Den internationella handelspolitiken har traditionellt fokuserat på att reglera import och export av varor mellan länder, där tullar och handelsavtal har varit centrala frågor. I dagens globaliserade värld har handelspolitiken dock utvecklats och omfattar nu betydligt mer än enbart export av varor. Dagens handelsavtal inkluderar regler för tjänster, kapital, personer och varor, vilket gör handelspolitiken till en komplex fråga enligt kommerskollegium som skriver i sin rapport, Handelspolitik (2024, U.A)
EU spelar en avgörande roll i den globala handeln genom sin gemensamma handelspolitik. Det vill säga alla handelsavtal som rör utbyte av varor och tjänster, som unionen förhandlar. Bestäms av EU som en enhet. Detta innebär att medlemsländerna agerar gemensamt på den internationella handelns marknaden, vilket ger EU en stark förhandlingsposition och möjlighet att påverka globala handelsregler. Denna uppsats kommer att analysera hur EU:s handelspolitik påverkar den globala ekonomin samt dess relationer med utvecklingsländer.
EU:s handelspolitik spelar en central roll i att forma både den globala ekonomin och relationerna med utvecklingsländer. För att denna politik ska vara effektiv och rättvis måste en balans upprätthållas mellan att främja ekonomisk tillväxt och marknadstillgång för utvecklingsländer, och att samtidigt stödja deras långsiktiga industriella och hållbara utveckling.
Handelsavtal ger utvecklingsländer tillgång till EU:s marknader utan tullar och i och med det kan dessa länder öka sin export och skapa fler jobb. Detta leder till ökad ekonomisk tillväxt och kan i många fall bidra till att minska fattigdom. Samtidigt måste EU:s handelspolitik inte enbart fokusera på kortsiktig ekonomisk vinning. Utvecklingsländer måste ges stöd för att bygga upp egna industrier och sina ekonomier för att undvika beroende av råvaruexport. Om dessa länder fortsätter att förlita sig på råvaror riskerar de att drabbas hårt av global inflation och minskad efterfrågan på sina produkter, vilket skapar ekonomisk instabilitet.
WTO (World Trade Organization) betonar i sin rapport "World Trade" från 2018 att för att utvecklingsländer ska kunna bygga upp konkurrensförmåga och skapa hållbar tillväxt, behöver de stöd från de rika länderna för att utveckla sina industrier och minska sitt beroende av råvaruexport. Detta kan innefatta subventioner eller stödprogram inom handeln som syftar till att skapa ett mer balanserat handelsklimat, där utvecklingsländer inte blir beroende av finansiellt stöd
EU har möjlighet att skydda utvecklingsländer mot dessa risker genom att inkludera åtgärder som subventioner eller stödprogram för industriell utveckling i sina handelsavtal. Detta skulle möjliggöra en långsiktig ekonomisk tillväxt och skapa starkare ekonomier som inte är lika sårbara för externa faktorer. Om denna balans mellan marknadstillgång och industriellt stöd uppnås, kan EU:s handelspolitik både gynna utvecklingsländer och främja en mer hållbar global ekonomi.
EU:s handelspolitik har både fördelar och nackdelar för utvecklingsländer. På ena sidan öppnar tullfria exportavtal upp större marknader och kan skapa tillväxt och jobb. Men EU:s skyddstullar och subventioner gör det svårt för utvecklingsländer att konkurrera, särskilt inom jordbruket. För att vara rättvis måste EU:s handelspolitik stödja utvecklingsländer i att bygga starkare industrier och minska beroendet av råvaruexport. Enligt WTO (2018) behöver de stöd för långsiktig ekonomisk tillväxt. Balansen mellan marknadstillgång och industristöd är avgörande för att uppnå hållbar utveckling.
En annan viktigt åtgärd är EU:s höga standarder, det vill säga de krav som sätts på företagarna för att kunna få vara med på den europeiska marknaden. Kan vara både en utmanande och en möjlighet för utvecklingsländer. Kraven kan göra det svårt för dem att få sina produkter på den europeiska marknaden, men de kan också driva på den hållbara utvecklingen och förbättrade produktionsmetoder. Så inom denna sektor måste det också finnas en balans mellan EU:s höga krav och möjligheten för utvecklingsländer att kunna konkurrera.
