Hur påverkas den demokratiska processen av lobbygrupper i EU?
Lobbyism är ett yrke som länge haft en negativ klang och associerats med mutor och skandaler. Därför används inte begreppet i alla länder, till exempel i Sverige brukar man kalla lobbyism för “public affairs”. Dock är lobbyister nödvändigt för politiken och demokratin. Enligt EU är definitionen av lobbyism "alla aktiviteter som utförs i syfte att påverka formuleringar av lagar och beslutsprocessen hos de europeiska institutionerna”. En mer vardaglig formulering av begreppet är påtryckningar mot makthavare, exempelvis politiker, i en viss riktning. I EU finns det idag drygt 30 000 lobbyister. (UR, 2024)
Lobbyister jobbar oftast för olika företag eller intresseorganisationer. Deras uppgift är att påverka beslutsfattare för att få igenom intresseorganisationernas åsikt. I EU finns ett öppenhetsregister för att ha transparens. Alla som jobbar som lobbyister måste registrera sig i detta register för att politikerna ska veta vilka som är lobbyister och inte. (Olson. H, 1995 ; Europaparlamentet, u.å) Sverige däremot, värdesätter individernas anonymitet och har inget sådant krav. Man menar istället att ett register skulle skrämma bort vissa aktörer och minska intresset att vara med och påverka. I Sverige menar man dessutom att ett register skulle bli onödigt byråkratiskt. (UR, 2024)
EU institutioner integrerar med många grupper och organisationer som är lobbyister och bedriver lobbyverksamhet. Detta är en väldigt nödvändig del av beslutsprocessen för att se till att EU:s politik återspeglar människors reella behov. Lobbyisterna förser politikerna med rapporter och underlag med specificerad sakkunskap inom alla ekonomiska, sociala, miljömässiga och vetenskapliga områden. Detta skapar en större och mer informerad världssyn och debatt som bidrar till det demokratiska systemet. (Europaparlamentet, u.å) Lobbyisterna är viktiga eftersom de ger människor möjlighet att påverka politiska beslut samt att de hjälper politiker att förstå vilka olika åsikter som finns i samhället.
Lobbyism medför dock även utmaningar. Det huvudsakliga problemet med lobbyism är att när det går att köpa sig politiskt inflytande så gynnar det dem som har råd att betala. Detta kan vara ett stort problem, särskilt i länder som Sverige där vi inte har kontroll på vilka lobbyister som träffar vilka politiker. Detta innebär att vi inte vet i vilken utsträckning som lobbyismens påverkan sträcker sig eller om olagliga medel används. Inom EU där öppenhetsregistret råder kan man i större utsträckning reglera lobbyismen och se till att exempelvis mutor, inte kommer på tal. (Andersson. M, 20/05-2020)
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att lobbyism har fler fördelar än nackdelar och att det är essentiellt för att främja debatten och demokratin. Lobbyism har med tiden fått en negativ klang på grund av okunskap om yrkets egentliga roll inom politiken. Lobbyisterna förser våra politiker med underlag och kunskap för att få igenom sina och folkets åsikter och påverka politiken. Trots utmaningar med mutor, hot eller andra olagliga medel så kan man med hjälp av exempelvis öppenhetsregister i större utsträckning kontrollera att lobbyismen endast får en positiv inverkan.
Författare: Lovisa Reason & Savannah Lindstrand
Källförteckning:
Andersson. M, (20/05-2020). Debatt: Sverige behöver reglera lobbyismen. ETC
https://www.etc.se/debatt/sverige-behover-reglera-lobbyismen
Europaparlamentet, (u.å). Lobbygrupper och öppenhet.
https://www.europarl.europa.eu/at-your-service/sv/transparency/lobby-groups
Harding Olson. B, (1995). Registreringssystem för lobbyister. Sveriges Riksdag
UR, (2024). Lobbyism.
https://urplay.se/program/236127-samhallskunskap-forklarad-lobbyism