Nasumebygden under tre århundraden
Nasumebygden omkring år 1700
Nasumebygden i Tofta socken bestod vid 1700-talets början av de tre gårdarna Rangwallz, Nasome och Norrgårda, var och en beståendeav två sammanliggande parter. Här nedan följer ett utdrag ur lantmätare Jonas Frijmans beskrivning, upprättad under kartläggningen av Tofta socken i juni och juli månad år 1700 (enligt avskrifter i Fornsalen). Frijmans kartor finns att beskåda hos Lantmäteriet i Visby. Kartan här nedanför (från 1938) visar gårdarna i Tofta socken omkring år 1700. Originalkartan anger med olika toner av rött ( grått på kartan nedanför) åkermark, ängsmark, och hagmark. Barrskog och hällmark lämnas utan beteckning (vitt på kartan nedanför). Myrmark markeras med korta streck.
Tofta socken omkring år 1700. Kartan sammanställd år 1938 av Ivar Moberg på grundval av skattläggningskartor (sockenkartor)
Nasumebygden i Tofta socken omkring år 1900 med markerad gräns för det då nyetablerade skjutfältet. Utdrag ur Generalstabskartan (Romabladet) återgiven i Yngve Roséns bok Blåhälls läger 1902-1982. Dubbelklicka på kartan för större bild
Trots att nutidens vägnät skiljer sig en hel del ifrån 1700-talets går det att med hjälp av en GPS-mottagare besöka de platser där de tre ursprungliga gårdarna låg. Koordinaterna enligt system RT 90 2.5 GON V 0:-15 är följande:
Nasumegården 6381520 / 1639390
Norrrgårde-gården 6382400 / 1640350
Rangvaldsgården 6380870 / 1639720
Källa: Markdatabas Gotland, Stockholms Universitet
Skattehemmanet Rangwallz
Åbönder Jacob N. [Mauritzson enligt Agne Eneqvist] och Thomas Olufson.
Total brukad areal 375 tunnland, varav 28 tunnland åker
Huustompten är af Ler och swart milla, till huseställen och fotafrådh, till Kohlsänger och humblegårdzrum uth med åkeren och gården. Åkeren brukas med 4 par dragare.
Beskrivna ägoområden: Laduåkeren (E1 och E2), Ekåkeren (E3 och E4), Qwieåkeren (E5), Soides åkeren (E6), Kamlöse åkeren och Kamlöse äng (E7), Dynge ängen (E8), Laduåkers weten (E9), Öfwerängen (E10), Tramgierde (E11), StorHagan (E12), Lilla Betningen (E13), Strandhagan (E14), Lilla Bråttan (E15), Hålkehagan (E16), Rangwallz Skogen (E17), Rangwallz Myr (E18).
Här Tiäras åhrligen till 1/2 Läster.
[Rätt att] fiska strömming med så mången [garn] dhe wilja wid Ståfwa, Blåhäll och Gniswed.
Skattehemmanet Nasome
Åbönder [tillika bröder enligt Agne Eneqvist] Oluf och Lars Hansessöner.
Total brukad areal 645 tunnland, varav 29 tunnland åker
Huustompten är af swart milla, till Huseställen och fotatrad, till humblegård och kåhlsänger. Åkeren kan brukas med 4 dragare.
Beskrivna ägoområden: Ladu (F1), Soides åkeren (F2), Hag åkeren (F3), Nasome åker (F4), Lau [eller Lån] åkeren (F5), Myråkeren (F6), Mikkellåker (F7), Öisteder (F8), Nasome Kusor (F9), Morsängen (F10), Hemängen (F11), Blisängen/Blijsängen (F12 och F13), BrännorÄngen (F14), Stupängen wid Gärdrungz (F15), Betningen (?) (F16), SommarHagan (F17), Klintängen (F18), Gambla Hagan (F19), Blijs Hagan (F20), Nasome skogen (F21), Bergkullan vid Rangwallz (F22), Nasome Myr (F23).
Här kan åhrligen tieras 1 1/2 läster.
Torskar och strömmings fiske wid Stawa, Blåhäll och Gnisved till huusbehof och salu.
Skattehemmanet Norrgårda
Åbönder Oluf Person och Jacob Hanson.
Total brukad areal 145 tunnland varav 23 tunnland åker
Huustompten till grunden af Kalckberg och derpå swartmilla och sand derpå, till huseställen och fotatråd, till Kåhlsänger. Åkeren brukas med 2 par dragare och 2 par till uthfärder etc.
Beskrivna ägoområden: Örkullan (G1), Skenneråker (G2), Bodåkeren (G3), Soides åkeren eller Hedåker (G4), Stugåker (G5), Hagåker (G6), Hemängen (G7), Storängen (G8), Blijsängen (G9), Söderängen (G10), Bondarfwe ängen wed Nasome (G11), Nörgårda myr (G12), Nårgårda Hagan (G13), Nårgårda Skogen (G14), TiukHagen (G15), Kamblösa Skogen (G16), Lilla Kamblösa Skogen (G17), It litet st äng eller wete mark millan Walldarfwe, Dyplar och Fättings ängar (G18),
Här Tieras åhrigen till 1 1/2 Läster.
Strömmings Fiske wid Stawa, Blååhäll och Gniswed så till Huusbehof som till Salu
Nasumebygden omkring år 1900
Vid 1900-talets ingång fanns det 543 personer bosatta i Tofta socken. Det fanns 83 gårdar och 93 torp i socknen. På Generalstabskartan anges "jordbruksgårdar" med 3 till 50 hektar åkerareal med en ofylld kvadrat. Mindre "jordbruks- och bostadslägenheter" anges med fylld kvadrat [se kartan här ovanför]. Sten de Geer har kombinerat uppgifterna om befolkningen storlek (från 1904) med uppgifter om boplatsernas lägen (från 1888) och konstruerat en egen befolkningskarta där varje markering betyder tio personer.
Befolkningens fördelning i Tofta och omgivande socknar (1904). En markering motsvarar tio personer. Källa: Sten de Geer, Befolkningens fördelning på Gottland, Ymer, 240-255, 1908
Antalet folkbokförda personer i Nasumebygden och i övriga delar av Tofta år 1900
Annexen 6
Ansarfve 54
Ansarfve grund 25
Bjers 25
Bjers grund 3
Dyple 44
Dyple grund 6
Fättings 44
Fättings grund 4
Gnisvärds fiskläger 18
Kroks 40
Kroks grund 17
Krokstäde 50
Krokstäde grund 24
Lixarfve 44
Lixarfve grund 1
Nasume ---
Nasume grund 3
Norrgårda 26
Norrgårda grund 10
Rangvalds 45
Rangvalds grund 11
Qvarstående obefintliga sedan åren 1891-1900 36
Salmunds 22
Salmunds grund 9
Smågårda 28
Smågårda grund 5
Å församlingen skrifne 3
Östergårda 9
Källa: SVAR, 1900 års folkräkning