Vuosiluokilla 1-2 arviointi on sanallista, mutta äidinkielen ja matematiikan tavoitteiden saavuttamista arvioidaan laajemmin kuin muita oppiaineita neliportaisella arviointiasteikolla. Vuosiluokilla 3-5 arviointi on sanallista ja kaikki oppiaineet arvioidaan neliportaisella arviointiasteikolla. Sanallisen arvioinnin arviointiasteikko on neliportainen: Olet saavuttanut tavoitteet hyvin - Olet saavuttanut suurimman osan tavoitteista - Olet saavuttanut tavoitteet osittain - Et ole saavuttanut tavoitteita. Vuosiluokilla 6-9 arviointi on numeroarviointia, jota voidaan tarvittaessa täydentää sanallisella arvioinnilla.

Vuosiluokkien 7-9 taito- ja taideaineiden valinnaiset tunnit ovat osa yhteisinä oppiaineina opetettavien musiikin, kuvataiteen, käsityön, liikunnan ja kotitalouden opetusta. Taito- ja taideainevalinnaiset arvioidaan aina osana taito- ja taideaineita. Valinnaisaineet arvioidaan erikseen, vaikka niissä voi olla myös taito- ja taideaineita. Taito- ja taideaineiden päättöarviointi tehdään, kun oppaineen koko oppimäärä (yhteinen oppimäärä + taito- ja taideainevalinnaiset) on opiskeltu. Oppilaiden oppimäärät eri taito- ja taideaineiden kohdalla ovat erimittaisia riippuen oppilaan valinnoista. Päättöarviointi tehdään päättöarvioinnin kriteerien mukaan siinä vaiheessa, kun oppilas on opiskellut koko valitsemansa oppimäärän. Taito- ja taideaineen päättöarvosana voi nousta tai laskea aiemmista lukuvuositodistusten arvosanoista. Valinnaiset aineet (muut/soveltavat/syventävät valinnaiset aineet), jotka muodostavat yhtenäisen, vähintään kahden vuosiviikkotunnin oppimäärän, arvioidaan numeroin. Oppimäärältään alle kaksi vuosiviikkotuntia käsittävät valinnaiset aineet ja tällaisista oppimääristä koostuvat kokonaisuudet arvioidaan sanallisesti. Mikäli sanallisesti arvioitu muu valinnainen aine katsotaan jonkin yhteisen aineen syventäviksi opinnoiksi, sen suoritus voi korottaa kyseisen oppiaineen arvosanaa.

---------------------------------------------------------

Bedömningen i årskurserna 1–3 är verbal, men uppnåendet av målen för modersmålet och matematik bedöms på en fyrstegad skala i en större omfattning än de övriga ämnena. Från och med årskurs 4 tas sifferbedömning i bruk. I årskurserna 4–6 ges endast ett läsårsbetyg medan årskurserna 7-9 också får mellanbetyg.

är bedömningen verbal och alla läroämnen bedöms på en fyrstegad skala. Skalan för den verbala bedömningen är fyrstegad: Du har uppnått målen bra - Du har uppnått de flesta av målen - Du har uppnått vissa delar av målen - Du har inte uppnått målen. I årskurserna 6–9 använder man sifferbedömning som vid behov kan kompletteras med verbal bedömning.

De valfria timmarna inom konst- och färdighetsämnena för årskurserna 7–9 är en del av läroämnena som undervisas gemensamt, dvs. musik, bildkonst, handarbete, gymnastik och huslig ekonomi. De valfria timmarna inom konst- och färdighetsämnen bedöms som en del av konst- och färdighetsämnena. De valfria ämnena bedöms separat även om de också kan innehålla konst- och färdighetsämnen. Slutbedömningen av konst- och färdighetsämnena görs när eleven studerat hela lärokursen i läroämnet (den gemensamma lärokursen + de valfria timmarna inom konst- och färdighetsämnen). Elevernas lärokurser inom de olika konst- och färdighetsämnena är av olika längd beroende på elevens val. Slutbedömningen görs enligt kriterierna för slutbedömningen i det skede då eleven har studerat hela lärokursen hen valt. Slutvitsordet i ett konst- och färdighetsämne kan stiga eller sjunka jämfört med vitsorden i tidigare läsårsbetyg. Valfria ämnen (tillämpande valfria ämnen) som bildar en enhetlig lärokurs på minst två årsveckotimmar bedöms med siffror. Valfria ämnen och helheter som består av sådana lärokurser som undervisas mindre än två veckotimmar bedöms verbalt. Om ett valfritt ämne som bedöms verbalt ses som fördjupade studier i ett gemensamt ämne, kan slutförande av det valfria ämnet höja vitsordet för det ifrågavarandet ämnet.