EU:s roll i klimatpolitiken

När man pratar om klimatförändringar och kampen för en mer hållbar värld, kommer ofta Europeiska unionen, EU, på tal. EU består av 27 länder som samarbetar om många frågor, och klimatet har blivit en av de allra viktigaste. Men vad gör egentligen EU för klimatet? Och varför har unionen tagit på sig rollen som en av världens främsta klimatkämpe?

Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar. Temperaturen på jorden stiger, isarna smälter och extrema väder blir allt vanligare. För att stoppa utvecklingen krävs att hela världen samarbetar. EU har valt att gå före och visa vägen. Redan 2019 presenterade EU-kommissionen, som är unionens regering, en stor plan som kallas den europeiska gröna given. Tanken är att EU ska bli den första delen av världen som inte släpper ut fler växthusgaser än vad naturen kan ta hand om – det man kallar att vara klimatneutral. Målet är att nå dit senast år 2050. För att komma dit har EU också bestämt att utsläppen ska minska med minst 55 procent redan till 2030, jämfört med hur det såg ut 1990. 

Det är lätt att sätta mål, men svårare att nå dem. Därför har EU tagit fram många olika verktyg och regler. Ett av de viktigaste är utsläppshandelssystemet, som ibland kallas EU ETS. Systemet fungerar ungefär som ett tak för hur mycket koldioxid fabriker och kraftverk får släppa ut. Företagen måste köpa rätten att släppa ut, och ju mer de släpper ut, desto dyrare blir det. På så sätt tjänar de på att minska utsläpp. 

Men det är inte bara industrierna som måste förändras. EU har också regler för transporter, jordbruk och hur vi använder mark och skog. Till exempel uppmuntras länderna att plantera mer skog, eftersom träd binder koldioxid från luften. Det finns också satsningar på att göra maten vi äter mer hållbar och att minska matsvinnet. För att hjälpa till med omställningen satsar EU stora summor pengar. En tredjedel av unionens budget ska gå till klimatet och miljön under de närmaste åren. Det handlar om hundratals miljarder euro som ska användas till allt från forskning om nya energikällor till att bygga ut kollektivtrafiken och göra staden grönare.

En viktig del av EU:s klimatpolitik är att omställningen ska vara rättvis. Det betyder att ingen ska drabbas extra hårt när samhället förändras. Till exempel kan vissa regioner där många jobbar i kolgruvor eller tung industri behöva extra stöd för att hitta nya jobb och utbildning. Därför har EU skapat en särskild fond, den så kallade rättvis omställningsfonden, som ska hjälpa till där det behövs mest.

EU vill inte bara förändra sig själv, utan också påverka resten av världen. Unionen deltar aktivt i internationella klimatmöten, som FN:s stora klimatkonferens, och försöker få fler länder att sätta upp tuffa mål. Eftersom EU är en stor marknad kan unionen också ställa krav på företag som vill sälja sina varor här. Till exempel kan det bli dyrare att importera varor som har tillverkats med mycket utsläpp. EU samarbetar också med andra länder för att sprida ny teknik och kunskap om hur man kan minska utsläppen. Målet är att visa att det går att kombinera tillväxt och jobb med ett bättre klimat.

Trots alla satsningar finns det också utmaningar. Vissa länder inom EU tycker att det går för fort, medan andra vill att det ska gå ännu snabbare. Det kan vara svårt att komma överens när länderna har olika förutsättningar och ekonomier. Dessutom finns det kritik mot att vissa regler inte är tillräckligt tuffa, eller att de drabbar vanliga människor för hårt, till exempel genom höjda priser på bensin och el.

Men EU fortsätter att driva på. Många menar att unionen har en unik chans att visa att det är möjligt att ställa om ett helt samhälle – och samtidigt skapa nya jobb, bättre hälsa och en tryggare framtid för kommande generationer. Klimatfrågan kommer att vara en av EU:s viktigaste frågor även framöver. Nya lagar och regler diskuteras hela tiden, och unionen försöker hela tiden hitta bättre och smartare lösningar. Målet står fast: EU ska bli klimatneutralt till 2050 och visa vägen för resten av världen.Kampen mot klimatförändringarna är lång och svår, men EU har bestämt sig för att ta ledartröjan. Genom samarbete, innovation och stora investeringar hoppas unionen kunna skapa en grönare och mer hållbar framtid – inte bara för Europa, utan för hela planeten.

Källförteckning: 

Eupeiska kommisionen, “EU:s befogenheter på klimatområdet”, hämtad (25/04/2025), uppdaterad 2025: https://climate.ec.europa.eu/eu-action/eu-competences-field-climate-action_sv

Naturvårdsverket, “Sveriges del av EU:s klimatmål”, hämtad (25/04/2025), uppdaterad 17/12/2024. https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/klimatomstallningen/sveriges-klimatarbete/sveriges-del-av-eus-klimatmal/

European climate pact, “Prioriterade områden”, Hämtad(25/04/25), uppdaterad 2025 https://climate-pact.europa.eu/priority-topics_sv

Klimatsossarna, "Grunderna i EU:s klimatpolitik”, hämtad (25/04/2025), uppdaterad 2025

https://klimatsossarna.se/1-eus-roll

North Sweden, “Klimatpolitik”, hämtad (25/04/2025), uppdaterad 2025

https://www.northsweden.eu/policyomraaden/klimatpolitik/

Europeiska unionens råd, “Klimatförändringarna: vad gör EU?” hämtad (25/04/2025), uppdaterad 21/02/2025: https://www.consilium.europa.eu/sv/policies/climate-change/

Socialdemokraterna, “Klimat och miljö”, hämtad (25/04/25), uppdaterad 2025

https://www.socialdemokraterna.se/eu-val/var-politik-i-eu-valet/klimat-och-miljo

Europeiska rådet, “EU:s senaste klimatpolitiska åtgärder”, hämtad (25/04/25), uppdaterad 20 oktober 2022

https://www.consilium.europa.eu/sv/policies/climate-change/eu-climate-action/

Landguiden, “EU - Klimat och miljö” hämtad (25/04/2025), uppdaterad 05/02/2025: https://www.ui.se/landguiden/internationella-organisationer/europeiska-unionen/klimat-och-miljo/