Miljöfostran

”Syftet med miljöfostran är att stärka barnens förhållande till naturen, lära dem att bete sig ansvarsfullt i miljön och handleda dem att stegvis tillägna sig en hållbar livsstil. Miljöfostran omfattar tre dimensioner: att lära sig i miljön, att lära sig om miljön och att agera till förmån för miljön. Den närbelägna naturen och den byggda miljön är både föremål för lärande och lärmiljöer. ” (UBS, 2018)

”Färdigheter är bland annat

  • att inte skräpa ned i samband med utflykter

  • att lära sig måttlighet och sparsamhet

  • att förhålla sig ansvarsfullt i samband med måltider

  • att spara energi

  • att minska avfallet genom till exempel återvinning, reparation av föremål och återanvändning.

Samtidigt ska barnen handledas att fästa uppmärksamhet vid konsekvenserna av olika handlingar.” (UBS, 2018)

"att lära sig i miljön, att lära sig om miljön och att agera för miljön"


Modellen här ovanför är skapad av Reunamo och Suomela (2013) och den är bearbetad från Palmers modell från 1998.

Definition på hållbar utveckling

En hållbar utveckling kan definieras som den utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. (Världskommissionen, 1988:57)

Hur skall man tala om klimatförändringen med barn och unga?

Källa: Grön flagg - Lilla klimatfostransguiden https://vihrealippu.fi/wp-content/uploads/2019/03/ilmasto-opas-ruotsiksi-netti.pdf

  • Fundera först över hur du själv förhåller dig till klimatförändringen.

  • Ta reda på vad barnen eller ungdomarna redan vet och utgå från detta.

  • Håll dig till sanningen men berätta inte för mycket. Speciellt då det är fråga om små barn är det inte nödvändigt att gå in för mycket på detaljer. Låt barnen fråga om de vill veta mera.

  • Lyssna! Fråga vad informationen väcker för tankar och känslor hos barnen.

  • Berätta om hur man kan lösa problemen i såväl stor som liten skala. Det är viktigt att göra det klart att vi kan påverka klimatförändringen och att det görs mycket i rätt riktning överallt i världen. Diskutera både det var och en kan göra själv och de beslut och lösningar som görs och genomförs på nationell och internationell nivå.

  • Akta er för att lägga en alltför stor börda på barnens och ungdomarnas axlar. Vår nuvarande livsstil förstärker på många sätt klimatförändringen, och att bli medveten om detta kan få till stånd en känsla av vanmakt och ångest. Det är skäl att poängtera att det är de vuxna om bär huvudansvaret för att lösa de problem som klimatförändringen för med sig. Allt eftersom man växer kan man själv ta mer ansvar för vårt klimat!

  • Hitta själva på klimatvänliga vanor och gärningar. » Kom ihåg att se det positiva!

  • Lägg märke till alla små och stora positiva gärningar som ni själva och andra i världen gör som gynnar klimatet!


För dig som vill läsa mer: Panu Pihkala: Miten puhua lapselle ilmastonmuutoksesta http://ekoahdistus.blogspot.com/2018/11/miten-puhua-lapselle-ilmastonmuutoksesta.html

Pieni opas ympäristöahdistukseen (Grön flagg, 2021) är en praktisk handbok (på finska) för lärare inom småbarnspedagogik, förskola och inom den grundläggande utbildningen. Handboken kan laddas ner på sidan https://vihrealippu.fi/ymparistoahdistus/