Nasume - Norrgårde - Rangvalds 

NASUMEBYGDEN - EN VIT FLÄCK PÅ KARTAN  

TOFTA SKJUTFÄLT - BLÅHÄLL


Albatrossofficeren Böttcher (f. 1879) med familj vid Rangvalds norra pingstdagen 1917.

Det är obekant om familjen var på tillfälligt besök eller var internerad i torpet  



 Försvarsmaktens information om tillträdesförbud  




Handmatad gökunge vid Rangvalds norra sommaren 2010. Foto Ann-Christine Ekström


VÄLKOMMEN TILL NASUMEBYGDEN

Nasumebygden är en gemensam beteckning på det område på nuvarande Tofta skjutfält som en gång upptogs av de tre grannlagen Nasume, Norrgårde och Rangvalds. I historiens begynnelse fanns det bara tre gårdar med just dessa namn. Genom partsdelning och arvsskiften uppstod med tiden ett ansenligt antal gårdar, som nu med endast en handfull undantag är borta. Men spåren finns kvar.  Namnet Nasume förekommer på Gotland endast i Tofta socken. Namnet Norrgårde (eller Norrgårda) förekommer även i Lärbro, Hellvi, Väskinde, Vallstena, Björke, Sanda, Sproge och Hamra socknar. Namnet Rangvalds förekommer även i Stånga och Havdhem. Till Nasumebygden hör även fiskeläget Blåhäll. 
                                                                                                                       







Ragnar Andersson (1902-1981) med hustrun Anna (1906-2002), Norrgårde, på väg att mjölka korna.
Anna och Ragnar bodde först här och flyttade sedan hit.  Foto ur Anna Anderssons efterlämnade fotosamling.













Anna Andersson med präktig tjur. Foto ur Anna Anderssons efterlämnade fotosamling


















En försvunnen odlingsbygd

Läs Agne Enekvist skildring av Nasumbygdens historia: En försvunnen odlingsbygd (1984)


En försvunnen lägerplats

Läs Yngve Roséns skildring av Blåhälls läger 1902-1982


      










Foto från Yngve Roséns bok Blåhälls läger 1902-1982








Fem bröllop och en förödande folkförflyttning

Läs Spördagar (medlemsblad för Gotlands Hembygdsförbund)  nr 1, 2011 (sid 12-15) om:

* Gårdarna och livet i Nasumebygden 1892-1899

* Laga skiftet - en radikal jordreform med begränsad folkomflyttning

* Skjutfältets etablering med exproprieringar och förödande folkomflyttning  

* Nasumebygden idag - en vit fläck på kartan? 




Nasumebygden - en vit fläck på kartan? Vi tycker annorlunda


* Tidningen Gotlänningen (1919): En gotländsk nationalpark

* Naturinventeraren Sven-Ingemund Svantesson (1978): Ett av Gotlands allra vackraste kustavsnitt

* Ornitologen Per Smitterberg i "Fåglarnas Gotland - en guide" (2006): Tofta skjutfält är idealiskt för lättillgänglig "vildmarksskådning" 

* Botanisterna Jörgen Peterson och Gun Ingmansson (2010): Tofta skjutfält - ett botaniskt intressant område  

* Länsstyrelsen, som värnar om kusttsträckan Hällarna - Nyrevs udde 

* Naturvårdsverket, som vill skydda Burggatskog, en större naturskog ingående i en värdefull barrskogstrakt och med värdefull livsmiljö för rödlistade arter   

* Naturvårdsverket, som (liksom regeringen och hela EU) vill skydda Nasume myr - ett av Sveriges Natura-2000-områden - med de skyddsvärda naturtyperna alvar och kalkhällmarker, kalkkärr och gotlandsag, samt äldre naturlig ädellövskog med rik epifytflora.  

* Tore Gannholm, som föreslagit att Tofta skjutfält omvandlas till nationalpark och/eller naturreservat  (klicka här)





Blåhäll - Gotlands högst belägna f.d. fiskeläge. Foto Marcus Ekström



Nasumebygden på bygdeband.se

En värdefull informationskälla om Tofta socken i sin helhet hittar man på bygdeband.se . För att få tillgång till uppgifterna i denna databas under uppbyggnad krävs att man registrerar sig som användare. Detta är för närvarande kostnadsfritt. Tor Ahlström och Hilding Nilsson är de personer som för Tofta Hembygdsförenings räkning lagt in uppgifter om 6977 personer och 756 platser samt 2753 bilder och 318 dokument i databasen (mars 2012).


Nasumebygden på CD

Ett fynd för kalenderbitare utgör den CD-skiva som medföljer Jakob Ronstens bok Gotländska gårdar och ägor kring år 1700. Skivan innehåller två dokument med omkring 2500 sidor gårdsbeskrivningar från kartläggningen omkring år 1700 och 800 sidor från skattläggningen vid samma tid. Boken i sig inte att förglömma (319 sidor, tryckår 2011).


< Sidan uppdaterad senast den 13 april 2012 >