Från skjutfältsetablering till minnessten
En nutida informationstavla strax ovanför Blåhälls fiskeläge anger att det inledande markförvärvet vid skjutfältets tillkomst omkring förra sekelskiftet berörde 13 parter från Nasume, sju från Norrgårde och en från Rangvalds. I själva verket innebar skjutfältets etablering och successiva utvidgning att hela Nasumeområdets bebyggelse utplånades genom expropriering följd av Norrgårde- och Rangvaldsområdenas utarmning till följd av expropriering och utflyttning samt så kallade läglighetsköp. Genom åren fram till slutet av fältets expansiva skede berördes 60 gårdsparter och familjer och bortemot 250 personer.
Blåhälls läger 1902 - 1982 av Yngve Rosén
Efter vederbörlig uppmätning och beslut om etablering av nytt skjutfält i Tofta, tog militären ("Kronan") under åren 1898-1902 stora delar av Tofta socken i besittning med tvångsmedel. Exproprieringen berörde ett sextiotal familjer eller cirka 250 personer, som tvingades lämna sina gårdar och boställen för att söka annan bostad och annat levebröd. Det inledande markförvärvet berörde enligt Yngve Rosén 13 parter i Nasume, 7 i Norrgårde och en på Rangvalds. Den inom området liggande åkern omfattade cirka 80 hektar. Den sammanlagda inlösenssumman för hela området inklusive byggnader och skog uppgick till 64 553 kronor och 50 öre. För Nasumes vidkommande var inlösen förödande. Yngve Rosén beskriver detta i sin bok Blåhälls läger 1902-1982 under rubriken ”Nasume – en förlorad by”.
Ungefärlig gräns för de första förvärven av skjutfältsmark.
Kartan från Blåhälls läger 1902 - 1982
I och med att arrendekontraktet för det tidigare utnyttjade skjutfältet i Väskinde-Martebo-området skulle löpa ut 1898 började den militära förbandsledningen se sig om efter ett nytt övningsområde. Av flera skäl ansågs det tidigare området inte kunna komma ifråga för fortsatta övningsskjutningar med artilleri. Ett tungt argument var den planerade nya järnvägen mellan Visby och Tingstäde som skulle komma att korsa skjutfältet. Vidare ansågs marbeskaffenheten samt områdets begränsade yta försvåra övningsskjutningar med artilleri.
Redan 1896 påbörjas uppmätningar inom Tofta sockens nordvästra del. Något alternativ till denna lokalisering diskuterades veterligen inte. En förklaring till detta skulle kunna vara den några år tidigare genomförda kartläggningen i syfte att införa laga skifte i Tofta socken. Genom ett anmärkningsvärt sammanträffande är det också mannen bakom laga skiftet - kommissionslantmätaren Axel Ytterberg, tillika reservofficer - som får generalfälttygmästarens uppdrag att utarbeta dels en beskrivning över det aktuella området, dels beräkna kostnaderna för inköp av mark med mera. Ytterberg tillsammans med officeren Urban Lundgren går raskt till verket. Den sistnämnde har gått till skjutfältshistorien som mannen som till bestörta markägare yttrade följande: "Det här begriper ni inte. Här skall Kunglig Majestät och Kronan fram":
Hilding Nilsson och Ove Silvén avtäcker minnesstenen över Blåhällslägret.
Tidningsklippet fotograferat av Allan Carlsson
Minnesstenen vid Blåhäll. Foto Allan Carlsson