extra_mars.pdf

Hämta naturföremål - som en lek https://www.wwf.se/utbildning/uppgiftsbanken/hamta-naturforemal-en-lek/

Memoryspel med löv av olika trädslag https://bioresurs.uu.se/wp-content/uploads/2016/09/bilagan2005_extra_maj_bladmemory.pdf

Memorera ordningsföljden https://www.wwf.se/utbildning/uppgiftsbanken/memorera-ordningen-en-lek/

Är du snabbare än en flugsnappare? https://www.wwf.se/utbildning/uppgiftsbanken/flupsnapparovning/

Ibland kan ett filmklipp väcka barnens frågor och nyfikenhet att gå ut och undersöka - här en film (ca 4 minuter) om en humla och ett bi https://urplay.se/program/187193-britta-bi-och-hanna-humla-har-kommer-britta-och-hanna

Barnens fågelvecka https://www.birdlife.fi/tapahtumat/lasten-lintuviikko/barnens-fagelvecka/

Biodiversitet eller naturens mångfald, Grön flagg. Ett stort materialpaket innehållande bl.a. en handbok för pedagogen kring biodiversitet https://vihrealippu.fi/sv/biodiversitet/?fbclid=IwAR0rJ1HyzrcCAz6axtuGRfXF1bqGpCjHTAB6lYgHfORmNzbiqDqEXvJ5tzg

Spela bingo (arter, spår etc. under olika tider på året). Färdiga bingounderlag (Naturhistoriska muséet) via länken https://www.nrm.se/besokmuseet/motossonline/utinaturen/spelabingo.9008144.html



Vem äter vem/vad?

Redan unga barn kan fundera på frågor kring vad olika insekter och djur äter och vilka arter de behöver "akta" sig för så att de inte blir uppätna. De här är de första stegen till förståelse av begreppet näringskedja. Förståelsen för att det finns olika näringskedjor och näringsvävar i naturen hjälper barnet att inse betydelsen av biologisk mångfald i naturen. Alla arter har sin givna plats i naturen. 

Här ett tips på en näringskedjelek (Källa: Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik, Bioresurs)

"Kungsfåglar äter spindlar, som i sin tur kan äta hoppstjärtar. Dela in barnen så att de flesta är hoppstjärtar, några är spindlar och ett par är kungsfåglar. Alla hoppstjärtar ska plocka sex pinnar var som får symbolisera liv. Leken går till så att kungsfåglarna ska äta (kulla) spindlarna och spindlarna ska äta (kulla) hoppstjärtarna. Bestäm ett ställe dit man går när man har blivit uppäten (kullad), ett ställe om man är spindel och ett annat om man är hoppstjärt. När en hoppstjärt blir kullad så slänger hon/han en av sina sex pinnar (liv). När alla pinnar är slut så är han/hon ute ur leken. Spindlarna däremot, har bara ett liv och är därför ute redan första gången de blir kullade av en kungsfågel. "

Rådjursleken visar hur svårt det kan vara för djur då maten tar slut (Källa: Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik, Bioresurs)

"Dela in barnen i två grupper och låt dem ställa sig i två rader mitt emot varandra. Den ena raden är rådjur medan den andra symboliserar resurserna vatten, mat och skydd. Nu ska de vända ryggen mot varandra och sedan bestämmer varje barn i rådjursledet, om det behöver mat, vatten eller skydd. Varje barn i det andra ledet bestämmer också vilken resurs ska det symboliserar. På en given signal vänder sig alla om och visar vad de valt:

Nu gäller det för rådjuren att springa över till andra ledet och hämta det som behövs i form av mat, vatten och skydd. Resurser som blir hämtade omvandlas till rådjur, medan rådjur som inte hittar vad de behöver blir till resurser. Leken kommer att bölja fram och tillbaka. Ibland blir det ont om resurser och då blir det flera rådjur som inte klarar sig, men om det finns mycket resurser klarar sig många rådjur. Detta är bra övning för att starta en diskussion kring djurens behov under vintern, speciellt varför många rådjur dör under stränga vintrar."

Entiteleken beskriver hur entitan och talgoxen har olika sätt att klara mathushållningen om vintern (Källa: Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik, Bioresurs)

"Entitan är en fågel som gillar att äta frön och den samlar ca 50 000 frön under en höst. De gömmer sina frön på olika ställen och är sedan väldigt duktiga på att hitta tillbaka till sina gömställen under vintern.

Men det finns fåglar som inte orkar samla själva utan istället tar från entitornas gömslen. Talgoxar snyltar gärna på entitornas förråd. Cirka 5% av entitornas insamlade vinterförråd försvinner.

Lägg en hög med solrosfrön på marken, det ska vara cirka 15 frön/barn. Dela in barnen så att en fjärdedel är talgoxar och resten är entitor. Nu gäller det för entitorna att ta sig fram till fröhögen, plocka max två stycken och sedan springa ut och gömma dem någonstans inom lekområdet. Lagom lekområde brukar vara cirka 15 m i diameter. Spring sedan tillbaka till fröhögen igen, ta max två stycken och göm dem. Talgoxarna ska försöka se var entitorna gömmer sina frön och springa dit och plundra. När fröhögen är slut är leken klar. Nu är det dags för entitorna att inventera sina förråd. Hur många frön har de lyckats behålla och hur många har talgoxarna lyckats snylta åt sig? De som inte har tillräckligt många frön kommer inte att klara vintern. Bestäm antal frön som de måste ha för att överleva utifrån hur många de har återfunnit. Andelen fåglar som överlever vintern varierar från år till år beroende på hur hård vintern har varit. I genomsnitt överlever endast hälften av småfåglarna vintern i Sverige."


Memoryspel - Vem äter vad https://bioresurs.uu.se/wp-content/uploads/2017/08/bilagan2005_2_vematervadmemory.pdf

Vad har haren ätit! https://www.wwf.se/utbildning/uppgiftsbanken/bajs-odlare/

Vem har ätit på kottarna? https://www.wwf.se/utbildning/uppgiftsbanken/vem-har-atit-pa-kottarna/





Räkna och dokumentera

Vad är det som växer, flyger eller kryper i närheten av daghemmet eller förskolan? Leta reda på några av de växter, småkryp och fåglar som finns i närheten – en fullständig inventering är inte möjlig att göra, men några arter av olika slag hittar ni säkert. Här har barnen en fin möjlighet att få dokumentera men också räkna, namnge, sortera och ordna. 

Eventuellt kan ni tillsammans skapa en enkel karta över gårdsområdet och rita in olika arter på olika ställen på kartan. Gör gärna detta under flera årstider så att barnen har möjlighet att följa med hur antalet arter varierar. 

Skapa möjligheter för flera arter

Tillsammans med barnen kan vi 

Öka fjärilsbeståndet https://skola-kommun.hsr.se/exempelsamling/sok-exempel-forskolan

Vi bygger ett maskhotell https://skola-kommun.hsr.se/exempelsamling/vi-bygger-ett-maskhotell