EU:s migrationspolitik måste bli mer rättvis
Europa är en plats som människor söker sig till, i hopp om en tryggare och ljusare framtid. Migration är en viktig fråga och inte minst för EU som tar emot flest migranter i hela världen. Antalet migranter har ökat ständigt. År 2022 nådde antalet icke EU-medborgare som kommer in i EU upp till 5,1 miljoner (Europaparlamentet, 2024). Det finns många orsaker till varför andelen migranter har ökat kraftigt och varför människor väljer att migrera, det är bland annat på grund av ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter. De flyr från krig, naturkatastrofer, konflikter, ekonomisk instabilitet och så vidare. EU ska kunna erbjuda dem människorna en bättre och tryggare plats där de får möjligheter till en ljusare framtid, men detta måste fungera på ett hanterbart sätt. Trots att EU främjar samarbete och solidaritet så finns förbättringspotential i att skapa en mer rättvis och gemensam migrationspolitik. Vissa länder bär hela ansvaret och andra duckar för det, tävlingen mellan länderna om vem som tar minst migranter måste upphöra.
För det första har vissa länder såsom Sverige fått ta på sig ett större ansvar än andra länder. Det finns alltså en utmaning kring den ojämna fördelningen av ansvar. Enligt en rapport Under ytan publicerad av Delmi beviljade Sverige drygt 1,2 miljoner människor uppehållstillstånd under åren 2011-2020, vilket gör Sverige till ett av de hjälpsammaste länderna. Sverige har under längre tid varit en av de EU länder som tagit emot flest sökande, medan andra länder har stängt sina gränser eller varit motvilliga för fördelningen av migranter (Elinder m.fl. 2023). År 2016 så stängde flera länder runt Balkan sina gränser vilket gjorde att det blev ett ökat tryck på de länder som redan tagit emot många asylsökande. Både Sverige och Tyskland var två länder som fick ta emot oproportionerligt stor del av mottagandet. (Europaportalen 2016)
För det andra måste vi börja förstå att migration är en möjlighet. Europas befolkning blir allt äldre och det råder kompetensbrist i ett flertal sektorer. Genom att möta dessa utmaningar och ta tillvara på möjligheterna kommer det leda till innovation, tillväxt och samhällsutveckling som migranterna kommer bidra till. Mellan 2004-2015 beräknas invandringen från andra EU-länder ha stärkt Sveriges ekonomi och öka bruttonationalprodukten, BNP. Det visar en studie från Uppsala universitet som är den första i sitt slag att mäta effekterna på hela det europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Rafael Ahlskog, en av forskarna bakom studien säger att analysen visar att i det flesta länderna i EU så betalar EU-invandrare något mer i skatt och socialavgifter än vad det får tillbaka i form av offentliga bidrag och tjänster ( Fredrik Haglund 2018). Varför skulle man inte vilja utnyttja denna möjlighet till arbetskraft till samhället.
Vissa antyder att en gemensam migrationspolitik inom EU skulle vara ohanterlig, då vissa medlemsländer inte har möjligheten att ta emot migranter på grund av att deras samhälle inte har kapacitet för det. En obligatorisk fördelning av migranter kan skapa oro hos länder enligt kritikerna. Denna oro är förståelig och just därför måste vi samarbeta för ett ökat samarbete och förståelse i frågan. Ett gemensamt system för hur migrations fördelningen ska se ut måste vara solidarisk och rättvist. Rättvist betyder inte att alla ska ta emot lika många, istället handlar det om ett samarbete som fungerar genom att länder får ta emot så många av vad deras kapacitet klarar av. Det viktigaste är fördelningen av ansvar, inget land ska känna att de tar allt ansvar för att andra ska slippa undan baserade på vaga argument.
Avslutningsvis, har EU:s hantering av migration en förbättringspotential. Bland annat i att göra asylprocessens snabbare, att skapa mer rättssäkerhet och harmoni mellan länderna, att förbättra den solidariska ansvarsfördelningen, att förbättra integrationen och öka samordningen mellan politikområdena. Dessa förbättringar utgör en grundläggande förutsättning för att kunna forma en migrationspolitik som inte bara är hållbar och långsiktigt utan som också präglas av humanitet, samarbete och respekt mellan människor.
Debattartikel av: Carmen Cernjul och Julia Räms Rodriguez
Källförteckning
Elinder m.fl. (2023). Under ytan. Delmi. [2024-04-25]
https://www.delmi.se/Media/uljeea3q/delmi-rapport-20234.pdf
(2024) EU:s svar på flyktingutmaningen. Europaparlamentet. [2024-04-25]
https://www.europarl.europa.eu/topics/sv/article/20170629STO78629/eu-s-svar-pa-flyktingutmaningen
Haglund,F. (2016) EU: Balkanrutten stängd. Europaportalen. [2024-04-25]
https://www.europaportalen.se/2016/03/eu-balkanrutten-stangd?utm_source=chatgpt.com
Haglund,F. (2018) EU-invandirng stärker ekonomin visar studie. Europaportalen. [2024-04-25]
https://www.europaportalen.se/2018/03/eu-invandring-starker-ekonomin-visar-studie