Geopolitiken skakar Europa – är EU redo att stå på egna ben?
Krig i Ukraina, ökade spänningar med Ryssland, osäkra handelsrelationer med Kina och ett alltmer isolerat USA – den europeiska unionen befinner sig i ett kritiskt läge. Samtidigt som säkerhetshoten tornar upp sig krävs starkare militärt samarbete och ekonomisk enighet mellan medlemsländerna. Men är EU rustat att möta framtidens utmaningar – både på slagfältet och på marknaden?
När globala ekonomiska kriser uppstår, som till exempel under Covid-19 pandemin eller kriget i Ukraina, spelar Europeiska Unionen (EU) en central roll för att skydda medlemsländernas ekonomier och säkerställa långsiktig stabilitet. EU har utvecklat ett antal verktyg för att både förebygga och hantera ekonomiska kriser. Dessa åtgärder har blivit mer sofistikerade sedan finanskrisen 2008 och syftar till att stabilisera ekonomier och bevara sammanhållningen inom unionen.
Europeiska unionens (EU) tullpolitik är en central del av dess handelssystem och påverkar både medlemsländer och globala handelspartners. Sedan 1968 har EU haft en tullunion som avskaffat tullar mellan medlemsländerna och infört gemensamma tullar på importerade varor från länder utanför unionen. (EU, 2025)
Kriget i Ukraina och osäkerheten kring USA:s framtida stöd har visat att EU måste stärka sitt gemensamma försvar. Genom ökat samarbete inom säkerhet och försvar kan unionen minska beroendet av NATO, agera snabbare vid kriser och bygga en starkare europeisk gemenskap. Vill du veta mer om hur EU arbetar för att bli mer självständigt och handlingskraftigt i försvarsfrågor?
Europas försök att stå på egna ben, något som är avgörande för framtiden. Digitalisering och teknologisk utveckling går med en rasande fart framåt och vi behöver anpassa oss för att hänga med. Det blir även viktigare att bygga ett säkert skydd mot cyberattacker i och med den situation världen befinner sig i just nu.
Migration är ett ämne som är väl omdebatterat, särskilt inom EU där medlemsländerna står inför stora utmaningar och möjligheter. Med miljontals människor som söker en tryggare framtid i Europa ställs unionen inför krav på att hantera migration på ett effektivt, rättvist och humant sätt. Den här texten lyfter strävan efter en migrationspolitik som bygger på solidaritet, där ansvar fördelas efter kapacitet och där migration erkänns som en möjlighet till utveckling, inte en börda.
År 2024 hade 7 942 272 svenskar rätt att rösta i EU-valet. Trots det var det endast 4 240 459 som faktiskt gjorde det – en valdeltagandegrad på bara 53,39 % (Valmyndigheten, 2024). Det innebär att nästan hälften av de röstberättigade valde att avstå från att påverka besluten i ett av världens mäktigaste politiska samarbeten. Att inte rösta i EU-valet är att svika framtiden.
Någonstans på vägen verkar EU ha tappat kompassen.
Unionen som en gång byggdes för fred, frihet och framsteg ägnar sig i dag åt att finjustera detaljer medan världen omkring oss skakar. När plastkorkar får mer uppmärksamhet än försvarsförmåga och handelsstrategi, är det kanske dags att ställa frågan: Vem kör egentligen den här bilen – och vart är vi på väg?
Ska länder byta sin egen valuta mot euron? Frågan väcker starka känslor och splittrar både politiker och ekonomer. En gemensam valuta kan stärka handeln och förenkla livet för både företag och privatpersoner, men den kan också innebära att landet förlorar kontrollen över sin egen ekonomi. I den här texten får du en balanserad genomgång av fördelarna och nackdelarna med euron, och varför beslutet är viktigare än någonsin.
Europeiska unionens utvidgningspolitik har spelat en avgörande roll i att forma både Europas framtid och EU:s globala inflytande. Från ett litet samarbete mellan sex länder har unionen vuxit till en normativ makt med förmåga att påverka internationella normer, sprida demokratiska värderingar och hantera geopolitiska utmaningar – men expansionen möter också inre och yttre motstånd.
I en tid där brottslighet rör sig fritt över nationsgränser växer EU:s ambition att skapa ett säkrare Europa genom samarbete och övervakning. Men när åtgärderna för att bekämpa gängvåld, cyberhot och terrorism innebär allt större inskränkningar i individens frihet, då uppstår frågan. Hur långt är vi villiga att gå i säkerhetens namn? EU:s kriminalpolitik, är det vägen mot trygghet eller flera steg i Kinas fotspår?
Klimatförändringarna är ett globalt hot som kräver gemensamma lösningar – och Europeiska unionen har valt att gå i täten. Med ambitiösa mål, kraftfulla satsningar och strikta regler vill EU visa att det är möjligt att förena ekonomisk utveckling med klimatansvar. Men hur ser unionens klimatpolitik egentligen ut, och vilka verktyg används för att nå målet om klimatneutralitet till 2050?
I den här texten belyses de växande antidemokratiska trender som just nu präglas av en ökad politisk polarisering i Europa. Vilka politiska aktörer ligger bakom högerextremismen, och hur får de stöd från befolkningen? Samtidigt undersöks de åtgärder som EU vidtar för att skydda demokratin och motverka de hot som dessa tendenser medför.