EU:s åtgärder gällande antidemokratiska tendenser
Enligt kap §2 av Lissabonfördraget och EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna är unionens syfte att bland annat den demokratiska rättsstatsprincipen, skydda de mänskliga rättigheterna samt demokrati.
Däremot kan en tydlig polarisering skådas i samhället samtidigt som politiska styrkor med extrema åsikter ackumulerar makt.
Enligt rapporten:” The political dimension of social cohesion in Europe”(Arnstein et al, 2024), finns det en tydlig ökning av politiska åsikter uttrycker anti-etablissemang och populistiska attityder samt polarisering i samhället.
Den 23 februari 2025 hölls ett val i Tyskland. Resultatet av valet blev en överraskning till både tyska och andra EU-medborgare. Deutsche Welle (2025) har kommit fram med en tabell med alla 8 partier och hur många procent av den tyska riksdagen de kommer numera ha. AfD (Alternative für Deutschland) är ett parti med högerkonservativa värderingar. De fick 20,8% av alla röster. AfD och dess ledare Alice Weidel har fått mycket kritik och anklagelser i antisemitiska och rasistiska uttryck som handlar mestadels om migration och invandringspolitik i Tyskland.
Ett uppmärksammat exempel är ett e-postmeddelande från 2013 där Weidel beskrev Tyskland som "översvämmat av kulturellt främmande folk som araber, sinti och romer" och kallade den tyska regeringen för "grisar" och "andra världskrigets allierades marionetter" (The Guardian, 2017). Hon använde även termen "Überfremdung", ett begrepp med starka nazistiska konnotationer. Weidel förnekade först att hon skrivit mejlet, men dess autenticitet bekräftades senare av flera källor.
Dessutom klassificerade I maj 2025 Tysklands inhemska underrättelsetjänst, Bundesamt für Verfassungsschutz (BfV), AfD som en "bekräftad högerextrem organisation". Enligt rapporteringen var klassificeringen baserad på partiets etniskt exkluderande politik och dess retorik riktad mot invandrare och minoriteter, vilket ansågs utgöra ett hot mot den demokratiska grundordningen. AfD:s ledning, inklusive Alice Weidel, fördömde beslutet och inledde rättsliga åtgärder mot klassificeringen (The Washington Post, 2025; The Guardian, 2025).
Det är viktigt att lägga märke till att “Afd” är inget undantag i Europa. Flera partier runt om i EU liknar AfD i både retorik och politik, särskilt i frågor som rör invandring, nationalism och kritik mot EU:s inflytande. I Frankrike har Rassemblement National ungefär 24,6 % av platserna i nationalförsamlingen. Partiet är starkt nationalistiskt, invandringskritiskt och förespråkar en mer suverän fransk politik med mindre påverkan från EU (Wikipedia, 2024). I Österrike har det högerpopulistiska FPÖ omkring 31,1 % av mandaten i nationalrådet. Partiet kombinerar konservativa värderingar med hård kritik mot islam, invandring och mångkulturalism (IPU Parline, 2024). Dessutom grundades partiet av Anton Reinthaller som var en österrikisk politiker och SS-Brigadeführer. Efter andra världskriget var han Frihetspartiets förste ledare. (Wikipedia 2025). I Ungern dominerar det nationalkonservativa partiet Fidesz med cirka 67,8 % av parlamentet. Fidesz driver en politik präglad av centralisering, traditionella familjevärderingar och motstånd mot både invandring och liberala västliga ideal (Wikipedia, 2022).
För att motverka framväxten av de antidemokratiska tendenser, tar EU administrativa organ en rad olika åtgärder med syftet att förstärka den demokratiska grunden.
För det första infördes akten om frihet för europeiska medium år 2024 och trädde i kraft år 2025. Enligt EU-kommissionen ska akten skydda yttrandefriheten i alla EU länder, uppmana granskning av olika politiska krafter samt stimulera aktiv politisk samhällsdiskussion. Enligt rapporten av EU-kommissionen ska akten juridiskt avstyra ingrepp i fria mediers arbete samt motverka misinformation.
För det andra infördes rättstatsmekanismen år 2014. Enligt EU-kommissionen(2014) ska det här administrativa verktyget granska och hantera situationer där det finns ett system hot mot demokrati medlemsstater. Rättsstatsmekanismen aktiveras när myndigheter i en medlemsstat aktivt vidtar eller tolererar åtgärder som på ett systematiskt och negativt sätt hotar den demokratiska rättsstatsprincipen.
I praktiken applicerades rättsstatsmekanismen exempelvis i Polen år 2017(Europeiska unionens publikationstjänst, 2024). Då kommissionen inledde en formell dialog med myndigheterna gällande hot mot rättsväsendets oberoende. Åtgärder ledde till att Polen fick negativa ekonomiska, politiska och juridiska konsekvenser vilket resulterade i att efter regeringsskiftet som hände år 2023 erkände den polska regeringen brister i systemet och presenterade en plan för att återupprätta rättsstatsprincipen som bland annat innehöll lagförslag som skulle stärka domstolarnas oberoende.
För det tredje arbetar EU ständigt med att effektivisera rättsliga mekanismer för demokratin. Till exempel genom att införa den så kallade villkorsmekanismen som trädde i kraft år 2021.( Europeiska unionens publikationstjänst, 2024). I praktiken tillämpades villkorsmekanismen endast mot Ungern då kommissionen föreslog att vissa utbetalningar till landet ska pausas på grund av brister i rättsstatens principer.
Sammanfattningsvis blir det tydligt att EU:s medlemsstater befinner sig i en dynamisk och turbulent politisk miljö, vilket leder till att nya hot mot demokratin uppstår. Dessutom genomgår unionens ekonomi en lågkonjunktur, vilket leder till missnöje hos befolkningen samt samhällets politiska radikalisering där mer extrema politiska styrkor får mer makt. Det leder till tydliga brister i demokrati och rättsstatsprincipen som kan iakttas i vissa länder i Europa. Trots det tar kan det konstateras att EU ständigt tar aktiva åtgärder för att bevara den demokratiska grundordningen i medlemsstater samt stå upp för unionens grundläggande värderingar.
Författare: Mykhail Molchanov och Ivan Nesterenko
________________________________________________________________
Källförteckning:
Deutsche Welle (2025) German election results explained in graphics. https://www.dw.com/en/german-election-results-explained-in-graphics/a-71724186
Europeiska revisionsrätten (2024) Särskild rapport 03/2024: Rättsstatsprincipen i EU – En förbättrad ram för att skydda EU:s ekonomiska intressen, men risker kvarstår. Luxemburg: Europeiska unionens publikationstjänst. https://www.eca.europa.eu
IPU Parline (2024a) Austria: National Council election results.
https://data.ipu.org/parliament/AT/AT-LC01/election/AT-LC01-E20240929
Wikipedia (2022) 2022 Hungarian parliamentary election. https://en.wikipedia.org/wiki/2022_Hungarian_parliamentary_election
Wikipedia (2024) 2024 French legislative election. https://en.wikipedia.org/wiki/2024_French_legislative_election
Wikipedia (2025) Anton Reinthaller. https://sv.wikipedia.org/wiki/Anton_Reinthaller
The Guardian (2025) Germany's far-right AfD formally classified as extremist. https://www.theguardian.com/world/live/2025/may/02/russia-ukraine-us-minerals-romania-vatican-conclave-europe-news-live-updates
The Washington Post (2025) Germany’s far-right AfD branded 'confirmed extremist group' by intelligence agency. https://www.washingtonpost.com/world/2025/05/02/afd-germany-weidel-far-right
________________________________________________________________