EU bör öka sitt samarbete inom försvar och säkerhet, för att minska beroendet av NATO.
Kriget i Ukraina har påmint Europa om att fred och säkerhet inte kan tas för givet. Samtidigt har osäkerheten kring framtida amerikanskt stöd gjort att EU måste se över sitt beroende av den transatlantiska alliansen. Detta beror på att Donald Trumps uttalande om att Ryssland kan göra ”vad fan de vill” med Natoländer som inte uppfyller alliansens budget mål väcker starka reaktioner. Enligt siffror från förra året når endast 11 av Natos 31 medlemsländer målet (DN, 2024). Enligt Europeiska unionens råd (2022) har EU-länderna gemensamt investerat för lite i försvar och samarbetar inte tillräckligt bra. För att kunna skydda sina medborgare och ta hand om sin egen säkerhet behöver EU därför stärka sitt interna försvarssamarbete, inte som en ersättning för NATO, utan som ett nödvändigt komplement.
EU:s gemensamma säkerhet och försvarspolitik, GSFP, är en betydelsefull och integrerad del i EU:s utrikespolitik som syftar till att skapa ett ökat samarbete och en större europeisk försvarskapacitet. Under de senaste åren har EU-parlamentet vidtagit flera åtgärder för att stärka sitt försvar. Senast i mars 2022 antogs förslaget om den strategiska kompassen vilket agerar som en handlingsplan för att fastställa konkreta mål som finns till för att stärka EU:s försvar till 2030. Denna plan omfattar 4 aspekter: handling, säkerhet, investeringar och partnerskap (Europeiska unionens råd, Strategiska kompassen 7 juni 2024).
Ett ökat försvarssamarbete inom EU är inte bara en säkerhetsfråga utan även ett sätt att stärka den europeiska gemenskapen och tilliten mellan medlemsländerna. När medlemsländerna engagerar sig inom samma projekt och delar samma mål skapar en djupare förståelse samt ett ökat förtroende mellan nationerna. Detta bidrar till en ökad politisk samordning vilket minskar risken för konflikter samt bygger en samhällskultur baserat på tillit och gemenskap istället för fiendskap (Europeiska kommissionen, 2024).
Ett försvarssamarbete tvingar EU medlemsstater att mötas i konkreta frågor och inte endast i diplomatiska rum utan även i ett praktiskt samarbete. Detta är ett centralt syfte med det permanenta strukturerade samarbetet (Pesco) som just startades för att fördjupa den militära integrationen inom EU ( Europeiska utrikestjänsten, 2024).
Ett ökat samarbete inom EU och dess medlemsländer kan även leda till en mer effektiv resursanvändning eftersom medlemsländerna kan dela kunskap, teknik och arbetskraft på ett smidigare sätt. Genom att göra detta undviker man onödigt dubbelarbete. EU blir mer handelskraftig om flera länder samarbetar för att lösa gemensamma problem. Genom att dela upp uppgifterna inom unionen kan resurser fokuseras på de områden där de gör mest nytta. Gemensamma satsningar på forskning och innovation inom till exempel grön energi och hållbarare resursförvaltning kan bidra till mer kostnadseffektiva och utvecklade lösningar (Europeiska unionens råd, 2022). Utöver ekonomiska fördelar skapar också ett ökat samarbete en gemensam röst globalt. I frågor om klimatförändring, migration och säkerhet har EU större möjlighet att påverka beslutsfattandet och fördela kompetens och resurser om medlemsländerna står enat (European global strategy, 2016). Detta stärker även den inre motivationen till samarbete och solidaritet vilket gör att EU blir mer motståndskraftigt mot kriser och andra motgångar, vilket visade sig unde pandemin, när samordnade insatser inom vaccinköp,restriktioner och ekonomiskt stöd blev avgörande för att nå ett lyckat förhållningssätt.
Ett ökat samarbete inom EU skulle även underlätta för krishantering. Unionens förmåga att snabbt och effektivt hantera kriser, särskilt i närområdet. Detta genom till exempel EU:s nya insatser med upp till 5000 militärer för olika typer av kriser och genomförandet av fälttjänstövningar. Genom att utveckla egna strukturer för beslutsfattande kan EU agera mer självständigt vid krissituationer, vilket möjliggör kortare beslutsvägar, då beslutsfattandet blir på en lägre nivå. Enligt Europeiska unionens råd så kommer den strategiska kompassen att göra EU mer oberoende och förbättra unionens förmåga att samarbeta. Den strategiska kompassen kan också stärka EU:s förmåga att agera beslutsamt i akuta situationer (Europeiska unionens råd, 2024).
Däremot kanske länderna vet själva vad de behöver för att lösa och hantera kriser och sin resursanvändning. Genom att öka samarbetet förflyttas makten en bit från det egna landet vilket kan försvåra det individuella beslutsfattandet.
Kriget i Ukraina och osäkerheten kring USA:s stöd har visat att EU behöver stärka sitt eget försvarssamarbete som ett komplement till NATO. Genom ökad samverkan mellan medlemsländerna kan EU bli bättre på att skydda sina medborgare och agera snabbare vid kriser. Försvarssamarbete stärker gemenskapen inom unionen, gör resursanvändningen mer effektiv och ökar EU:s globala inflytande. Initiativ som Pesco och den strategiska kompassen bidrar till att bygga en mer självständig och handlingskraftig europeisk säkerhetspolitik.
Skriven av Tilde Staffas Wilde, Wilma Englund & Lea Jeppe
Dagens Nyheter (2024) Få Natoländer når budgetmål – hård kritik mot Trumps utspel
https://www.dn.se/varlden/fa-natolander-nar-budgetmal-hard-kritik-mot-trumps-utspel/
(Hämtad online: 25/04/25)
Europeiska unionens råd (2024) En strategisk kompass för säkerhet och försvar https://www.consilium.europa.eu/sv/policies/strategic-compass/
(Hämtad online: 25/04/25)
Europeiska unionens råd (2024) En strategisk kompass för ett tryggare Europa och ett starkare EU-försvar
(Hämtad online: 25/04/25)
Europeiska kommissionen (2022) Antitrust: Commission seeks feedback on commitments offered by Amazon concerning marketplace seller data and access to Buy Box and Prime
https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_22_4522
(Hämtad online: 25/04/25)
European Union Global Strategy (2016) Shared Vision, Common Action: A Stronger Europe
https://eeas.europa.eu/archives/docs/top_stories/pdf/eugs_review_web.pdf
(Hämtad online: 25/04/25)