Slutupgift: Internationella relationer- skriftlig rapport EU (Europeiska unionen)
Frågeställning: Hur påverkar EU:s migrationspolitik medlemsländernas nationella strategier och integration av migranter?
Europeiska Unionen som kortfattat benämns som EU är en politisk-ekonomisk union som består av 27 europeiska länder som samarbetar kring olika områden såsom handel, ekonomi, lagstiftning, miljö, säkerhet och mänskliga rättigheter (MR). EU-samarbetet liknar en federation, en sammanslutning av flera självständiga stater.
EU benämns även som en överstatlig union, vilket är något som står över ett land. En del av de beslut som fattas inom unionen tas ovanför medlemsländerna. EU är även en mellanstatlig union. Det betyder att medlemsländerna samarbetar genom förhandlingar och fattar beslut tillsammans men att varje land bibehåller sin suveränitet, det vill säga självbestämmande inom vissa områden. Detta fungerar på så sätt att de kräver att alla länder är eniga och att alla länder har rätt till att säga ja eller nej. Till skillnad från överstatlighet kan EU fatta beslut som är bindande för alla medlemsländer, även om vissa röstar emot. Man kan alltså säga att EU är en blandning av mellanstatlighet och överstatlighet. I vissa frågor som berör mellanstatlighet kan landet använda sin vetorätt. Landet har då möjlighet att stoppa ett beslut från att genomföras, även om majoriteten är för.
EU kan inte bestämma exakt allting inom varje land. Det kan alltså tas beslut genom röstning inom länderna som kan skilja sig, beroende på vad folket väljer. Det betyder alltså att i vissa frågor vet det enskilda landet bäst hur vissa saker ska utformas. Då är det enskilda landet som ser till att de fungerar, till exempel på detta är sjukvård och skola. Detta är viktigt eftersom att medborgarna ska kunna känna integritet och för att demokrati ska upprätthållas ska vissa beslut tas så nära medborgarna som möjligt (subsidiaritetsprincipen)
EU har beslutat att det inte ska finnas några inre gränser mellan medlemsländerna för handel, arbete och kapital. Däremot är de yttre gränserna mer strikta för att kontrollera handel och migration. Eftersom att EU är en tullunion behöver medlemsländerna inte betala tullavgifter när varor transporteras inom unionen. Detta är en del av de fyra friheterna (fri rörlighet för varor, fri rörlighet för tjänster, fri rörlighet för människor och fri rörlighet av kapital)
Varje EU-land har ett självbestämmande kring frågan om hur stor invandring de ska ha. Runt 2000-talet begränsades arbetskraftsinvandringen inom EU-länderna, men detta har på senare år förändrats då länder istället söker arbetskraft från länder för att gynna sina inre marknader.
Enligt européerna fortsätter migration och asylfrågor vara den främsta och viktigaste frågan. EU-kommissionen har reagerat på detta och har därmed infört en pakt. Med pakten kommer EU att ha ett gemensamt system för att hantera migrationen på ett hållbart sätt. De länder som står inför ett plötsligt migrationstryck ska inte lämnas ensamma och därmed begära stöd från EU och andra medlemsstater. Exempel på stöd är omplaceringar av migranter, ekonomiska bidrag eller stödpersonal.
EU har gemensamt kommit fram till regler för hur asylmottagning ska ske samt att det finns liknande/gemensam syn på de rättigheter som tillfaller den asylsökande. De rättigheter som finns är till exempel rätt till tak över huvudet, rätt till sjukvård och rätt till skolgång för alla barn. EU har även utformat en politik som säger att om den asylsökande får tillstånd för att söka asyl till det landet hen först anländer till, men sedan väljer att avstå detta och fortsätta till ett annat EU land så har de nästkommande landet rättigheter till att skicka tillbaka hen till de först valda landet.
Under olika flyktingstormar har EU fått ändra och införa avtal för att bromsa in strömmarna. Detta med tanke på att många av EU:s länder tryckt på att de inte kan hantera så stor mängd flyktingar.
EU ville därmed göra det mycket svårare för flyktingar att till exempel ta sig med flyg, tåg eller buss in till Europa. Detta gjorde att bolagen och företagen blev ansvariga att se till att alla passagerare hade visum och skicka tillbaka dem som inte hade de. Företagen svarade negativt på detta eftersom att de enligt dem ska vara ett statligt ansvar. De menade att företagen tjänar på att många passagerare väljer att åka med deras företag. Detta ledde dock till att flyktingarna sökte sig till alternativa och nya vägar, ofta genom att korsa medelhavet. Många länder längst kusterna fick ta emot växande invandrare som kom med båtar. Den metod som EU infört brast när kriget i Syrien startade och flyktingarna ökade drastiskt. Flyktingarna som då anlände till Europa vägrade att stanna i det “först säkra landet" och började röra sig norrut med saknad tillstånd och papper. Detta gjorde att EU sedan fick föra in avtal med Turkiet i utbyte till att de fick ekonomiskt stöd till flyktingmottagning.
Under 2017 diskuterades ett nytt förslag om migrationshantering. Innan EU-kommissionen, medlemsländerna och EU-parlamentet enades krävdes många förhandlingsrundor och våren 2024 klubbades den slutgiltiga migrationspolitiken. Sommaren 2026 införs de nya reglerna som kortfattat innebär att EU-migrationspolitik blir stramare. Men det är viktigt att lyfta fram att asylsökandet ska behandlas på samma sätt i alla medlemsländer i Europa, vilket EU är för. Även fast nya regler införts med en stramare migrationspolitik är grundtanken fortfarande att det europeiska asylsystemet ska vara mer välfungerande och öka solidariteten mellan länderna. Dvs sammanhållning och hjälp mellan nationer, länder och stater.
Källförteckning:
Europeiska rådet/Europeiska unionens råd
https://www.consilium.europa.eu/sv/policies/eu-migration-asylum-reform-pact/
European Commission
Landguiden
Lektionsanteckningar
https://docs.google.com/document/d/1MCanhR9dIzvjoue-953wFyyJmLNfXtYdNSk5oz7owTw/edit?tab=t.0
Emilia Lindblad