Ett av våra största problem och fokus i dagens samhälle är vår miljö och klimat. Klimatförändringar sker världen över och medeltemperaturen har, enligt Naturvårdsverket (2021), höjts med en hel grad sedan 1850-talet. Detta kan verka som en liten förändring, men en temperaturökning på 1 grad leder inte bara till klimatförändringar och naturkatastrofer för oss människor, men värmer även upp världshaven. Detta leder bland annat till att polarisarna och glaciärerna smälter, i samband med höjda vattennivåer.
Detta är något EU arbetar otroligt mycket med. Ett av deras mål inför klimatneutralitet 2050, samt en förutsättning för att nå detta, är att ställa om till en cirkulär ekonomi. Med andra ord strävar Europeiska Unionen till en regenerativ tillväxtkurva för EU’s alla länder. Kraven för klimatneutralitet kommer inte att genomföras om dessa är på bekostnad av individens livskvalitet. Detta är den främsta anledningen till att just en regenerativ ekonomisk tillväxt är en förutsättningen för omställningen. En regenerativ omställning eller tillväxt innebär att länders ekonomi gynnar och genererar hållbarhet för landet i fråga, samtidigt som den ekonomiska tillväxten fortsätter. Med andra ord kan en regenerativ utveckling förklaras som ett kretslopp där vinning genererar hållbarhet. EU strävar alltså efter en fortsatt tillväxt samtidigt som den cirkulära ekonomi genererar ett hållbart levnadssätt för vår planet utan dess bekostnad, de vill bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt, resursanvändning och miljöförstöring. Med det här menas att den tillväxten vi skapar tillslut skall gynna klimatet samtidigt som människan. Målet kommer kräva ett enormt arbete, mycket tid samt klimatsmarta lösningar.
Ett exempel på ett problem vi har idag är oljemarknaden, något vi är väldigt ekonomiskt beroende av. Men detta är även något som är väldigt skadligt för vår miljö och klimat. Enligt Havs och Vattenmyndigheten (2019) har oljespill flera effekter på vår planet. Även enstaka utsläpp har dödlig effekt på både stora och små organismer, där djur med päls och fjädrar är särskilt utsatta. Djur som träffas av små mängd olja kan förlora sin värmeförmåga och frysa ihjäl. Detta hotar den biologiska mångfalden som redan idag är väldigt hotad.
Tyvärr är vi idag väldigt beroende av oljemarknaden då denna genererar mycket energi samt på grund av den stora summa pengar som finns inom branschen, en bransch som inte gynnar klimatet. Den regenerativa tillväxtkurvan handlar om hur vi måste organisera och prioritera andra energikällor för att gynna klimatet. Olja är en billig typ av energi, men för omställningen krävs förnyelsebara energikällor, som exempelvis vindkraftverk. Vindkraftverken har noll växthusgasutsläpp under drift samtidigt som det har en låg påverkan på den biologiska mångfalden. Olja, till skillnad från vindkraft, vattenkraft eller solenergi, är en icke förnyelsebar energikälla och därmed begränsad.
När FN analyserar klimatpåverkan av alla energislag är vindkraft, enligt Naturskyddsföreningen (2022), den med allra lägst påverkan: 12 gram koldioxid per producerad kWh. Problemet idag är att förnyelsebara energikällor är otroligt mycket dyrare än icke förnyelsebara. Vindkraft och andra förnyelsebara energikällor har inte en lika hög efterfrågan som olja. Sol, vind och vatten går heller inte att förlita sig på vid samma utsträckning som olja eller kolkraft. Dessa två nackdelar med är anledningen till att många länder inte väljer dessa energislag. Vindkraft gynnar helt enkelt inte den ekonomiska tillväxten på samma sätt som oljan.
Sammanfattningsvis står världen inför ett vägskäl om vi väljer att följa klimatforskarnas råd för en hållbar framtid. För att uppnå EU:s mål om klimatneutralitet 2050 behövs det en förändring inom stora delar av samhällets för att göra skillnad. Människan bör lära sig att skilja på behov och bekvämligheter. De resurser vi har idag används ofta för människans gynning och bekvämligheter utan att reflektera över de konsekvenser det har på vår planet. Insatser för en cirkulär ekonomi och en regenerativ tillväxtkurva kan leda till en omställning innan vi når vår planets tippingpoint. Att omprioritera vår ekonomi för att gynna klimatet kommer dock inte till en början resultera i en växande ekonomi. I längden kommer detta däremot att gynna den ekonomiska situationen och därmed människors levnadsstandard utan att förstöra vårt klimat. Slutsatsen är att samhället måste använda dess befintliga ekonomi för att innovera inom klimatsmarta lösningar som gynnar vår planet och därmed människan. Detta är inget som EU har lyckats komma igång med ordentligt men det är ett stort mål som de jobbar mot.
Skribenter: Elsa, Isabel, Nellie och Lovisa
KÄLLOR:
https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/klimatforandringar/
https://environment.ec.europa.eu/topics/circular-economy_sv
https://www.naturskyddsforeningen.se/artiklar/vanliga-fragor-om-vindkraft/