EU har länge varit en föregångare inom hållbarhet och rättvis handel, men det finns fortfarande stora brister som måste åtgärdas. Trots höga miljökrav och initiativ för etisk produktion, fortsätter många handelsavtal att bidra till miljöförstöring och exploatering av arbetare i utvecklingsländer. För att verkligen uppnå hållbar och rättvis handel måste EU vidta strängare åtgärder och säkerställa att dess handelsrelationer inte motverkar dess eget klimat- och människorätts mål.
Många av EU:s handelsavtal innehåller miljö- och hållbarhets klausuler, men dessa är ofta svaga och svåra att driva igenom. Till exempel kan ett land som bryter mot miljöregler i ett handelsavtal sällan hålls juridiskt ansvariga. EU måste därför göra hållbarhetskrav bindande och införa tydliga påföljder för länder och företag som inte uppfyller dem.
Dessutom bör EU öka transparensen i sina handelsrelationer. Det är fortfarande vanligt att varor som producerats genom skadliga metoder, såsom avskogning och överfiske, importeras till EU-marknaden. Genom att skärpa kontrollerna och ställa högre krav på ursprungscertifiering kan EU förhindra att ohållbara produkter når europeiska konsumenter. EU:s handelsvillkor handlar inte bara om hållbarhet, utan också om rättvis och etisk handel är en av de viktigaste frågorna i EU:s handelsstrategi.
Varje dag tvingas miljontals människor arbeta under omänskliga förhållanden, med en lön som knappt räcker till att överleva. Bland de som jobbar under dessa hemska förhållanden är nämligen ca 160 miljoner barn varav hälften beräknas vara yngre än 11 år. I fattiga länder arbetar vart fjärde barn. (Barnfonden, u.å) För att sätta detta i kontext är antalet barn som sitter i arbete 16 gånger större än Sveriges befolkning. För att bekämpa detta har EU infört vissa regler som förbjuder import av varor som producerats genom tvångsarbeten. (Europeiska Kommissionen, 2023) Detta är viktigt steg men trots detta är barnarbete något som fortfarande sker frekvent.
Många europeiska företag bedriver fortfarande sina verksamheter på ett sätt där EU:s principer och regler inte respekteras. (Globalportalen, 2025) Problemet är att det är väldigt svårt att spåra var och hur en vara har producerats. Stora företag kan lätt dölja missförhållanden. Därför måste EU införa hårdare krav på företagen, med kraftiga böter, handelsförbud eller till och med fängelsestraff för chefer. För i nuläget kan företag komma undan med lindriga straff eller enbart negativ publicitet. Detta duger inte från EU:s håll, de måste sätta hårdare krav på företagen. Oberoende granskningar och striktare kontrollsystem måste till. Om EU genom lagar kan få alla företag i Europa att helt sluta använda sig av varor där barn- och tvångsarbete utförs sätter de press på utvecklingsländer som tillåter barn- och tvångsarbete. Detta kommer att få negativ påverkan på landets ekonomi eftersom de till stor del är beroende av export till Europa. Därmed skapas en drivkraft i länderna att reformera och förbättra sina arbetsförhållanden.
Dessa nya lagar kan å ena sidan ha en positiv påverkan på arbetsförhållanden men å andra sidan kan de ha en negativ påverkan på utvecklingsländerna och den globala ekonomin. Många U-länder är beroende av export till Europa och om de inte kan möta dessa krav riskerar det att drabbas hårt och förlora viktiga marknader. Med de nya EU reglerna riskerar vissa småföretag i U-länderna att drabbas hårt. Men detta kan EU lösa genom att komplettera deras politik med stöd insatser såsom teknisk hjälp och ekonomiskt stöd. På så sätt kan EU inte bara förbättra arbetsförhållanden utan också bidra till mer rättvis global ekonomi
Sammanfattningsvis påverkar EU:s handelspolitik den globala ekonomin och utvecklingsländer genom handelsavtal, vilket skapar möjligheter, men också utmaningar. Tullfria avtal främjar export och jobb, medan skyddstullar och subventioner försvårar konkurrens. Höga handelsstandarder kan vara både hinder och drivkraft för hållbar utveckling. Strikta krav på miljö och arbetsrätt kan begränsa marknadstillgången, men även förbättra produktionsmetoder.
Trots EU:s fokus på hållbarhet brister många avtal i genomförandet. Strängare regler, bindande hållbarhetskrav och förbud mot varor från tvångsarbete krävs för en rättvis och hållbar global handel.
Skriven av Hugo Bratt och Gustav Mattson