Geopolitisk instabilitet och säkerhet inom EU
Den europeiska unionen står just nu inför en av dess mest intensiva perioder sedan den bildades. Unionen präglas inte bara av det krig Ryssland har bedrivit mot Ukraina i drygt tre år som skapat nya säkerhetsspänningar runt om i världen, utan också det rådande ekonomiska och klimatpolitiska läget.
Rysslands krig har skapat flera säkerhetshot som kräver ett ökat försvarssamarbete bland EU-länderna, vilket vi kan se genom den pågående satsningen som sker på försvaret. En expertundersökning utförd av EUISS hävdar att ett ensidigt eldupphör i Ukraina, som gynnar Ryssland, är ett av EU:s största hot. För att bemöta detta problem föreslår EU att det är väsentligt att säkerställa ett fortsatt militärt stöd till Ukraina, bland annat ammunition och luftförsvarssystem. EU lägger även fram förslaget att utveckla en långsiktig strategisk plan mot Ryssland genom ekonomiska sanktioner och restriktioner för att avskräcka framtida aggression (Anghel & Spatafora, 2025).
Det finns även en oro för att USA framöver kan minska sitt säkerhets engagemang gentemot EU. Detta stärker EU:s argument och ställning för att bygga upp ett starkare samarbete kring egen försvarskapacitet. Detta återspeglas i det nyligen publicerade “Joint White Paper for European Defence Readiness 2030” där samarbetet mellan medlemsstaternas försvar betonas (Tûma, 2025).
Det rådande ekonomiska läget i världen har även påverkat EU brett och har skakat om marknaden rejält. EU står just nu inför komplexa handelsrelationer mellan Kina och USA som har påverkat ett flertal europeiska marknader. EU har försökt balansera detta med konversationer med Kina om ett förstärkt samarbete framöver samt handelsvillkor. Ursula von der Leyen har under senaste tid talat med den kinesiske premiärministern Li Qiang om rättvisa handelsvillkor framöver, där EU även har förhandlingsutrymme på grund av Kinas beroende av den europeiska marknaden (Corlin, 2025)
USA har även under senaste tiden startat ett handelskrig, som många kallar det med omvärlden och EU där tullar på 25 % infördes på alla varor. USA:s president, Donald Trump, har vänt sig till ett mer merkantilistiskt förhållningssätt i sin handelspolitik och skapat ett instabilt läge på flera börsindex. EU svarade på detta med att de var redo att förhandla med USA och erbjöd nolltullar på bilar och alla industrivaror. Däremot visade sig en splittring inom Europa där länder såsom Tyskland som är beroende av export var positiva till det hela, medan andra länder som Frankrike var mer kritiska och förespråkade en hårdare linje. (Haglund, 2025)
Skriven av Oliver Bruns
Haglund, F (2025). EU förbereder motåtgärder mot USA:s tullar – men föredrar förhandlingsbordet, Europaportalen
https://europaportalen.se/2025/04/eu-forbereder-motatgarder-mot-usas-tullar-men-foredrar-forhandlingsbordet [Hämtad: 2025/04/25]
Corlin, P (2025). Von der Leyen discusses trade disruption with China amid tariff barrage, Euronews https://www.euronews.com/my-europe/2025/04/08/von-der-leyen-discusses-trade-disruption-with-china-amid-tariff-barrage [Hämtad: 2025/04/25]
Tûma, P (2025). The EU just released a roadmap to defend Europe. Will member states follow it? Atlantic Council https://www.atlanticcouncil.org/blogs/new-atlanticist/the-eu-just-released-a-roadmap-to-defend-europe-will-member-states-follow-it/ §[Hämtad: 2025/04/25]
Anghel, V & Spatafora, G (2025). Global Risks to the EU: A blueprint to navigate the year ahead, EUISS https://www.iss.europa.eu/publications/commentary/global-risks-eu-blueprint-navigate-year-ahead [Hämtad: 2025/04/25]